Etusivu - opetusministeriön verkkolehti
Julkaistu 18.2.2010  

Tiu ja yksi digi-ideaa palkittiin

Luovimo auttaa luovien alojen yrityksiä maailmalle

Elinikäinen oppiminen ylläpitää työkykyä

Avaintilastoja koulutuksesta

Teemana maailmanlaajuinen vastuu

Kansanedustajat kysyvät – valtioneuvosto vastaa

Opettajatiedonkeruu alkamassa

Uusia julkaisuja

Valokuvauskilpailu eurosta nuorille

Resumé på svenska

< Etusivulle

Resumé på svenska

Nyckelstatistik om utbildning i form av indikatorer


Utbildningsstyrelsens publikation Kvantitativa indikatorer för utbildningen 2009 är den åttonde publikationen i en serie som beskriver utbildningens nuläge och utveckling. Boken innehåller uppgifter om allt från förskoleundervisning till vuxenutbildning och uppgifter om ansökningen till högskoleutbildning. Uppgifterna beskriver i allmänhet hela landet och läget under 2000-talet, men också t.ex. kostnadsuppgifter enligt landskap finns med.

Den svenskspråkiga utbildningen beskrivs i ett eget kapitel som finns endast på svenska.

Ytterligare information finns att hämta i Utbildningsstyrelsens webbaserade statistiska datatjänst WERA.

Till början

Understöd och pris till digitala idéer


Centralen för audiovisuell mediekultur AVEKs evenemang D2 förde samman sakkunniga inom digital media för en dag som innehöll såväl en idétävling som ett seminarium. Under evenemanget belönades också 21 idéer som gällde innehåll och service inom digital media med totalt 42 000 euro.

Under seminariet fördjupade man sig i olika aspekter inom den digitala innehållsproduktionen, som t.ex. upphovs- och patenträttigheter, tysta signaler, megatrender samt förvärvnings- och finansierings modeller. Evenemanget är en del av AVEKs program DigiDemo som finansieras av undervisningsministeriet.

Genom DigiDemo-anslag har utvecklingsprojekt som befunnit sig i ett tidigt stadium av sin produktion, och som därför haft mycket liten möjlighet att få understöd på annat håll, kunnat få stöd. Förutom den kulturella betydelsen har anslaget på så sätt även haft en betydande ekonomisk effekt på företag inom kulturbranschen och de kreativa branscherna.

En förteckning över pristagarna finns på motsvarande finskspråkiga sida.

Mer om digidemo (på finska)

Till början

Luovimo hjälper företag inom kreativa branscher ut i världen


Kreativa branscher ses som ett växande fenomen i framtiden och internationaliseringen av dessa är viktigt för den nationella utvecklingen. Finpros tvååriga internationaliseringsprojektet Luovimo hjälper företagen inom de kreativa branscherna att lyckas med detta. Projektet består av utvecklingsprogram som riktar sig till företag samt gemensamma innovationsprocesser. Genom en öppen antagningsprocess väljs 20 företag som verkar inom de kreativa branscherna.

Luovimo riktar främst in sig på att utveckla färdigheter som gäller saluföring av koncept, produkter eller service. Projektet fokuserar på design, film, tv/av, musik, föreställande konst samt spel och innehållsproduktion.

– Målet är att utveckla den internationella kompetensen hos finländska företag som verkar inom kreativa branscher. Det gäller att kunna leda en behärskad tillväxt, men också att behärska nya verksamhetsmodeller och konkurrens. Framför allt hjälper vi förestag att lära känna möjligheterna och riskerna inom den globala businessmiljön, berättar Luovimo-projketets primusmotor, branschledare Irma Patala vi Finpro.

Finpros tvååriga projekt finansieras av arbets- och näringsministeriet och undervisningsministeriet.

Mer information om projektet samt ansökningsblankett hittar du på Finpros webbplats (på finska).

Till början

Globalt ansvar

I sin artikel Det finländska samhället och ansvarsfullhet - Megatrendernas utmaningar och ansvarets dimensioner diskuterar Jyrki J.J. Kasvi samhälleligt ansvar. Vilka personer anser vi stå oss så nära att vi som samhällsmedlemmar upplever oss bära ansvar för dem? Vilka saker i dessa personers liv upplever vi att vi har ansvar för? Människor definierar "sina närmaste" på olika sätt. En upplever sig inte bära ansvar för någon annan än de allra närmaste, en annan för övriga finländare och en tredje för hela människosläktet.

Som regel tenderar vi att känna större samhörighet med människor som påminner om oss själva, men det är inte lägre enbart geografin som avgör samhörighetskänslan. I och med globaliseringen är det till exempel social samhörighet som kan spela in. Kasvi jämför till exempel händelserna 11.9.2001 med folkmordet i Rwanda, och hur människor här var mera förfärade över händelserna i USA trots att antalet döda var betydligt större i Rwanda.

En av de mest kända megatrenderna är just globaliseringen. Informations- och kommunikationsteknologins utveckling står till en stor del bakom denna. En dålig skörd i Australien kan inverka på brödets pris i Finland, och på så sätt ökar också ansvaret. Klimatförändringen är också en aspekt där individens gärningar ställs i förhållande till hela resten av mänskligheten.

Till början

Riksdagsledamöterna frågar - statsrådet svarar


Viktigare än krav på kontroll av brottslig bakgrund är en atmosfär av öppenhet och omtanke, samhörighet och att snabbt ingripa i problem och öppet reda ut dem, konstaterar kultur- och idrottsminister Stefan Wallin då han svarar på spörsmålet om frivilliga som under längre tider arbetar med barn och unga ska vara skyldiga att visa upp ett straffregisterutdrag. Riksdagsledamot Antti Kaikkonen (cent)står bakom det skriftliga spörsmålet.

Enligt Wallin bidrar även tillräcklig information och offentlig debatt om frågan till att förebygga missbruk och skapa en miljö för frivilligarbete där alla, även de unga, känner till hur man bör gå till väga om problem uppstår.

Såväl föräldrarna till minderåriga barn som andra vuxna inom frivilligverksamhet bör gemensamt ta ansvar för att de unga kan berätta om sin eventuella oro, ifall någon vuxen som deltar i verksamheten beter sig på ett sätt som kan tyda på brott eller förseelser mot barn eller unga.

Över en halv miljon personer jobbar som frivilliga vid eftermiddagsklubbar och inom annan ungdomsverksamhet samt inom motions- och idrottsverksamhet, och många av dem är i något skede ensamma med barnen. Uppskattningsvis cirka två miljoner personer deltar i denna verksamhet varje vecka. Det är därför möjligt att t.ex. personer som dömts för brott mot barn och unga deltar i frivilligverksamhet, eftersom lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn inte gäller frivilliga som arbetar som ledare och tränare för motions- och idrottsföreningar, och inte heller annan frivilligverksamhet. Denna risk har identifierats och man har vidtagit åtgärder.

Tillsynen över frivilligverksamhet ska alltid skötas av den förening eller sammanslutning av annat slag som ordnar verksamheten. Det bästa sättet att förhindra brott mot barn och unga är att skapa en atmosfär av samhörighet, öppenhet och omtanke. År 2002 utarbetades det t.ex. på initiativ av Finlands Idrott rf en handbok (Våga bry dig om - Våga ingripa) för hur sexuella trakasserier inom idrotten ska bemötas och hanteras. Dessutom finns det en handbok för föreningsledare (Päätä oikein - seurajohtajan käsikirja) som innehåller information om den nämnda lagen om kontroll av brottslig bakgrund.

Straffregistrets karaktär måste också beaktas, eftersom uppgifterna i registret är sekretessbelagda och det finns noggranna bestämmelser om hantering och utlämning av dessa uppgifter. Det skulle strida mot dessa rättsliga principer att kräva ett stort antal straffregisterutdrag, och i praktiken kunde den enskilda människans rättsskydd äventyras.

Skriftligt spörsmål 1111/2009

Till början

Information om lärare samlas in

Visste du att:

  • Behörighetssituationen för lärare varierar regionalt. Situationen är bäst i Uleåborgs län där 98,3 procent av klasslärarna och förskolelärarna är formellt behöriga att sköta sin tjänst. Svårast är situationen i Södra Finlands län.
  • 66,8 procent av gymnasiernas rektorer och lärare är kvinnor. I de svenskspråkiga gymnasierna var andelen kvinnor en aning mindre, 63,1% mot 67,1 % i de finskspråkiga gymnasierna. Av rektorerna är endast 33,6 % kvinnor, 32,4 procent av de finskspråkiga och 45,7 av de svenskspråkiga.
  • Åldersstrukturen för lärarna inom den grundläggande utbildningen visar att de svenskspråkiga skolorna fortfarande har en yngre lärarkår än de finskspråkiga skolorna och att åldersfördelningen är mycket ojämn. Av alla lärare i Svenskfinland är till och med 40,0 procent under 40 år, 30,7 procent är 40–49 år och resten eller 29,3 procent är 50 år eller äldre. Av lärarna med undervisning på finska är 35,1 procent under 40 år och de två övriga ålderskategorierna är nästan lika stora.

Bland annat detta får man redan på i publikationen Lärarna i Finland 2008 där man analyserar lärarkårens struktur enligt utbildningsformen och beskriver centrala drag för lärarnas fortbildning och för yrkeslärarnas arbetslivsperioder. Informationen baserar sig på en riksomfattande informationsinsamling som gjorts under 2008. Statistikcentralen gör även i vår en riksomfattande informationsinsamling som gäller alla lärare.

Opettajat Suomessa 2008 - Lärarna i Finland 2008 hittar du på Utbildningsstyrelsens webbplats.

Till början

Nya publikationer

Forskningsrapport om den strukturella utvecklingens effekter

Högskolesystemets stukturer och dynamik håller på att förändras som en följd av högskolornas strukturella utveckling och ny lagstiftning. I undervisningsministeriets forskningsrapport utreds vilka effekter reformerna har på universiteten samt på det akademiska arbetet och ledarskapet.

Centrala forskningsfrågor är universitetens roll i innovationssystemet, finansieringen, karaktären och resultaten gällande forskning, organiseringen av forskning och undervisning samt universitetens internationalisering och samhällsinteraktion.

Rapporten baserar sig på resultaten av samprojektet RAKE – Den strukturella utvecklingen av universiteten, de akademiska samfunden och förändringen (2008–2009) som har finansierats av Undervisningsministeriet. Hela projektet bestod av följande tre delprojekt: forskningsprojektet Förändringen i forskningssamfunden och det akademiska arbetet vid Research Unit for Science, Technology and Innovation Studies vid Tammerfors universitet (TaSTI), forskningsprojektet Utbildning, undervisning och lärande i den strukturella utvecklingen av högskolorna vid Pedagogiska forskningsinstitutet (KTL) vid Jyväskylä universitet och forskningsprojektet Universitetens nya strukturer och dynamik vid Higher Education group (HEG) vid Tammerfors universitet.

RAKE – den strukturella utvecklingen av universiteten, de akademiska samfunden och förändringen. Slutrapport om samprojektet RAKE (2008–2009)
Helena Aittola & Liisa Marttila (toim.)
Undervisningsministeriets publikationer 2010:5

Publikation om vetenskapens och konstens stenträdgård

Verket En stenträdgård tillägnad vetenskapen och konsten presenterar miljökonstverket på undervisningsministeriets innergård. Stenträdgården stod färdig 1987 och renoverades 2009. Statens konstverkskommission gav en arbetsgrupp bestående av professor Kaj Franck (1911–1989) och hans två tidigare elever inredningsarkitekten Lauri Anttila (f. 1938) och industridesignern Olli Tamminen (f. 1944) i uppdrag att planera gården. Stenträdgården kom att bli ett av de första miljökonstverken i Finland. "Stycken av Finland" kombinerades med geologiska, botaniska och astrologiska element.

En stenträdgård tillägnad vetenskapen och konsten
Undervisningsministeriets publikationer 2009:59

Projektet Främjande av motion i skolan kör igång

Meningen med projektet är att förankra rekommendationerna om fysisk aktivitet för barn i skolåldern i alla grundskolor. I projektet utnyttjas och samordnas åtgärder som har vidtagits för att öka motionsinslaget under skoldagen.

Beredningsgruppen föreslår 16 åtgärder som undervisningsministeriet och den styrgrupp som ska utses för projektet Främjande av motion i skolan ska beakta vid genomförandet av projektet. Åtgärderna gäller en kartläggning av faktaunderlaget, val av pilotprojekt, utveckling av kompetensen samt ett mångsidigt utnyttjande av metoderna för att främja motionen.

Understöd till pilotprojekt i skolor kan sökas via ELY-centralerna under februari-mars.

Projektet Främjande av motion i skolan
Undervisningsministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2010:4

Till början

Fototävling med eurotema för unga


Europeiska kommissionen ordnar en fototävling för unga med eurotema. Man kan delta i tävlingen till och med slutet av mars.

"Euron: Vad betyder den för dig?" är temat för tävlingen där man har möjlighet att framföra sina tankar om euron och dess betydelse. Ungdomar från EU:s medlemsländer i ålder 14-18 kan bilda lag och delta i tävlingen.

Lagen ombeds skicka sitt foto med bildtext senast 31.3.2010. Mer informationom tävlingen hittar du på www.euroinphoto.eu.  

Den europeiska juryn väljer det bästa laget från varje deltagarland. De sju bästa lagen får en inbjudan till Bryssel i maj, där den slutgiltiga vinnaren utses.

Till början

Sivun alkuun Sivun alkuun
Lähetä juttu Lähetä juttu
Tulosta Tulosta

Etusivu ilmestyy
joka toinen torstai.
http://www.minedu.fi/etusivu
Tilaa Etusivu
ISSN 1458-8056
Päätoimittaja:
jaana.luostarinen@minedu.fi
Toimitussihteeri:
liisa.heikkila@minedu.fi
Opetus- ja kulttuuriministeriö
Viestintäyksikkö
PL 29
00023 Valtioneuvosto
Copyright 
Opetus- ja kulttuuriministeriö

webmaster@minedu.fi