Hoppa till innehåll

Programmet Finland i rörelse

Programmet Finland i rörelse, som ingår i regeringsprogrammet, syftar till att få människor i olika åldrar att röra på sig mer. Genom programmet förbättrar man möjligheterna att röra på sig och göra sådana val i vardagen som främjar fysisk aktivitet.

De val vi gör i vardagen är viktiga för att öka vår fysiska aktivitet

De flesta av oss rör sig utomhus och utövar någon form av motion. Samtidigt har många nya tjänster, anordningar, tekniker och färdsätt minskat vårt behov av att röra på oss. Vi promenerar, står, bär och lyfter saker, går i trappor, spelar gårdsspel och hugger ved allt mer sällan i vår vardag.

Utövandet av motion och idrott har inte räckt till för att kompensera för den minskade motionen i vardagen, vilket har försämrat hälsan och välfärden samt arbets- och funktionsförmågan hos befolkningen. Människors fysiska aktivitet har också ett starkt samband med deras psykiska hälsa.

Programmet Finland i rörelse syftar till att göra det lättare för människor att göra sådana val i vardagen som främjar deras fysiska aktivitet och till att allt fler ska ta vara på möjligheterna att röra på sig och motionera. Förutsättningarna att röra på sig påverkas inom olika förvaltningsområden, och därför genomförs åtgärderna i programmet vid olika ministerier. Målet är att samhällsstrukturerna ska skapa allt bättre förutsättningar för fysisk aktivitet.

För finansieringen av programmet har det reserverats 80 miljoner euro för regeringsperioden, det vill säga cirka 20 miljoner euro per år.

År 2024 riktas finansiering bland annat till verksamhet inom programmen Skolan i rörelse och Studier i rörelse, till utvidgning av motionsrådgivningen, till innovationer och försök samt till iståndsättning och utveckling av områden för närrekreation. Finansiering anvisas även för att integrera främjandet av motion och funktionsförmåga i uppbådsverksamheten och för att stärka rådgivningen om levnadsvanor i välfärdsområdena.

Genomförandet av programmet styrs och följs upp av ministerarbetsgruppen för en fysiskt aktiv livsstil och funktionsförmåga.

Finland i rörelse omfattar enligt regeringsprogrammet följande 16 åtgärder


1. Kompetensen i idrott och motion stärks inom olika utbildningsområden, såsom social- och hälsovården och de pedagogiska områdena.

2. Främjandet av motion och hälsa beaktas på ett förvaltningsövergripande sätt i kommunernas och välfärdsområdenas strategier. Handledningen kring levnadsvanor och motionsrådgivningen i kommunerna och välfärdsområdena stärks med utnyttjande av de möjligheter som den medicinska tekniken erbjuder. Fördelningen av finansieringen för främjande av hälsa och välfärd i kommunerna och välfärdsområdena bedöms.

3. Främjandet av familjemotion understöds. En boll tas med i moderskapsförpackningen och rådgivning om familjemotion införs vid rådgivningsbyråerna.

4. Kommunerna uppmuntras att utveckla daghemmens och skolornas gårdar till mångsidiga näridrottsanläggningar. Kommunerna uppmuntras att i större utsträckning än för närvarande möjliggöra användningen av sina lokaler för olika studerandeorganisationers idrottsverksamhet.
5. Motion under daghems- och skoldagar samt i anslutning till skolresor samt hobbyverksamhet i samband med skoldagar främjas.

6. Till lagen om grundläggande utbildning fogas bestämmelser om främjande av en fysiskt aktiv livsstil. Personalen inom fostran och undervisning stöds i sitt arbete genom att fungerande praxis sprids. Kommunerna uppmuntras att utvidga programmen I rörelse till alla daghem och skolor.

7. Olika sätt för att utöva motion och idrott efter skoldagen, såsom med hobbysedlar, provas. De metoder som enligt resultaten fungerar bäst tas i bruk permanent som en del av Finlandsmodellen för hobbyverksamhet.

8. I samband med de omfattande hälsoundersökningarna i grundskolan ges det personlig motionsrådgivning och motionshandledning utifrån elevens resultat i MOVE!-mätningarna.

9. Inom utbildningen på andra stadiet utreds det hur gymnastik kan läggas till som ett läroämne som finns på schemat varje vecka. Alla högskolors deltagande i programmet Studier i rörelse uppmuntras.

10. Främjandet av motion och funktionsförmåga integreras i uppbådsverksamheten.

11. Orken i arbetet stöds genom att motion görs till en central del av utvecklingen av arbetsförmågan och arbetslivet. Man utreder de effektivaste metoderna för arbetsgivarna att i samarbete med företagshälsovården främja personalens fysiska aktivitet.

12. Programmet för att främja gång och cykling uppdateras. Särskilt avseende fästs vid trygga skolvägar och ökade möjligheter till motion och idrott. Vid revideringen av markanvändningslagstiftningen beaktas främjandet av rörligheten. Som en del av förfarandet för avtal om markanvändning, boende och trafik främjas gång och cykling.

13. Friluftsliv och naturturism främjas. Lagen om friluftsliv revideras med beaktande av egendomsskyddet. Bland annat jaktens, vildmarksverksamhetens och sällskapsdjurens betydelse när det gäller att öka den fysiska aktiviteten identifieras.

14. Möjligheterna att stödja motion och idrott med hjälp av beskattning utreds och utvärderas. Mervärdesskattebehandlingen av aktörerna inom idrottsbranschen förtydligas så att den sporrar till rörlighet.

15. De äldres funktionsförmåga främjas och fallolyckor förebyggs. Möjligheten att garantera en subjektiv rätt till utomhusvistelse för äldre utreds. Det hushållsavdrag som Sitra föreslår införs för att främja funktionsförmågan hos personer över 75 år och för att förbättra förutsättningarna att klara sig hemma genom att underlätta anskaffningen av motions- och rehabiliteringstjänster.

16. Möjligheterna för företagare inom idrottsbranschen att delta i tjänsteproduktionen identifieras.