Resumé på svenska
Kunskapen i kommunernas bibliotek bör säkras
För att förbättra personalens kunskapsnivå i de allmänna biblioteken har
undervisningsministeriet berett ett förslag om de nya behörighetskraven. I bakgrunden för reformen
ligger oron över att antalet högutbildade bland biblioteksanställda minskat.
Enligt länsstyrelsernas uppskattningar och uppföljningsinformationer arbetar ca 4 200 i
biblioteken, av vilka bara ca 1 500 är högutbildade. Regional ojämlikhet är ett faktum, eftersom
vissa kommuner inte har en enda högutbildad biblioteksanställd.
Oroad över situationen, har undervisningsministeriet berett ett ändringsförslag till
behörighetsparagraferna i biblioteksförordningen. Enligt förslaget krävs det i fortsättningen att
45 procent av bibliotekspersonalen avlagt högskoleexamen som inkluderar eller vartill man avlagt
studier i informations- och bibliotekstjänst som omfattar minst 60 studiepoäng.
-jl/js
Till början
Konstkommissionerna beviljade över 25 miljoner euro i understöd
Över 8500 personer, arbetsgrupper eller samfund som ansökte år 2008 om understöd eller
stipendium från centralkommissionen för konst eller från statens konstkommissioner.
Cirka 3500 personer eller samfund fick stipendium, dvs. 41 procent av alla ansökande. Totalt
beviljade centralkommissionen för konst och konstkommissionerna dryga 25 miljoner euro i
stipendier. Största delen av summan riktade sig till litteraturens område, som fick 21 procent av
summan. Bildkonstens område fick näst mest (20 %).
Uppgifterna framgår ur publikationen Taidetoimikuntien myöntämä tuki 2008 som sammanställts av
Paula Karhunen och publicerats av forskningsenheten för centralkommissionen för konst.
-jl/js
Källa: Centralkommissionen för konst
Till början
Konst i vardagen
Statens konstverkskommission har anskaffat konst till statens offentliga byggnader i redan drygt
50 år. Kommissionen, som är förordnad av undervisningsministeriet, anskaffar konst till arbets- och
vardagsomgivningen genom att arrangera tävlingar, beställa konstverk direkt från konstnärer och
genom att följa med utställningsverksamheten.
Man anskaffar konstverk till statens konstsamlingar genom att köpa, beställa och genom att
arrangera tävlingar. Enligt konstverkskommissionens verksamhetsberättelse för år 2008 låg
tyngdpunkten på beställda verk, vartill man använde 275 000 euro av anslagen. Man köpte konstverk
från olika konstområden för 195 000 euro. Man anskaffade 155 verk till statens konstsamling.
Då samlingen föråldras blir restaureringsarbetet all viktigare. År 2008 användes ca 185 000 euro
till att restaurera, konservera och rama in konstverk.
Ett av restaureringsobjekten var miljöverket "Kivipuutarha" av Kaj Franck, Lauri Anttila
och Olli Tamminen, som är belägen på undervisningsministeriets innergård. Gården består av
finländska stenarter och växter.
-jl/js
Källa: Valtion taideteostoimikunnan toimintakertomus 2008
Till början
Nationens gemensamma sånger klingar
Elefantmarschen, Daa-da daa-da, Kultainen nuoruus och Vårt land klingar nästa vecka i en
allsångkonsert som arrangeras i Helsingfors ishall. Laulusta voimaa! -konserten är en av
händelserna kring Märkesåret 1809. Syftet är att genom sånger värna om den finländska
allsångstraditionen och klarlägga olika skeden av nationens tillvaro.
Laulusta voimaa! -allsångkonserten innehåller såväl föreställningar som allsångnummer,
varigenom den ger möjlighet till att tillsammans sjunga bekanta låtar. Konserten har fritt inträde
men man bör anmäla sig i förväg. Idén är också att man på samma gång med allsångkonserten
tillbringar sångens eftermiddag i skolor och läroanstalter.
-jl/js
Källa: Utbildningsstyrelsen
Till början
Elektronisk gemensam ansökan till universitet förlöpte stilfullt
Att söka in till universitet var i år enklare tack vare den nya elektroniska gemensamma ansökan.
Tjänsten användes flitigt - bara under 0,3 procent använde sig av pappersblankett
I den riksomfattande gemensamma ansökan till universiteten våren 2009 fanns det sammanlagt 63
900 sökande. Det totala antalet sökande ökade från våren innan med 9 000 ansökningar, vilket är 16
procent fler än i huvudantagningarna våren 2008.
De sökande sökte också till fler utbildningar, eftersom det totala antalet sökande ökade med
29 procent granskat enligt utbildningsområde.
Ansökan till universiteten ordnades denna vår för första gången som elektronisk gemensam
ansökan, där man söker till alla universitet med en enda blankett. I universitetens gemensamma
ansökan deltog alla huvudantagningar; sammanlagt över 600 utbildningar.
-jl/js
Källa: Utbildningsstyrelsen
Till början
Vuxna deltar ivrigt i utbildning i de nordiska länderna
Personer i åldern 25–64 som bor i de nordiska länderna och i Finland deltar oftare i utbildning
än personer som bor på andra håll i Europa. Mest deltar svenskarna i utbildning. Av dem hade nästan
tre av fyra deltagit i utbildning under ett år. I Finland och också i Norge var deltagarandelen
över 50 procent.
I utbildning som leder till examen var deltagandet störst bland 25–64-åringar som bor i
Storbritannien. Av dem deltog ungefär 15 procent i utbildning. På andra plats kom man i de nordiska
länderna, där deltagarandelen i Sverige var 13 procent, medan den i Finland och Norge var tre
procentenheter lägre.
Utbildning som inte leder till examen är klart vanligare bland 25–64-åringar i Norden än på
andra håll i Europa. Sverige är på den här punkten i en klass för sig med ungefär sju personer av
tio som deltar i non-formell utbildning. Också i Finland och Norge deltog mer än varannan. Av de
övriga länderna kom bara Tyskland och Slovakien upp till en deltagarandel på mer än 40 procent.
I medeltal i 86 timmar utbildning i Finland
Räknat per person var antalet undervisningstimmar högst i Norden. I Sverige var det allra högst,
114 timmar per person. I Finland deltog en 25–64-åring i utbildning i medeltal i 86 timmar och i
Norge tio timmar mindre.
I utbildning som leder till examen hade 25–64-åringarna klart mest undervisningstimmar per
deltagare i Tyskland. I utbildning som inte leder till examen var antalet undervisningstimmar bland
personer i motsvarande ålder högst i Spanien och Ungern. Räknat per person var antalet
undervisningstimmar i formell utbildning högst i Sverige. På de följande platserna kom Tyskland,
Finland och Norge, i den ordningsföljden.
Det högsta antalet undervisningstimmar per person i utbildning som inte leder till examen
stod Norden för. I Sverige och Finland var antalet undervisningstimmar per person nästan lika stort
(ungefär 50 timmar), i Norge ungefär tio timmar lägre.
De egna kostnaderna lägst i Finland
Finländarna betalar minst för sin utbildning. En 25–64-åring i Finland betalade under
undersökningsåret i medeltal inemot 300 euro för sin utbildning. Också i Lettland, Bulgarien och
Litauen var utbildningsdeltagarnas egna kostnader under 400 euro. Mest, över 1 500 euro per
deltagare, betalade man i Grekland och Norge.
Framför allt den utbildningen som leder till examen var förmånlig för deltagarna i Finland. I
den här utbildningsformen var den genomsnittliga andel som deltagaren själv bekostade bara ungefär
150 euro i Finland, medan man i de övriga jämförelseländerna klarade sig just under 400 euro bara i
Sverige och Lettland.
-jl/js
Källa: Statistikcentralen
Till början
Globalt ansvar
Artikelskribenten
Jari Kivistö arbetar som utbildningsplanerare på OPEKO (Utbildningscentret för
undervisningssektorn). OPEKO förverkligar projektet Globalfostran 2007-2009, som finansieras av
utrikesministeriet. Projektet underhåller www.globaalivastuu.fi -webbplatsen, där man bl.a. hittar
stödmaterial från olika aktörer för fostran till globalt ansvar.
Jari Kivistö har varit verksam inom uppgifter gällande fostran till internationalism och
globalfostran samt utvecklingssamarbete sedan år 1990.
I sin artikel behandlar han utmaningarna i sammanjämkningen av skolans vardag och globalt
ansvar.
> Till artikeln (på
finska)
Till början
Riksdagsledamöterna frågar - statsrådet svarar
Gällande upphovsrätt i anställningsförhållande beslutas om ett eventuellt lagförslag senare på
hösten
Gällande upphovsrätt i anställningsförhållande kommer undervisningsministeriet att dra sina
slutsatser angående ett eventuellt lagförslag i början av hösten 2009, berättar kultur och
idrottsminister
Stefan Wallin i sitt svar på ett skriftligt spörsmål.
Härvid bör följderna av den eventuellt förestående lagstiftningen granskas konsekvent ur
såväl de anställdas och arbetsgivarnas synvinkel som ur samhällets synpunkt sett. Därvid borde man
även beakta både de anställdas och arbetsgivarnas rättigheter och intressen på enahanda grunder
samt hitta en balanserad lösning som också fungerar i praktiken. Att göra en bedömning som ser till
helheten och de olika parternas rättigheter är sammanlagt en stor utmaning.
Upphovsrätt i anställningsförhållande handlar sammanfattat om i vilken omfattning
arbetsgivaren får bestämma om verk som har skapats vid utförande av arbetsuppgifter i ett
anställningsförhållande. Ett centralt problem är att det handlar om att samordna två sinsemellan
avvikande principer i vårt rättssystem; enligt arbetsrätten har arbetsgivaren rätt till
arbetsresultatet, medan rätten enligt bestämmelserna om upphovsrätt tillfaller upphovsmannen.
Upphovsrättslagen innehåller inga allmänna bestämmelser om arbetstagarens rätt till verk som
har skapats vid utförande av arbetsuppgifter inom anställningsförhållandet och därmed beslutade
regeringen att det ska utredas om upphovsrättslagen bör omfatta antagandet att
ekonomiska rättigheter till verk som skapats inom arbets- och tjänsteförhållande med stöd av
lagen ska övergå på arbetstagaren om parterna inte avtalar om annat. Utredningen utfördes av en
opartisk sakkunnig.
Utredningsmannen föreslog att lagen ska omfatta en bestämmelse enligt vilken arbetsgivaren
har rätt att använda verket och bestämma över det på det sätt som verksamheten förutsätter om
ingenting annat har avtalats eller om praxis inom branschen inte föranleder annat.
Utredningsmannens förslag baserar sig på en regel om arbetsgivarens rätt till s.k. normal
användning som uppstått inom rättspraxis och som således avviker från den specialbestämmelse om
arbetsgivarens rätt till datorprogram och databaser som har skapats inom arbets- eller
tjänsteförhållande, som redan finns i lagen. I förslaget beaktas att olika branscher kan ha
varierande praxis i fråga om övergången av rättigheterna, och att det inte är möjligt eller
meningsfullt att skriva in olika branschers etablerade praxis i lagen.
Utredningsmannen bedömer att det föreslagna presumtionsstadgandet inte väsentligt skulle
inverka på de anställdas eller arbetsgivarnas ställning och rättigheter. Det beror delvis på att
presumtionen huvudsakligen omfattar den uppfattning som ingår i vårt rättssystem om hur
upphovsrätten fördelas mellan parterna. I fråga om många företag regleras överföringen av
upphovsrätten dessutom genom villkor i arbetskollektivavtal eller arbetsavtal. Dessa avtal påverkas
enligt utredningsmannen inte av presumtionen.
Efter det att utredningsmannens förslag skickats ut på en omfattande remissrunda, har man på
undervisningsministeriet tagit upp själva frågan till begrundande om det krävs en precisering
i form av ett särskilt presumtionsstadgande som tas med i upphovsrättslagen för att de anställdas
och arbetsgivarnas krav på att deras rättigheter av idag beaktas, eller ifall en tillräckligt
tydlig uppdelning av upphovsrätten vid anställningsförhållanden kan definieras genom att precisera
det rådande läget på annat sätt, utan att de anställdas rättigheter äventyras.
Skriftligt spörsmål 256/2009
Anvisningar till valet av utländska studerande
Ett förfarande där utbildningsanordnaren strävar att fylla sina outnyttjade studieplatser genom
att direkt rekrytera utländska studerande kan inte betraktas som ändamålsenlig och motsvarar inte
heller de invandrarpolitiska målen, konstaterar undervisningsminister
Henna Virkkunen.
För att möta behoven av arbetskraft kommer det i framtiden att behövas en omfattande
rekrytering av studerande, vid behov också av utländska studerande. Det är viktigt att sköta
rekryteringen på ett planmässigt och behärskat sätt i enlighet med riktlinjerna för invandringen
och i samarbete med de myndigheter som ansvarar för invandringen, poängterar Virkkunen.
När behovet av att rekrytera utländska studerande bedöms bör efterfrågan på utbildning
beaktas ur ett bredare perspektiv. Efterfrågan på grundläggande yrkesutbildning har under många års
tid varit större än utbildningsutbudet. Enligt uppgifter från den gemensamma antagningen år 2009
finns det 13 000 flera förstahandssökande till den grundläggande yrkesutbildningen än studieplatser
som utbildningsanordnarna erbjuder.
Virkkunen svarade på Raimo Vistbackas (sf) skriftliga spörsmål, som berörde villkoren för de
ryska ungdomar som studerar vid yrkesinstitutet Härmänmaan ammatti-instituutti i Lappo.
År 2008 var antalet utländska studerande sammanlagt 111, vilket motsvarar cirka 18 procent av
det totala antalet studerande inom den grundläggande yrkesutbildning som ordnas av
utbildningsanordnaren. Härmänmaan ammatti-instituutti har själv direkt rekryterat studerandena med
hjälp av kontaktpersoner och organisationer i Ryssland.
För att trygga de utländska studerandenas utkomst har de erbjudits två måltider om dagen,
möjlighet att få matsäck för veckosluten, bostad och månadspeng. Beslutsfattandet om antagning som
studerande och studiesociala förmåner hör till utbildningsanordnarens befogenheter. Det är inte
utbildningsanordnarens uppgift att ansvara för att trygga studerandenas utkomst och därmed kommer
Seinäjoki koulutuskuntayhtymä med hjälp av specialarrangemang att säkerställa att det till de
utländska studerandena i fråga betalas motsvarande studiesociala förmåner som de tidigare har fått
genom utbildningsanordnarens försorg.
Virkkunen konstaterar att lagstiftningen om yrkesutbildning och lagstiftningen om
finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet inte ställer några hinder för att anta
utlänningar och invandrare som studerande. Antagningen som studerande bör ske i överensstämmelse
med bestämmelserna om yrkesutbildning och utlänningslagen och de anvisningar som ansluter sig till
dessa. Alla studerande har rätt till stadgade studiesociala förmåner, men beviljande av extra
förmåner till vissa studerandegrupper försätter studerandena i en sinsemellan ojämlik ställning.
Enligt Virkkunen inleder undervisningsministeriet en granskning av utbildningsanordnarens
verksamhet och ekonomi för att få en heltäckande bild av arrangemangen kring utbildningen och
rekryteringen av utländska studerande. Undervisningsministeriet kommer för sin del att precisera
sina anvisningar om antagning av och ordnande av utbildning för utländska studerande.
Skriftligt spörsmål 262/2009
- jl/js
Till början
|
