Resumé på svenska

• Regionalförvaltningsreformen påverkar undervisningsministeriet
• Temadag för upphovs- och industrirättigheter  
• Ungdomsparlamentet samlades i riksdagen 
• Riksdagsledamöterna frågar - statsrådet svarar
• Delta i högskolornas internationaliseringsstrategi på webben 
• Statistik om högskolestuderande och examina
• Tema: När räcker demokratin till?
• Länktipset: Läromedelspaket om upphovsrätt för lågstadieelever

Regionalförvaltningsreformen påverkar undervisningsministeriet

En beredningsgrupp för regionalförvaltningens reformprojekt föreslog i början av april att statens regionalförvaltning koncentreras till två myndigheter 2010. 14.4. ordnades en utvecklingsdag för undervisningsministeriet och länsstyrelserna, där man diskuterade vad reformprojektet betyder i praktiken.

Beredningsgruppens förslag om att grunda två nya regionalförvaltningsmyndigheter betyder att de uppgifter som nu tillfaller de nuvarande länsstyrelserna, Arbetskrafts- och näringscentralerna, de regionala miljöcentralerna, miljötillståndsverken, vägdistrikten och arbetsskyddsdistrikten omorganiseras. Inom undervisningsministeriets förvaltningsområde är det länsstyrelsernas uppgifter som berörs av reformen.

Statssekreterare Heljä Misukka, som deltog i utvecklingsdagen, hoppas att man kan förhålla sig projektet som en ny möjlighet som man fördomsfritt kan utnyttja. Även om man inom undervisningsministeriet är nöjd med den nuvarande regionalförvaltningen kan man inte förutsätta att det nuvarande systemet fungerar om tio år.

Till början

		Läs mer om upphovsrätt på www.tekijanoikeus.fi

Temadag för upphovs- och industrirättigheter

Den 26 april firas världsdagen för den intellektuell egendom. Dagen är instiftad år 2000 av FN:s Världsorganisation för intellektuell äganderätt WIPO. WIPO:s primära mål är att öka respekten för intellektuell äganderätt och att genom internationellt samarbete främja skyddet och användningen av densamma över hela världen.

I Finland började man i år fira lite tidigare. Redan 23.4. firas för första gången upphovsrättsdagen. Dessutom ordnas olika evenemang för industrirättigheter 24.-25.4. Organisationen Lyhty (Luovan työn tekijät ja yrittäjät) ordnar upphovsrättsdagen med stöd av undervisningsministeriet. Patent- och registerstyrelsen svarar för evenemangen i anslutning till industrirättigheter, innovationsparlamentet och huvudfesten för världsdagen för intellektuell egendom.

I anslutning till upphovsrättsdagen ordnades ett seminarium där representanter för det kreativa området fanns representerade: aktörer, producenter, distributörer och konsumenter. En diskussion om upphovsrätt och innehållsområden fördes mellan de ministrar som svarar för immateriella rättigheter, dvs. kultur- och idrottsminister Stefan Wallin och arbetsminister Tarja Cronberg. Dessutom deltog Rundradions generaldirektör Mikael Jungner, Warner Music Finlands produktionschef Asko Kallonen, filmregissör Juha Wuolijoki och solutions consultant Timo Poijärvi vid företaget Idean Enterprises.

Projektchefen Lauri Kaira betonade att upphovsrätten är en förutsättning för att man skall kunna leva på kreativt arbete. Enligt Kaira befinner sig aktörerna längst ner i den kreativa ekonomins "näringskedja", medan konsumenterna är kungar på täppan.

Till början

 

		Ungdomsparlamentets protokoll

Ungdomsparlamentet samlades i riksdagen

Ungdomsparlamentets plenum hölls i riksdagen fredagen den 11 april 2008. Sammanlagt 400 elevrepresentanter, journalistelever och klubbledare från hela landet deltog i Ungdomsparlamentet, som i år hölls för sjätte gången.

Plenumet hölls som en muntlig frågestund, där regeringen svarade på de ungas frågor. Riksdagens talman Sauli Niinistö förde ordet.

- Ungdomsparlamentets plenum börjar. Jag vill önska er välkomna till det sjätte ungdomsparlamentet . Den här traditionen fick sin början 1998, så egentligen firar vi idag ungdomsparlamentets tioårsjubileum, sade ordförande Niinistö.

Praxisen påminde om riksdagens muntliga frågestund: elevrepresentanterna bad om ordet av ordföranden, ställde sin fråga från riksdagsledamotens plats och fick sin fråga besvarad av den minister till vars ansvarsområde frågan hörde efter att ordföranden beviljat ministern ordet.

Många av elevrepresentanterna var oroade över ungdomarnas Internetberoende och ville veta vad man ska göra den dag då barn kan allt om datorer och Internet men har glömt hur man leker och vad man borde göra för att förhindra att internetberoendet breder ut sig. Många av frågorna berörde också skolan på ett eller annat sätt. Angående dyra gymnasieböcker konstaterade undervisningsminister Sari Sarkomaa att gymnasieböckerna borde kunna återanvändas. Hon berättade också att nya och klarare direktiv om insamling av medel för till exempel skolutfärder är på kommande.

På frågan om hur regeringen tänker uppmärksamma vikten av motion i barns och ungas liv försäkrade kultur- och idrottsminister Stefan Wallin att regeringen redan på många sätt har uppmärksammat barns och ungas motionsvanor. I barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet konstateras att alla unga borde röra på sig minst en timme, helst två timmar per dag. Mängden skolgymnastik tas naturligtvis i beaktande, men också gymnastikens kvalitet. Man stöder också sällskap och kommuner finansiellt för att ordna möjlighet till motion för unga.

Till dagens program hörde också att bekanta sig med riksdagen samt möten med riksdagsledamöter.

Ungdomsparlamentet är Klubbcentralens och riksdagens samprojekt som är ämnat att inspirera elever i årskurs 8-9 att delta i den aktuella samhällsdebatten, begrunda sina möjligheter att påverka samt bekanta sig med riksdagens verksamhet och den finländska demokratin. Ungdomsparlamentet sammanträder i riksdagen vartannat år och deltagarna väljs ut bland parlamentsklubbarna i skolorna. I parlamentsklubbarna får eleverna i årskurs 8 och 9 tillsammans med en klubbledare lära sig om representativ demokrati, riksdagen, folkrepresentationens historia och dagens arbetssätt. Parlamentsklubbarna kan vara projekt i samarbete med historia och samhällslära, modersmål och elevhandledning. De är aktiva också de år då Ungdomsparlamentet inte sammanträder. Undervisningsministeriet stöder ungdomsparlamentet via Klubbcentralen. Andra aktörer i projektet är statsrådets kansli, Utbildningsstyrelsen, Finlands kommunförbund och Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ.

Till början

Riksdagsledamöterna frågar - statsrådet svarar

		Riksdagsledamöternas skriftliga spörsmål finns i sin ursprungliga form på riksdagens webbplats.

Barns och ungdomars möjligheter att påverka utvecklas

Riksdagsledamot Jutta Urpilainens (sd) skriftliga spörsmål hänför sig till kommunernas skyldighet att höra unga. Enligt den nya ungdomslagen bör det ordnas tillfällen för unga att delta i lokala och regionala beslutsfattanden som gäller ungdomsarbete och -politik. Dessutom bör unga höras i ärenden som berör dem.

Kultur- och idrottsminister Stefan Wallin, som svarar för ungdomsärenden, hänvisar i sitt svar till länsstyrelsernas basserviceutredningar, som publicerades i början av april, och som granskade bl.a. hur hörandet av unga genomförts. Enligt de länsvisa utredningarna har ungefär 80 % av kommunerna något slags system för hörande av unga och i ungefär 60 % av kommunerna finns ungdomsfullmäktige eller motsvarande grupp av unga påverkare. Den viktigaste instansen för hörande i kommunerna anses vara ungdomsfullmäktige, nästviktigaste är ungdomsföreningarna och elevkårerna och tredje viktigaste är diskussioner med unga.

Wallin berättar att undervisningsministeriet har stött utvecklingen av en initiativkanal för unga (www.aloitekanava.fi) och ett redskap för hörande i anslutning till ett informations- och rådgivningsservicesystem för unga. Dessutom har undervisningsministeriet stött föreningarna Suomen Lasten Parlamenttiyhdistys (Barnens riksdag) och Suomen Nuorisovaltuustojen Liitto, som stöder de lokala barnriksdagarnas och ungdomsfullmäktiges verksamhet och deras utveckling. Elevkårernas och de traditionella ungdomsföreningarnas roll i det kommunala hörandet är fortfarande viktig.

I det av statsrådet godkända barn- och ungdomspolitiska finns mål och åtgärder för hörande av unga och dess utveckling. Målet är enligt programmet bl.a. att "före slutet av 2010 använder alla kommuner aktivt ett system för påverkan och hörande för 5-17-åringar som fungerar enligt barnens och ungdomarnas olika åldersstadier och förutsättningar".

Skriftligt spörsmål 192/2008

Understöd av kulturevenemang

Riksdagsledamot Esko Ahonens (cent) skriftliga spörsmål berör statsunderstödet till det sydösterbottniska evenemanget Spelit.

Undervisningsministeriet beviljar riksomfattande kulturevenemang behovsprövade bidrag som får sökas en gång om året i ett öppet förfarande. Kultur- och idrottsminister Stefan Wallin, som fattar beslut om understöden, konstaterar i sitt svar att anslaget för riksomfattande kulturevenemang i statsbudgeten har ökat i måttlig takt. Å ena sidan ökar trycket på att införliva fler festivaler i bidragssystemet, å andra sidan ökar kostnaderna för de evenemang som redan får stöd. Detta innebär enligt Wallin att större förändringar i statsbidraget för enskilda festivaler alltid måste bedömas som ett led i en samlad bild av stödet till kulturella evenemang.

De evenemang som får stöd skiljer sig från varandra i många hänseenden. Å ena sidan har det blivit regel att bidragsbesluten bland annat tar hänsyn till om kulturevenemangen har en konstnärlig ledning och en viss konstnärlig särprägel och nivå, en tydlig verksamhetsidé och relativt stabil ekonomi. Å andra sidan följs innehållet i evenemangen och deras ekonomiska stabilitet upp via de bilagor som måste ingå i ansökningarna. Bland bilagorna märks en verksamhetsplan och en budget plus verksamhetsplan, resultaträkning, balansräkning och revisionsberättelse för föregående räkenskapsperiod. Evenemangen ska dessutom redogöra för hur bidragen för året innan har använts.

Det har inte lagts fast några stränga kvantitativa kriterier för evenemangen. Men de ska vara rikstäckande eller av stor betydelse inom sin konstgren. Ambitionen är att på lika villkor stödja evenemang inom olika delar av landet och inom olika konstformer.

Undervisningsministeriet beviljar riksomfattande kulturevenemang behovsprövade bidrag som får sökas en gång om året i ett öppet förfarande. Före besluten begär ministeriet ett förslag till fördelning av bidragen av centralkommissionen för konst som i sin tur har begärt förslag av statens konstkommissioner inom respektive områden.

För beslutet om föredelningen av bidragen 2008 lade de olika konstkommissionerna dock fram sin egen syn på hur anslagen ska fördelas mellan festivalerna inom sitt område. Centralkommissionen för konst samordnade det slutliga förslaget utifrån förslagen från konstkommissionerna för att beslutet skulle hålla sig till den givna anslagsramen. I sitt utlåtande till undervisningsministeriet framhöll centralkommissionen för konst bland annat att den hade bedömt evenemangen med avseende på deras omfattning, programprofil och kulturpolitiska betydelse.

Anslaget till kulturevenemang är begränsat och alla som söker kan inte få statsbidrag. För i år avsattes det 3 773 000 euro i statsbudgeten för riksomfattande kulturevenemang. Sammanlagt 214 evenemang sökte bidrag och 64, alltså 28 procent, fick avslag. Utan undantag söker de betydligt större bidrag än det går att bevilja inom ramen för statsbudgeten.

I år fick det sydösterbottniska evenemanget Spelit 6 000 euro i statsunderstöd, och det är 1 000 euro mer än i fjol. Centralkommissionen för konst förordade ett lika stort bidrag som i fjol i enlighet med förslaget från statens tonkonstkommission.

Skriftligt spörsmål 182/2008

Till början

		Delta i den öppna konsultationen på internationaliseringsstrategins webbplats.

Delta i högskolornas internationaliseringsstrategi på webben

Under 2008 utarbetas en nationell strategi för internationaliseringen av högskolorna. Målet är att utveckla ett i internationellt avseende starkt och attraktivt högskole- och vetenskapssamfund i Finland. Beredningen av högskolornas internationaliseringsstrategi, som startade i februari, har nu nått en punkt där man vill höra högskolestuderandes, personalens, forskares samt näringslivets och andra intressentgruppens synpunkter. 

Materialet samlas på internationaliseringsstrategins webbplats, där vem som helst kan komma med sin åsikt. Synpunkterna insamlas via en konsultation som är öppen för alla och via verkstäder för sakkunniga, som inbjuds personligen. Den öppna konsultationen pågår 28.4.-25.5. på www.kansainvalistymisstrategia.fi.

Till början

Statistik om högskolestuderande och examina

Enligt Statistikcentralen var antalet studerande i utbildning som leder till universitetsexamen totalt 176 300 år 2007. Detta var 250 studeranden färre än år 2006. År 2007 var antalet studerande störst inom det teknisk-vetenskapliga, naturvetenskapliga och humanistiska området. Andelen kvinnor av alla studerande inom utbildning som leder till examen var 54 procent och av nya studerande 57 procent.

Andelen studerande som avlägger lägre högskoleexamen var 33 procent och andelen studerande som avlägger högre högskoleexamen 53 procent av alla studerande. I forskarutbildning och specialiseringsutbildning för läkare studerade totalt 14 procent av alla studerande.

Antalet utlänningar inom utbildning som leder till universitetsexamen uppgick år 2007 till totalt 5 900 studerande, dvs. 500 fler än år 2006. Andelen kvinnor av de utländska studerandena var 42 procent.

Flera studerande i yrkeshögskolorna, antalet examina oförändrat

Enligt Statistikcentralen studerade totalt 133 300 studerande i utbildning som leder till examen vid yrkeshögskolor hösten 2007. Detta var 700 studeranden fler än år 2006. Antalet nya studerande var 36 600, vilket är en procent mer än året innan. År 2007 avlades totalt 21 000 examina vid yrkeshögskolorna.

Antalet utländska studerande i utbildning som leder till examen var 5 400, dvs. 17 procent mer än året innan. Antalet examina som avlagts av utländska studerande ökade med 11 procent från året innan och uppgick år 2007 till något över 500.

I utbildning som leder till högre yrkeshögskoleexamen studerade 3 400 studerande år 2007, vilket är 1 300 fler än år 2006. Antalet avlagda högre yrkeshögskoleexamina uppgick till 360, av vilka kvinnornas andel var 64 procent.

Källa: Statistikcentralen

Till början

Tema:
När räcker demokratin till?

Markus Ojakoski 

 

		FM, MA Markus Ojakoski är generalsekreterare för Statens delegation för ungdomsärenden. I sin forskning har han behandlat nya områden, bl.a. demokrati, demokratisering och demokratiteori.

I sin artikel talar Ojakoski om begreppet demokrati och hur demokrati borde definieras. Det är ofta problematiskt, men ett kriterium är att om regentens verksamhet godkänns av folket så uppfylls folket vilja och det är följaktligen frågan om en demokrati. Ojakoski dryftar olika former av demokrati, och frågar sig t.ex. om det är acceptabelt med en begränsad demokrati om det garanterar fred eller välfärd? Ojakoski tar också upp barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet, den nya ungdomslagen samt politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd.

Till början

		- Upphovsrätten skyddar skapande arbete  - Piratfabriken

Länktipset: 
Läromedelspaket om upphovsrätt för lågstadieelever

Upphovsrätten skyddar skapande arbete är ett läromedelspaket om upphovsrätt som Upphovsrättens informations- och övervakningscentral tillsammans med Lyhty (Utövare och företagare inom skapande) arbete har tagit fram. Materialet är ämnat för eleverna i 4:e klassen och det postas till alla lågstadier i Finland under våren. Läromedlet är tvåspråkigt och kostnadsfritt för skolorna.

- Upphovsrätten berör elevernas vardag. Barnen har svårt att veta vad man får och inte får göra på internat. Det är ändå viktigt att de förstår vad som är tillåtet och vad som inte är det, påminner TTVK:s projektchef Riikka Perälä.

- Då vi planerade material hade vi som mål att inte "hötta med fingret" åt unga och barn, utan att understryka äkthetens och originalets värde, att uppskatta en annan människas arbete och att man alltid kan ta reda på saker. Budskapen tas fram på ett roligt och positivt sätt.

För eleverna omfattar läromedelspaketet en bilderbok och ett häfte med varierande uppgifter samt ett brädspel som hjälper barnen att sätta sig in i olika frågor i anslutning till artisternas och upphovsmännens yrken. För läraren finns det i paketet en kompakt informationsskrift samt en tydlig vägledning för att underlätta planeringen av lektionerna. Dessutom finns det i paketet en affisch med en engagerande och informativ sammanställning över huvudprinciperna i upphovsrätten. Affischen kan fästas på väggen i klassrummet.

På www. tekijanoikeus.fi finns alla ovannämnda material tillgängliga. Dessutom har bl.a. artister från olika områden kommit med berättelser och kommentarer.

Läromedelsmaterialet är en fortsättning på läromedlet Piratfabriken, som var avsett för högstadiet och som gavs ut år 2006. År 2005 förutsatte riksdagen, i samband med reformarbetet av upphovsrättslagen, att regeringen ser till att det ges intensifierad information om rättigheter och skyldigheter i den nya upphovsrättslagen. Undervisningsmaterialet har producerats med stöd från undervisningsministeriet.

Till början

	Sivun alkuun
	Lähetä juttu
	Tulosta