Resumé på svenska

Omfattande statistik om kultur

		Enligt det nyaste samlingsverk om kultur besökte över 234 000 museigäster kiasma år 2006. Statistikcentralens publikation innehåller 180 statistiktabeller och sammandrag över kulturteman.

Vilket museums dörr öppnades oftast? Vilken bok fanns i kundkorgen? Hur många gjorde ett webbesök till biblioteket? Hur många biobiljetter köpte genomsnittsfinländaren?

Bland annat detta framgår från Statistikcentralens nya publikation Kulturstatistik 2007. Publikationen är i ordning det sjunde samlingsverk om kultur.

Samlingsverket, som utges vartannat år, innehåller information och statistik om kulturens konsumtion samt utbildning, arbetskraft och ekonomin inom branschen. Dessutom innehåller publikationen information om kulturell mångfald och internationell jämförelsestatistik.

År 2006 fanns det i Finland totalt 322 museer som sköttes på heltid. I deras samlingar fanns nästan 4,5 miljoner museiföremål, 286 000 konstverk, 19,5 miljoner prover och mer än 20 miljoner bilder. År 2006 registrerades mer än 4,5 miljoner besök. Det mest besökta var Museet för nutidskonst Kiasma. Av museernas finansiering kom 39 procent från staten och 36 procent från kommunerna.

Mer än 14 000 litteraturtitlar publicerades i Finland år 2007. Av dem var omkring 89 procent inhemska. I Finland såldes omkring 31,7 miljoner böcker år 2007 och den mest sålda boken var Ilkka Remes bok Pahan perimä.

Antalet bibliotek har halverats sedan år 1980, men omfattar fortfarande hela landet. År 2007 fanns det 895 allmänna bibliotek i Finland och i dem fanns det nästan 36 miljoner böcker och drygt 4,5 miljoner exemplar av annat material. Drygt 100 miljoner lån förmedlades, dvs. omkring 19 lån per invånare. De fysiska besöken uppgick till 57,3 miljoner, vilket motsvarar 10,9 besök per invånare. Ytterligare uppgick besöken på nätet till 37,7 miljoner, dvs. 7,2 besök per invånare.

År 2007 omfattades 46 talteatrar av teater- och orkesterlagen och de lockade en publik på mer än 2,2 miljoner. 20 grupper inom talteatern erhöll enbart statens behovsprövade verksamhetsbidrag och 31 grupper som verkade helt utan statsbidrag. 11 dansteatrar omfattades av finansieringslagen.

År 2007 såldes omkring 10 miljoner ljudinspelningar, vars värde uppgick till omkring 95 miljoner euro. Nerladdningar av inspelningar eller mobilinspelningar såldes omkring 2,4 miljoner exemplar och antalet har således mer än fördubblats på ett par år. År 2007 var den mest sålda ljudinspelningen Dark Passion Play av gruppen Nightwish.

Det fanns 203 biografer i Finland år 2007 och antalet salar var 316. Biografbesöken uppgick till 6,5 miljoner, dvs. omkring 1,2 besök per invånare. Antalet visade filmer var 410 och antalet premiärer 163, av dem var 14 inhemska. Den populäraste filmen på biograferna var The Simpsons Movie, som sågs av drygt 411 000 besökare. Kulturevenemang som hörde till Finland festivals -organisation lockade en publik på omkring två miljoner. Det största antalet besökare hade Helsingfors festspel, Kotka Havsdagar och Pori Jazz Festival. Undervisningsministeriet beviljade 147 kulturevenemang bidrag på totalt omkring 3,7 miljoner euro.

En procent av statens utgifter till kultur

I statsbudgeten hade kulturanslag på 426 miljoner euro anvisats för år 2008, vilket motsvarar något under en procent av statens utgifter. Största delen av undervisningsministeriets kultur anslag går till konst- och kulturinrättningar samt till kommunerna som lagstadgade statsandelar och bidrag. Dessutom erhålls offentlig kulturfinansiering från Europeiska unionen samt från de nordiska ländernas stödfonder och -program.

År 2006 kostade skötseln av uppgifterna inom kulturbranschen 117 euro per invånare i kommunerna. År 2007 verkade i Finland 249 stiftelser som representerade kultur och konstbranschen och av dem delade de fem största ut totalt 46,6 miljoner euro i stipendier och bidrag.

År 2006 konsumerade de finländska hushållen i genomsnitt 1 638 euro på kultur och massmedier, vilket motsvarade 5,4 procent av de totala konsumtionsutgifterna. Totalt använde de finländska hushållen sammanlagt något över fyra miljarder euro på varor och tjänster inom kultur- och mediesektorn.

jl/js

Källa: Kulturstatistik 2007

Lärarsituationen inom den svenskspråkiga utbildningen

		Statistikcentralens och undervisningsministeriets Lärarna i Finland 2008 (pdf) publikation baserar sig på personbaserad lärarstatistik.

Att få läraryrket att framstå som intressant kommer att vara en av de viktigaste uppgifterna då man strävar efter att trygga tillgången på kompetent och arbetsskicklig personal till uppgifterna inom undervisningssektorn. I publikationen Lärarna i Finland 2008 synas lärararbetets framtid och dess utmaningar.

Statistikcentralens och undervisningsministeriets publikation Lärarna i Finland 2008 baserar sig på personbaserad lärarstatistik som Statistikcentralens samlade in i marsjuni 2008. Uppgifterna omfattar förutom behörighet också åldersstruktur och bl.a. fortbildning och arbetslivsperioder.

Denna artikel behandlar enbart lärarsituationen inom den svenskspråkiga utbildningen.

Av lärarna inom den grundläggande utbildningen är 78,5 procent formellt behöriga för sin uppgift. I hela landet är behörighetssituationen betydligt bättre eftersom 88,0 procent är behöriga. De som helt saknar lärarbehörighet uppgår till 14,2 procent i de svenska skolorna och 7,1 procent i hela landet.

I de svenska skolorna är det betydligt vanligare med visstidsanställda och en större del av lärarkåren utgörs av timlärare i huvud- och bisyssla än i de finska skolorna. Skillnaderna i behörighet är stora mellan olika undervisningsämnen, då man beaktar de ämnen som läraren huvudsakligen undervisar i. Behörighetsgraden varierar också beroende på region.

För gymnasieutbildningens del är behörighetsgraden bland lärarna i Svenskfinland 91,6 procent. I hela landet är 93,7 procent formellt behöriga. De som helt saknar lärarbehörighet uppgår till 39 personer i de svenska läroanstalterna och motsvarande grupp i hela landet består av 326 personer. Gemensamt för gymnasierna i de svenskspråkiga regionerna och övriga gymnasier i landet är att behörighetsgraden för rektorerna och lektorerna är över 95 procent.

Av samtliga lärare i de svenskspråkiga yrkesläroanstalterna är 60,6 procent formellt behöriga för sin
tjänst. Den motsvarande andelen för lärarna i hela landet är 72,2 procent. I hela landet är behörighetsgraden i fråga om lärare i gemensamma ämnen 76,3 procent och lärare i yrkesämnen 71,1 procent.

Yngre lärarkår i Svenskfinland

Åldersstrukturen för lärarna inom den grundläggande utbildningen visar att de svenskspråkiga skolorna fortfarande liksom i tidigare kartläggningar har en yngre lärarkår än de finskspråkiga skolorna och att åldersfördelningen är mycket ojämn. Av alla lärare i Svenskfinland är till och med 40,0 procent under 40 år, 30,7 procent är 40–49 år och resten eller 29,3 procent är 50 år eller äldre. Av lärarna med undervisning på finska är 35,1 procent under 40 år och de två övriga ålderskategorierna är nästan lika stora. Ålderfördelningen varierar mycket beroende på undervisningsämne.

Inom den grundläggande utbildningen är majoriteten av lärarna kvinnor och inom den svenskspråkiga utbildningen är en större andel kvinnor än inom den finskspråkiga. Enligt uppgifterna för år 2008 är till och med 2 209 eller tre fjärdedelar av lärarna kvinnor. I hela landet är de kvinnliga lärarnas antal 30 265 (73,6 %).

Även inom gymnasieutbildningen är den svenskspråkiga lärarkåren yngre än i landet i övrigt, men samtidigt är medelåldern bland lärarna i gymnasiet betydligt högre än inom den grundläggande utbildningen. Åldersstrukturen inom gymnasieutbildningen är jämnare mellan de tre olika kategorierna än inom den grundläggande utbildningen.

Könsfördelningen är något jämnare bland de lärare som undervisar i gymnasierna än bland lärarna inom den grundläggande utbildningen. Men även här är kvinnorna i majoritet, eftersom 353 av de totalt 559 lärarna är kvinnor (63,1 %). En markant skillnad mellan de finsk- och svenskspråkiga gymnasierna är att det är betydligt vanligare med kvinnliga rektorer i Svenskfinland där nästan hälften är kvinnor (jämfört med 32,4 % i finskspråkiga gymnasier).

Könsfördelningen inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen är mycket jämn. Av alla yrkeslärare är nästan hälften kvinnor (48,2 %). I hela landet är kvinnornas andel något större eller 53,6 procent.

Svettdroppar och skoj i Heureka

		Mer information om utställningen hittar du på http://www.liikujapelaa.net/.

Utställningen Lek och spela!, inspirerar besökarna till att röra på sig genom att spela, leka och ha roligt tillsammans. Spel och lekar som utnyttjar fiffiga insikter och ny teknik har utplacerats i en miljö som lockar besökarna till fysisk aktivitet.

I statsrådets principbeslut angående de motionsfrämjande riktlinjerna, som fattades på sommaren, framskiner regeringens bekymmer över att medborgarna, trots att de förhåller sig positivt till motion, rör på sig mindre än förr.

– Det räcker inte längre enbart med att statens eller kommunernas idrottsförvaltning främjar motion och idrott. Det krävs att förvaltningsområden förbinder sig till att främja motion, samarbete med folkrörelser och att man ökar befolkningens ansvar för egna motionsvanor, påpekade kultur- och idrottsminister Stefan Wallin i samband med principbeslutet.

Med utställningen, som allt som allt består av över 20 olika objekt, drar vetenskapscentret Heureka sitt strå i stacket. Utställningen ger även besökarna en möjlighet att se hur motionen inverkar på den egna kroppen. Vid varje objekt redogörs för vilka sinnesfunktioner objektet aktiverar eller förutsätter, vilka rörelsefärdigheter det utvecklar och vilken slags informationsbehandling som pågår medan man använder objektet.

Utredning om mediekonstens möjligheter

Utredare Asko Mäkelä konstaterar i sin utredning av mediekonstens betingelser och möjligheter att mediekonstuttrycket även inverkar på hur film, spel, musik och underhållning gestaltas i framtiden. Mediekonsten har sedan 1980-talet utvecklats till en ny konstart på det finska konstfältet.

Den tar sig uttryck i videokonst, konstverk utformade som spel, VJ:ar, interaktiva konstverk och virtuell konst. På området verkar 350 organiserade mediekonstnärer och över 1 000 olika aktörer, inklusive ett nätverk av nydanande elektroniska subkulturer. Dessutom utbildas tiotals nya mediekonstnärer varje år.

I motsats till de traditionella konstformerna saknar mediekonsten likväl etablerade stödstrukturer. I utredningen föreslås därför att en särskild stödform för mediekonst ska inrättas vid undervisningsministeriet, i likhet med de stödformer som finns för andra konstformer. Utöver detta skulle en informationscentral för mediekonsten höja branschens status och förbättra dess verksamhetsbetingelser. Stödet till mediekonsten föreslås få 500 000 euro och informationscentralen för mediekonst 150 000 euro.

Branschen borde omorganisers

Då verksamheten av Centralkommissionen för konst ses över bör den växande spridningen av mediekonsten – och den nya digitala mediekonsten överlag – beaktas. Ifall man väljer att bibehålla den nuvarande kommissionsmodellen som är indelad enligt konstarterna, bör en särskild kommission för mediekonsten inrättas. Besluten som gäller understöd till mediekonsten bör flyttas från undervisningsministeriet till Centralkommissionen för konst.

Undervisningsministeriet bör övervaka användningen av medlen för mediekonsten genom sin resultat- och strategistyrning inom Centralkommissionen. Samtliga konstkommissioner bör dessutom i sin verksamhet beakta det nya konstmediets uttryckssätt. Metoder för uppföljningen av att detta bör utarbetas.

Mediekonsten är en mångfasetterad konstart som utvecklas inom både kulturen och näringslivet. Inrättandet av LUKES för utveckling av innovativa affärsfunktioner inom de kreativa branscherna skulle koncentrera alla ekonomiska stöd till en lättillgänglig aktör. För att främja samarbetet mellan kulturen och näringslivet bör undervisningsministeriets och arbets- och näringsministeriets samarbetsmodell för att stödja de kreativa branscherna förankras politiskt, och dessutom bör förfarandena och ansvarsfördelningen fastställas.

Verksamhetsmöjligheterna för Centralen för audiovisuell mediekultur AVEK bör hållas på åtminstone dagens nivå efter år 2011 då det nuvarande kompensationssystemet upphör.

I anslutning till Museet för nutidskonst Kiasma föreslås en ny inrättning, Mediasma, som skulle stödja forskning i och framförande av mediekonst. Mediasma skulle utgöras av Statens konstmuseums och Museet för nutidskonst Kiasmas befintliga samlingar av mediekonst samt funktionerna för arkivering och forskning av densamma, utökade med resurser för framförande och beställning av mediekonstverk och för konstnärsresidens.

De föreslagna ändringarna gör det möjligt att höja den mediekonstnärliga kompetensen, öka användningen av mediekonst och stödja sysselsättningen inom branschen.

-pm/js

Näringslivet och globalt ansvar

Tid för ändring i ekonomi och samhälle

Artikeskribenten jur.kand. Leif Fagernäs är verkställande direktör för Finlands Näringsliv sedan 1.1.2005. Före det har Fagernäs haft olika
uppdrag inom utrikesförvaltningen under 32 års tid, senast som Finlands ambassadör i Berlin.

I sin artikel behandlar han bl.a. vad samhällsansvar är och hur man kan visa att man är ansvarsfull.

> Till artikeln (på finska)

Riksdagsledamöterna frågar - statsrådet svarar

Man söker flexibla lösningar till läroavtalen för permitterade

Till läroavtalsstudierna borde man kunna utveckla en lösning där det är möjligt att avlägga examen och samtidigt säkerställa arbetslöshetsskyddet för studerande, konstaterade undervisningsminister Henna Virkkunen i sitt svar till riksdagsledamot Jukka Gustafssons (sd) fråga, som gällde läroavtalsutbildningen i permitteringssituation.

Läroavtalsstuderandena utgör en betydande del av arbetskraften och på grund av den ekonomiska nedgången har företagens produktionsmässiga och ekonomiska förutsättningar för att ordna läroavtalsutbildning snabbt försämrats. Samtidigt konstaterar undervisningsministeriet med tillfredsställelse att utbildningsanordnarna och arbetsgivarna har börjat utveckla åtgärder för att utbildning enligt läroavtalen ska kunna slutföras.

Virkkunen berättar också i sitt svar, att undervisningsministeriet och arbets- och näringsministeriet har inlett en utredning om alternativen kring hur de nämnda målen gällande slutförande av utbildning kan uppnås utan att utkomstskyddet för arbetslösa äventyras.

Ett primärt alternativ är att läroavtalen vid en permittering hävs genom en gemensam överenskommelse och att man när sysselsättningsläget förbättras gör nya läroavtal, i vilka man i enlighet med föreskriften om personlig tillämpning beaktar tidigare utbildning och tidigare förvärvat kunnande. Ett annat alternativ är att effektivisera användningen av arbetskraftspolitisk utbildning för att slutföra utbildning som förbereder för en examen.

Undervisningsministeriet och arbets- och näringsministeriet strävar i utredningen efter att hitta så flexibla lösningar att tillämpa alternativa sätt så, att utkomstskyddet för arbetslösa under permitteringar och slutförande av utbildning kan säkerställas samtidigt. Utgående från utredningen
kommer undervisningsministeriet och arbets- och näringsministeriet att ge utbildningsanordnarna och arbetskraftsmyndigheterna anvisningar genom ett separat cirkulär.

Läroavtalet är ett tidsbundet anställningsförhållande och arbetsavtalslagen tillämpas på det med vissa undantag. Ett läroavtal kan avbrytas för en viss tid, t.ex. under en permittering. Efter avbrottet, då förutsättningarna för lärande på arbetsplatsen har återställts, kan utbildningen fortsätta i enlighet med det ursprungliga avtalet. Vid en permittering blir problemet med läroavtal att den studerande inte har rätt till utkomstskydd för arbetslösa under avbrottet.

Ett läroavtal kan även hävas ifall den studerande och arbetsgivaren gemensamt kommer överens om detta. Dessutom kan avtalet ensidigt hävas om arbetsgivaren upphör med sitt företag, försätts i konkurs eller avlider. Med utbildningsanordnarens tillstånd kan ett läroavtal likaså hävas på de grunder som enligt arbetsavtalslagen berättigar till uppsägning av arbetsavtalet. Dessutom kan utbildningsanordnaren efter att ha hört den studerande och arbetsgivaren häva läroavtalet, om bestämmelserna i lagen om yrkesutbildning eller bestämmelserna i avtalet mellan utbildningsanordnaren och arbetsgivaren inte iakttas i den utbildning som ordnas på arbetsplatsen.

Skriftligt spörsmål 38/2009

Rätt till personlig assistans ökar efterfrågan och utbildningsbehovet

Särskild personlig assistans tillhör till personers med grava funktionshinders rätt fr.o.m. september. Därmed frågade riksdagsledamot Matti Kauppila (vf) och fyra andra riksdagsledamöter, vilka åtgärder tänker regeringen vidta för att ordna utbildning för personliga assistenter.

Undervisningsminister Henna Virkkunen anser det möjligt att utarbeta en helt ny utbildning för assistenter, men det är också förknippat med problem. Examen kunde lätt leda till att utbildningen blir för omfattande, eftersom det i examen borde ingå läroämnen från många olika områden och då man blir man tvungen att ta med ämnen som överlappar innehållen. Dessutom måste man fundera över om det med tanke på den yrkesmässiga rörligheten och möjligheterna till vidareutbildning och sysselsättning är ändamålsenligt att inleda en snävt specialiserad utbildning som uttryckligen inriktar sig på assistentarbete och också huruvida en kort utbildning förbättrar assistenternas löner.

I sitt svar påminner Virkkunen, att det redan nu finns att tillgå kombination av befintliga utbildningar, delexamina, läroavtalsutbildning och fortutbildning. I synnerhet med fortbildning och delexamina kan man enligt Virkkunen snabbt komplettera en tidigare utbildning.

Också i totalreform av den yrkesinriktade vuxenutbildningens beredning har behandlat bl.a. studiemöjligheterna för personer som arbetar deltid eller utför atypiska arbeten, liksom förutsättningarna för olika nya utbildningsmodeller. De frågor som nämns i de kommande förslagen till fortsatta åtgärder kommer att konkretiseras, anade Virkkunen.

Det finns inga fastställda behörighetskrav för personliga assistenter. De personer som sköter uppgiften företräder utbildningar och erfarenheter av många olika slag, i många fall är det fråga om bland annat studerande och personer som sköter assistentarbetet på deltid vid sidan av ett annat arbete. När efterfrågan blir större, framhävs vikten av att ordna utbildning. Utbildning för personliga assistenter har ordnats i form av kurser av olika handikapporganisationer, kommuner och vissa läroanstalter. Utbildningen har också ordnats som arbetskraftsutbildning. Utbildningarna har varit kortvariga.

Assistenter arbetar med funktionshindrade av mycket olika slag, och därför ger en grundutbildning inom social- och hälsovårdsbranschen (närvårdare), som är en bred utbildning, sådana grundläggande färdigheter som gör att personerna kan ha arbetsuppgifter med olika inriktningar och arbeta med olika slags grupper av funktionshindrade utan att behöva utbilda sig på nytt. En grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen (närvårdare) innehåller utbildningsprogram för bl.a. rehabilitering, sjukvård och omsorg, handikappomsorg och äldreomsorg. Till sitt innehåll lämpar sig alla utbildningsprogrammen för utbildning i de uppgifter som sköts av personliga assistenter.

Skriftligt spörsmål 23/2009

Bostadsbidrag utreds

Riksdagsledamot Johanna Karimäkis (gröna) fråga gäller studerandefamiljernas bostadsbidrag och dess samordning med andra bostadsbidrag.

Omsorgsminister Paula Risikko, som svarade på riksdagsledamotens fråga, anser att bostadsbidragssystemen bör fungera så att bidraget stiger när familjens storlek och därmed boendeutgifter växer. Enligt Risikko är så tyvärr inte fallet när det gäller studerandepar med betydande förvärvsinkomster. Det är inte ändamålsenligt att rätta till saken så att studerandefamiljer stöds på andra bidragsgrunder än andra barnfamiljer. I en studerandefamilj kan dessutom endast den ena av makarna vara studerande. Bäst rättas saken till genom att grunderna för det allmänna bostadsbidraget förbättras så att stödet inte sjunker på samma sätt som nu.

Utvecklandet och en eventuell reform av bostadsbidraget sker utifrån förslagen från den s.k. SATA-kommittén som dryftar en reform av den sociala tryggheten. Kommitténs eventuella reformförslag fås före slutet av detta år.

Också i den arbetsgrupp för studerandefamiljer och studiestöd som tillsatts av undervisningsministeriet utreds hur man med hjälp av studiestödet kan förbättra den ekonomiska försörjningen och studieförutsättningarna för studerande som försörjer minderåriga barn.

I slutet av 2008 beviljades allmänt bostadsbidrag till 6 000 barnfamiljer, i vilka åtminstone den ena av makarna var studerande. Ungefär hälften av barnfamiljerna var familjer med två vårdnadshavare. Det problem som nu påtalas gäller i allmänhet situationer då det första barnet föds i en familj med två vårdnadshavare. Knappt 2 600 av de studerandefamiljer som fått bostadsbidrag är tre personers hushåll. Av dem hade drygt tio procent en inkomstnivå över 1 500 euro, varvid bostadstillägget till makar sannolikt hade varit större än bostadsbidraget.

Samordningen av bostadstillägget och bostadsbidraget fungerar då de studerande inte har några andra betydande inkomster än studiestödet, som inte beaktas som inkomst vid beviljandet av bostadsbidrag. I bostadsbidraget kan boendeutgifterna för en familjebostad bättre beaktas än i bostadstillägget, och därför ökar bidraget i allmänhet när ett barn föds. Om studerande har betydande inkomster som intjänats vid sidan av studierna, kan en övergång till systemet för bostadsbidrag minska bidraget därför att inkomstgränserna är snävare i bostadsbidraget och utbetalningen av bidraget upphör vid en lägre inkomstnivå än bostadstillägget.

Samordningen av bostadstillägget för studerande och det allmänna bostadsbidraget har reviderats flera gånger. Senast sågs samordningen över genom de ändringar i lagen om studiestöd och lagen om bostadsbidrag som trädde i kraft i maj 2001. Efter reformen var det bland studerande som bor i hyresbostäder endast barnfamiljer och alla studerande som bor i ägarbostad som omfattades av systemet för bostadsbidrag. Studerande som bor ensamma samt studerande gifta par och sambopar omfattas av systemet för bostadstillägg. Från början av detta år ändrades systemet för bostadstillägg så att makens inkomster inte längre påverkar beloppet av bostadstillägg till studerande.

Skriftligt spörsmål 15/2009

-jl/js

	Sivun alkuun
	Lähetä juttu
	Tulosta