Resumé på svenska
Det vankades igen vetenskap vid vetenskapsforumet
Det var redan femte gången som Vetenskapsforumet ordnades i Helsingfors. Ämnen för diskussion var
särskilt forskningsfinansiering, internationalisering samt dialogen mellan forskning och företag.
Nytt i programmet var en frågetimme där undervisningsministern och generalsekreteraren vid Finlands
Akademi deltog.
Men mest talade man om hur forskningens framtid ser ut. Enligt rektorn för Östra Finlands
universitet
Kalervo Väänänen präglas framtidens forskning av grupparbete och samarbete genom
olika nätverk. Det finns också skäl att lära sig att fungera i olika slags kulturmiljöer. Enligt
Väänänen kan ett forskningsuniversitet uppstå först när man minskar på byråkratin, går in för en
stark internationalisering och skapar en klarare nationell arbetsfördelning inom forskning och
undervisning. Enligt Väänänen räcker Finlands resurser till för högst 6-8 universitet.
Också undervisningsminister
Henna Virkkunen understödde under frågetimmen större högskoleenheter.
– För tillfället finns det totalt 130 universitets- och yrkeshögskoleenheter som erbjuder
högskoleutbildning som leder till examen. Om enheternas antal dras ner till 50 får vi
uppskattningsvis 200 miljoner euro till vårt förfogande för att utveckla undervisningens och
forskningens kvalitet, sade Virkkunen.
Till början
Procentprincipen på tapeten
Procentprincipen innebär att man redan vid planeringen av en offentlig byggnad reserverar en
procent av byggnadsfinansieringen för konstnärlig förbättring av byggnaden eller den närliggande
miljön. Målet med procentprincipen är förutom en visuellt bättre miljö också att skapa nya
förutsättningar för konstnärliga upplevelser. Dessutom innebär procentprincipen arbete för
konstnärer.
Konstverk som kommit till genom procentprincipen har bl.a. hittat sin plats i ämbetsverk,
sjukhus, daghem och offentliga platser. I Helsingfors är det byggnadsverket som tillsammans med
stadens konstmuseum sköter anskaffningen av konstverk.
Procentprincipen fanns på tapeten i Finland redan på 1920-talet, och riksdagen godkände
regeringens hemställningskläm 1939. Krigstiden gjorde emellertid att principen inte kunde tillämpas
i praktiken. 1956 slog statsrådet fast en bestämmelse om konstverk i offentliga byggnader.
Uppgifter tilldelades Statens konstverkskommission, som fortfarande sköter anskaffningen av
konstverk till statens verk och institutioner.
Till början
Webbtjänst om möjligheterna kring konstrelaterade tjänster
Omsorgsmusik, processdrama, diktporträtt. Bland annat dessa är metoder som presenteras i
webbtjänsten sovellataidetta.fi där producenter och användare av konstrelaterade tjänster kan
mötas. På webbplatsen hittar du bl.a. olika slags metoder och praktiska exempel, vilka man hoppas
att det skall samlas mycket av.
Ett exempel är diktporträttet som utvecklats av skrivargruppen Tapiiri från Åbo. Skribenten
betraktar personen som beställt dikten i ca en kvart, och skriver sedan en dikt som han/hon läser
högt och ger åt personen.
Meningen med webbplatsen är att med hjälp av sociala medierna hjälp understöda kontakten
mellan producent och beställare vilket betyder att det är webbplatsens användare som upprätthåller
och uppdaterar sidorna. Webbplatsen är finskspråkig.
www.sovellataidetta.fi
Till början
Genomströmningen vid universitet och högskolor ökade med över 10 procentenheter
Genomströmningen vid universitet och högskolor har ökat med över 10 procentenheter. Enligt
Statistikcentralen fullföljde 44 procent sin universitetsutbildning på fem och ett halvt år, medan
siffran var 12 procentenheter lägre året innan. Inom övriga utbildningssektorer låg
genomströmningen på samma nivå som föregående år. Yrkeshögskoleexamen för unga avlades inom fyra
och ett halvt år av 40 procent av de nya studerandena. Inom tre och ett halvt år avlades
yrkesinriktad grundexamen av 62 procent och studentexamen av 79 procent.
Det ökade antalet universitetsexamina förklaras av universitetens examensreform. Enligt det
nya examenssystemet avlägger alla i regel en lägre högskoleexamen innan de avlägger en högre
högskoleexamen. Den studerande har också möjligheten att avlägga endast en lägre högskoleexamen. I
siffrorna ingår också de studerande som studerat enligt det gamla examenssystemet och försökte
avlägga sin examen före utgången av år 2008, då övergångsperioden till det nya examenssystemet gick
ut. Av dem som påbörjade sina studier år 1995 utexaminerades hela 80 % före år 2008.
Bland män är genomströmningen inom alla utbildningssektorer lägre än bland kvinnor, när man i
slutet av år 2008 granskar de nya studerande i universitetsutbildning år 2003,
yrkeshögskoleutbildning år 2004 och gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning år 2005.
3,5 år efter att gymnasieutbildningen inletts var genomströmningen bland män ett par procentenheter
och i grundläggande yrkesutbildningen en procentenhet lägre än genomströmningen bland kvinnor. I
högskoleexamina var skillnaden i genomströmningen mellan män och kvinnor betydligt större. 4,5 år
efter att yrkeshögskoleutbildningen inletts hade 23 procent av männen avlagt sin examen, medan 54
procent av kvinnorna avlade sin examen inom samma tid. Högre eller lägre högskoleexamen inom 5,5 år
avlades av 30 procent av männen och 56 procent av kvinnorna. På lång sikt ser skillnaden ut att
jämna ut sig. 13,5 år efter att studierna inletts hade 72 procent av de män och 86 procent av de
kvinnor som påbörjade sina universitetsstudier år 1995 avlagt sin examen.
Alla utbildningssektorer har stora branschvisa skillnader i genomströmningsprocenten. Av de
nya universitetsstuderande som inledde sina studier år 2003 avlade relativt sett flest högre
högskoleexamina inom det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området och
minst inom teknik och kommunikation fram till slutet av år 2008. När det gäller
yrkeshögskolestuderande som inlett sina studier år 2004 var genomströmningen efter fyra och ett
halvt år störst inom social- och hälso- och idrottsområdet, 64 procent. Den lägsta genomströmningen
fanns inom teknik och kommunikation, 20 procent. Inom yrkesutbildningen var genomströmningen tre
och ett halvt år efter att studierna inletts störst inom det humanistiska och det pedagogiska samt
social- och hälso- och idrottsområdet, där 66 procent hade avlagt en yrkesinriktad examen inom
samma område. Den lägsta genomströmningen hade det naturvetenskapliga området, 49 procent.
Källa: Utbildningsstatistik, Statistikcentralen
Till början
Globalt ansvar - Alla är ansvariga för de mänskliga rättigheterna
Kristiina Kouros har varit generalsekreterare för Människorättsförbundet sedan år
2000. Hon frågar i sin artikel om man kan tala om mänskliga rättigheter i ärenden där staten inte
är inblandad.
Som exempel nämner hon bl.a. hur ett oljebolag förtycker ett ursprungsfolk, hur Jehovas vittnen
bestraffar sina medlemmar på de mest omänskliga sätt och Talibanernas framfart i Afghanistan. Kan
man anse att dessa handlingar bryter mot de mänskliga rättigheterna?
Ja, blir svaret. Traditionellt sett är det ju stater som anklagas för sådant. Men ur offrets
synvinkel är det sekundärt hur förövaren definieras. En kränkning är en kränkning, oberoende av vem
som står bakom den. Den är emellertid relevant med tanke på hur offret har möjlighet att reagera.
Och här ligger de mänskliga rättigheternas problem. Det är fortfarande svårt att komma åt icke-
statliga aktörer.
Men de mänskliga rättigheterna finns till för att alla individer i alla samhällen
(every organ of society) skall efterfölja dem. Alla är ansvariga för de mänskliga
rättigheterna.
Till början
Riksdagsledamöterna frågar – statsårdet svarar
De skriftliga spörsmålen är ett sätt för riksdagsledamöterna att skaffa information om ärenden
som är under beredning vid statsrådet eller att lyfta fram ärenden som de anser vara viktiga. Bl.a.
utvecklingen av yrkesutbildnngen har varit aktuell.
Utvärdering av det yrkesinriktade examenssystemets utvecklingsbehov blir färdig på
hösten
Ett projekt för att utveckla systemet med yrkesinriktade examina är på gång. Projektets uppgift
är bland annat att utvärdera systemet med yrkesinriktade examina som helhet och utreda behovet av
ökad flexibilitet i systemet med yrkesinriktade examina, konstaterar undervisningsminister
Henna Virkkunen i sitt svar om utbildning som leder till yrkesexamen.
Riksdagsledamot
Hannu Koskinen (cent) frågar ministern om vilka åtgärder regeringen ämnar vidta
för att förverkliga regeringsprogrammets mål att förlänga arbetskarriärerna genom att göra
yrkesutbildningen mera koncis.
Virkkunen berättar att projektet lämnar sitt förslag och sin slutrapport till undervisnings-
och kulturministeriet senast slutet av oktober. Utgående från projektets slutrapport och
remissbehandlingen avgör ministeriet hur systemet med yrkesinriktade examina ändamålsenligt kan
utvecklas för att examenssystemet och examina på bästa möjliga sätt ska svara mot behoven i
framtiden, även på utmaningen att förlänga arbetskarriärerna.
Därtill bereder undervisnings- och kulturministeriet som bäst en regeringsproposition om en
referensram för examina och övrigt kunnande utgående från den europeiska referensramen för
examensbaserat och övrigt kunnande. En av målsättningarna för referensramen för examensbaserat och
övrigt kunnande är att främja identifiering och erkännande av tidigare förvärvat kunnande i all
utbildning. Genom att effektivisera erkännandet av tidigare förvärvat kunnande kan man komprimera
utbildningen och förkorta utbildningstiderna.
En yrkesinriktad grundexamen omfattar minst två år (80 studieveckor). I enlighet med
statsrådets beslut omfattar alla yrkesinriktade grundexamina för närvarande 120 studieveckor,
vilket motsvarar tre års studier. 120 studieveckor har ansetts vara nödvändigt för att de mål som
ställts för examina i lagstiftningen ska kunna uppnås och för att de som avlagt en examen ska ha
det yrkeskunnande som arbetslivet kräver.
Utbildningsstyrelsen har i samarbete med arbetslivet och med företrädare för andra
intressentgrupper förnyat grunderna för de yrkesinriktade grundexamina under åren 2008-2010 så, att
de sista reviderade examensgrunderna tas i bruk den 1 augusti 2010.
De reviderade examensgrunderna gör det möjligt att skapa mera individuella studiestigar. Den
studerande eller examinanden kan i sin grundexamen till exempel ta in examensdelar även från andra
yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina eller specialyrkesexamina. De studerande kan, om de så
önskar, avlägga grundexamen genom att ta en examensdel i taget, om detta är ändamålsenligt med
tanke på den studerandes studiefärdigheter, livssituation eller sysselsättning. Den studerande har
rätt att få tidigare förvärvat kunnande erkänt som en del av examen så att det förkortar
utbildningstiden.
Skriftligt spörsmål 390/2010
Till början
Arbetsgrupper och uppdrag
Yrkeshögskolornas ekonomiska och administrativa ställning utreds
Undervisnings- och kulturministeriet har tillsatt PeD
Hannele Salminen (Kommunförbundet) och EL
Pekka Ylä-Anttila (ETLA) som utredningspersoner med uppgift att göra upp en
utredning och yrkeshögskolorna ekonomiska ch administerativa ställning och den reform som planeras
i anslutning till detta. Arbetet skall vara färdigt 30.11.2010.
Delegation skall koordinera skyddandet av kulturegendom
Undervisnings- och kulturministeriet har tillsatt en delegation för att främja de
tväradministrativa ärenden som hänför sig till skyddandet av kulturegendom samt att förbättra
samarbetet. Delegationens verksamhetsperiod tar slut vid utgången av 2012. Ordförande för
delegationen är konsultative tjänstemannen
Hannele Seitsonen.
För övriga medlemmar, se
motsvarande finskspråkiga
sida.
Till början
|
