Etusivu opetusministeriön verkkolehti

I januari tog Slovenien över EU-ordförandeskapet av Portugal. Av de tio länder som fick EU-medlemskap 2004 är Slovenien det första ordförandelandet. Slovenien är ordförande 1.1.-30.6.2008. De centrala målen har man slagit fast i det gemensamma programmet som har utformats i samarbete med de tidigare ordförandeländerna Tyskland och Portugal.

I programmet tar man bl.a. fram utbildnings- kultur-, forsknings- och ungdomsfrågor. Kommissionens och rådets gemensamma delrapport om genomförandet av arbetsprogrammet "Utbildning 2010" har utarbetats under 2007, och det är meningen att den skall läggas fram vid Europeiska rådets vårmöte 2008. Under Sloveniens ordförandeskap inleds också förhandlingar om Erasmus Mundus- programmet, vars syfte är att utveckla den europeiska högskoleutbildningen, öka den eurpoeiska utbildningens attraktionskraft samt främja samarbetet med tredje världen.

Slovenien satsar särskilt på ungdomar som har det sämre ställt. Man kommer att främja socialt deltagande och yrkesintegrering för ungdomar. För att genomföra denna prioritering kommer man att arbeta med frågor som rör lika möjligheter för alla ungdomar, främjande av företagaranda och volontärverksamhet samt främjande av mångfald och interkulturell dialog bland ungdomar. På programmet står också utvärderingen av resultaten av ungdomsprogrammet 2000-2006.

På idrottsområdet är bl.a. antidoping, hälsofrämjande motion, penningspelspolitik och den idrottspolitiska informationen på agendan. Ett inofficiellt idrottsministermöte hålls i Ljubljana i Slovenien i november.

Efter Slovenien tar Frankrike över den 1 juli. Då kommer Frankrike, Tjeckien och Sverige att bilda en ordförandetrio som slår fast ett gemensamt program. Frankrike är ordförande från juli till december 2008, Tjeckien från januari till juni 2009 och Sverige från juli till december 2009.

Till början

År 2010 utsett till Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning

Europeiska kommissionen har utsett år 2010 till Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning. Genom kampanjen med en budget på 17 miljoner euro bekräftas EU:s engagemang för att på ett avgörande sätt utrota fattigdom senast 2010.

"Bekämpningen av fattigdom och social utestängning är ett av EU:s viktigaste mål och vår gemensamma strategi har varit viktig för vägledning och stödåtgärder i medlemsstaterna," säger Vladimír Špidla, kommissionsledamot med ansvar för sysselsättning och socialpolitik. "Europeiska året kommer att bidra ytterligare till detta genom att öka allmänhetens medvetenhet om hur fattigdom fortsätter att fördärva vardagen för så många europeiska medborgare."

I EU lever 78 miljoner människor - dvs. 16 % av befolkningen - för närvarande på gränsen till fattigdom.

Europeiska året 2010 syftar till att nå ut till alla EU-medborgare och alla berörda offentliga, sociala och ekonomiska parter, och omfattar följande fyra särskilda mål:

För det första ett erkännande av rätten för människor som lever i fattigdom och social utestängning att leva värdigt och delta fullt i samhällslivet. För det andra ett förbättrat offentligt engagemang i politik och åtgärder för social integration genom att understryka allas ansvar för bekämpning av fattigdom och marginalisering. För det tredje ett samhälle präglat av större sammanhållning där ingen ifrågasätter fördelarna för alla med ett samhälle utan fattigdom och för det fjärde åtagande av alla berörda parter, eftersom det för verkliga framsteg krävs långsiktiga insatser på alla förvaltningsnivåer.

Färska uppgifter från Eurobarometer visar att de europeiska medborgarna ser fattigdom som ett omfattande problem. I hela EU anser medborgarna att ungefär en av tre personer (29 %) i deras region lever i fattigdom och att en av tio personer lever i extrem fattigdom. I alla medlemsstater består en del av befolkningen av utslagna och eftersatta grupper som ofta endast har begränsad tillgång till grundläggande samhällstjänster. 19 % av barnen i hela EU riskerar att bli utsatta för fattigdom och ett av tio barn bor i hushåll där ingen arbetar.

Solidaritet är ett av Europeiska unionens kännetecken. Det är ett viktigt mål för alla europeiska samhälls- och välfärdsmodeller att befolkningen kan dra nytta av och bidra till de ekonomiska och sociala framstegen. Att skapa ett mer integrerat EU betraktas därmed som en väsentlig beståndsdel av strävandena för att förverkliga EU:s mål rörande ekonomisk tillväxt, fler och bättre jobb och större social sammanhållning.

Den europeiska öppna samordningsmetoden för social trygghet och social integration stödjer medlemsstaterna i deras strävanden att förbättra den sociala sammanhållningen i Europa. Under perioden 2007-2013 kommer ungefär 75 miljarder euro att delas ut från Europeiska socialfonden till medlemsstaterna och regionerna.

Europeiska året 2010 kommer att sammanfalla med avslutandet av EU:s tioåriga strategi för tillväxt och sysselsättning. De åtgärder som kommer att vidtas under detta europeiska år kommer att bekräfta EU:s första politiska åtagande vid antagandet av Lissabonstrategin, nämligen att på ett avgörande sätt utrota fattigdom senast 2010. Under 2007 har EU firat Europeiska året för lika möjligheter för alla. År 2008 kommer att vara Europeiska året för interkulturell dialog. Som bäst förbereder man temaåret i rådets socialarbetsgrupp. I Finland ligger ansvaret för temaåret på social- och hälsovårdsministeriet.

Planer för verksamhet och ekonomi

Undervisningsministeriets verksamhets- och ekonomiplan för 2009-2012 har utkommit (på finska). Planen innehåller bl.a. utgiftskalkyler som ligger som grund för statsbudgetens kommande rambeslut. Dessutom innehåller planen undervisningsministeriets linjedragningar för centrala verksamhetsekonomiska frågor.

Meningen är att verksamhets- och ekonomiplaneringen skall förnyas så att man under regeringsperiodens första och sista år planerar särskilt omfattande och grundligt. Under de övriga åren samlar man närmast uppdateringar och preciseringar.

Likvärdiga möjligheter till utbildning, högtstående utbildning och forskning, tryggad tillgång på kunnig arbetskraft, vidareutveckling av högskolorna samt fortsatt högt kunnande hos undervisningspersonalen är exempel på prioriteringar inom utbildnings- och forskningspolitiken. Prioriteringarna följer statsrådets principbeslut om utvecklingsplanen för utbildning och forskning.

Universiteten och yrkeshögskolorna utvecklas fortsättningsvis enligt dualmodellen på basis av examina, examensbenämningar och uppgifter som skiljer sig från varandra. Målet är att öka den internationella kompetensen, en högre nivå på högskoleenheterna samt att högskoleenheterna blir starkare och mera verkningsfulla. Under planeringsperioden genomförs en omfattande universitetsreform. Universitetens strukturer utvecklas och den administrativa och ekonomiska autonomin förstärks. Målet är att den internationella rörligheten hos undervisnings- och forskarpersonalen i högskolorna samt högskolornas studerande förstärks samt att högskolornas produktivitet förbättras. Antalet högskolor minskar så att det finns 15 universitet och 20-22 yrkeshögskolor.

Vuxenutbildningen populär

Nästan var annan person i arbetsför ålder deltar i vuxenutbildning. År 2006 deltog ungefär 1,7 miljoner finländare i åldern 18-64 år i utbildningen. Hälften av deltagarna hade fått utbildning under minst åtta dagar (median). Kvinnorna deltog oftare i vuxenutbildning än männen och de fick också utbildning under fler dagar. Medianen för kvinnornas deltagardagar uppgick till nio medan motsvarande siffra för männen var under sju.

De vanligaste utbildningarna inom vuxenutbildning år 2006 gällde företagsekonomi och juridik samt tjänster, säkerhetsbranschen och hobbyer. Ungefär var tredje 18-64-åring som deltagit i vuxenutbildning hade fått utbildning inom dessa områden.

Utbildning i anslutning till ledarskap och chefsfärdigheter (som i klassificeringen år 2006 är en del av företagsekonomivetenskaper), tjänster och säkerhet samt vårdbranschen har ökat från år 2000 till år 2006. År 2000 studerade ungefär 12-14 procent av dem som fått utbildning inom dessa områden, men år 2006 var andelarna 22 procent (ledarskap och chefsfärdigheter), 20 procent (tjänster och säkerhet) och 19 procent (vårdbranschen).

Däremot har studier i datateknik minskat betydligt. År 2000 hade fler än var fjärde 18-64-årig deltagare i vuxenutbildning studerat datateknik, men år 2006 var siffran bara 18 procent.

En basrapport om undersökningen publiceras i juni 2008. Tidigare vuxenutbildningsundersökningar har gjorts i samarbete mellan undervisningsministeriet och
Statistikcentralen åren 1980, 1990, 1995 och 2000. Eurostat publicerar resultat av den europeiska vuxenutbildningsundersökningen (Adult Education Survey, AES)
under år 2008 och 2009.

Tema:
Global fostran - för en hållbar utveckling

Paula Lindroos är FD och direktör för Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi. Hon fungerar som sakkunnig i frågor gällande utbildning för hållbar utveckling inom Baltic 21 -programme, inom vars utbildningssektor hon delar Lead Party ansvaret med utbildningsrådet Monica Melén-Paaso vid undervisningsministeriet.

Paula Lindroos har skrivit artiklar kring temat i publikationerna "Towards Sustainable Development in Higher Education - Reflections" och "Education for Global Responsibility - Finnish Perspectives", som undervisningsmiisteriet publicerade år 2007. Hon har en lång erfarenhet inom området hållbar utvecklin genom olika engagemang nationellt och internationellt, främst inom Östersjöregionen.

Hon har bl.a. i fem år arbetat som vicedirektör för Baltic University Programme nätverket, där Åbo Akademis fortbilningscentral fungerar som nationell koordineringsenhet. På uppdrag av undervisningsministeriet har Åbo Akademis fortbildningscentral som uppgift att under åren 2007-2009 fungera som nationellt koordinerande enhet för resursutveckling kring utbildning för hållbar utveckling inom högskolesektorn.

Åren 2005 - 2014 har av FN utlysts till årtiondet för utbildning för hållbar utveckling, och UNESCO är utsedd att vara den organisation som koordinerar verksamheterna. Våren 2005 antog länderna i Europa en strategi för utbildning för hållbar utveckling, och här är det UNECE som koordinerar och följer upp verksamheten i länderna i samarbete med UNESCO.

Ofta ställs man inför frågan hur miljöfostran kan jämföras med utbildning för hållbar utveckling. Svaret är att utbildning för en hållbar utveckling innefattar många ämnesområden och teman såsom resurshantering, värdegrund och jämställdhetsfrågor, rättvis användning av resurser, aktivt deltagande i ett demokratiskt samhälle, hållbarhetsfrågornas ekonomiska aspekter och inte minst fattigdomsfrågorna i utvecklingsländerna. Dessa saker ingår inte i den traditionella miljöfostran, som främst baserar sig på miljövetenskaperna.

Och förhållandet mellan global fostran och utbildning för hållbar utveckling? Global fostran är fostran som öppnar människornas sinnen för den omgivande världen och ger verktyg för att skapa en värld med en högre grad av rättvisa, jämlikhet och mänskliga rättigheter. Global fostran omfattar frågeställningar kring utveckling, mänskliga rättigheter, fred, interkulturell kommunikation och hållbar utveckling, vilka alla utgör globala dimensioner av ett aktivt medborgarskap. Målsättningarna mellan global fostran och utbildning för hållbar utveckling sammanfaller alltså långt, och de likaså långt delar samma värderingar. Båda har fokus på en hållbar utveckling och kompetenser för ett aktivt medborgarskap.

Samtidigt är det skäl att minnas att värderingar och etiska val, liksom innebörden av termen hållbar utveckling är beroende av såväl tidpunkt som plats och därför måste vi lämna utrymme för olika lösningar i vår strävan mot en hållbar utveckling. Den här frågan understryks även i de internationella strategierna för utbildning för hållbar utveckling. Det här kunde jag helt konkret erfara vid ett besök i Kina nyligen. Utgångspunkten där ligger t.ex. i hur man kan lösa samhällsproblemen i ett samhälle som har en mycket hög befolkningstäthet, medan vi här i Finland på de flesta orter har att lösa problem som hänger ihop med en befolkning som är mycket glest spridd i samhället.

Den högre utbildningens roll är central genom att det är inom högskolorna som ny kunskap skapas och kunskapen förmedlas vidare till de studerande. Och den högre utbildningen har som en av sina målsättningar att producera många av samhällets nyckelpersoner, nämligen ledare, lärare, tjänstemän och beslutsfattare.

Förståelsen för en hållbar utveckling kräver en helhetssyn, som i sin tur kräver mång- eller tvärvetenskapliga angreppssätt och ett samarbete över ämnesgränser. Denna förståelse bör ses som ett komplement till en specialiserad och ämnesspecifik utbildning. Det är också viktigt att begreppet hållbar utveckling och dess värdegrund utsätts för en kritisk granskning såväl bland de studerande som bland lärare och forskare.

Mång- och tvärvetenskaplig undervisning är lättare att genomföra ju tidigare längs utbildningsstigen vi rör oss. I grundskolan låter det sig ännu göras tämligen lätt. Men inom den högre utbildningen är problemen redan stora, och en förändring blir svår att genomföra såväl i forskningen som i undervisningen. UNESCO understryker i fråga om utbildning för hållbar utveckling att samhällsproblemen nästan alltid är komplexa problem som inte kan lösas inom ramarna för en disciplin, utan förutsätter mångvetenskapliga lösningar. Svårigheter uppstår då olika vetenskapliga kulturer skall mötas, och problemen blir större ju längre det akademiska avståndet mellan disciplinerna är.

I utbildningen för en hållbar utveckling behövs sådana inlärningsmiljöer där de studerande kan få tillgång till kunskap av god kvalitet och som ger de studerande kompetens att arbeta tillsammans i mångvetenskapliga och mångkulturella team, och som samtidigt ger dem verktyg att aktivt delta i kunskapssökandet och -skapandet.

Bland de metoder som rekommenderas i lärandet för en hållbar utveckling ingår sådana undervisnings- och inlärningsmetoder som stöder ett aktivt deltagande och kritiskt tänkande. Förståelsen kan fördjupas genom en integrering av lokala, regionala och globala frågor i undervisningen. Närheten till vardagssituationer ger ofta en förstärkt förståelse för frågor som är komplexa till sin natur. Detta låter sig göras t.ex. i samarbete med företag, organisationer eller andra aktörer utanför utbildningsorganisationen. På det här sättet kan man skapa en balansgång som sker mellan då och nu, mellan olika kulturer och samhällen (globalt och lokalt), och mellan olika discipliner Samtidigt kan den studerande återknyta både till sin akademiska ämnestillhörighet och till ett framtida yrke på ett meningsfullt sätt.

Kompetensutveckling och en förstärkt medvetenhet som fokuserar på ansvar och aktivt medborgarskap uppfattas som sätten att uppnå målen. Man kan då fråga sig vad jag som individ har för möjligheter att upprätthålla och utveckla mina kunskaper? Vilka är då möjligheterna efter en avlagd formell utbildning? I ett livslångt lärande-perspektiv? En stor del av lärandet sker på arbetsplatserna, inom frivillig- eller vuxenutbildningsorganisationer, via media osv. Men också en regelbunden återgång till den formella utbildningen borde ingå i den vuxnes utbildningspalett.

Samtidigt läggs även en del av ansvaret på individen själv, inte minst i fråga om det stora informationsflödet. Informations- och medialäskunnigheten är därmed en viktig komponent i ett aktivt medborgarskap. Det kritiska tänkandet och faktakunskap ger verktygen. Samtidigt är hållbar utveckling mera än faktabaserad kunskap, det är också ett förhållningssätt. Jag ser därför hållbar utveckling som en kontinuerlig process, snarare än ett mål. Och den måste fyllas med innehåll i huvudet på var och en och den behöver ha relevans till den egna verksamheten. Det egna ansvaret blir därför avgörande.

Både på individ- och organisationsnivå handlar det inte om att vi skulle sakna tillräcklig information och kunskap om att det borde ske förändringar i såväl vår livsstil som i resursanvändning. Men steget från att veta till att handla är oväntat stort. Vi vet att det inte längre går att diskutera som Katten och Alice i Underlandet:

Alice: Jag undrar om du skulle vilja tala om för mig vilken väg jag skall gå nu?
Katten: Det beror rätt mycket på vart du ska.
Alice: Det gör nästan detsamma.
Katten: Då gör det detsamma åt vilket håll du går.

(Lewis Carroll: Alice i Underlandet)

För högskolorna kunde ett första steg vara att anta en hållbarhetspolicy som omfattar undervisning, forskning, den fysiska miljön, resurshantering och socialt ansvar. Detta gör några på ett föredömligt sätt redan. Ett annat steg kunde vara att utöka samarbetet mellan högskolor, företag och organisationer. Nya problem kan inte lösas med gamla lösningar och det kan krävas nya samarbetsformer. I undervisningen kunde man i större grad använda sig av t.ex. projekt där högskolor, företag och frivilligorganisationer deltar. Här kan en koppling mellan utbildningens kvalitet och relevans ge nya incitament för förändring.

Lite förenklat kan både utbildningsprogrammen och den studerande ses som produkter och vägen till examen som produktionen. Många företag väljer idag att certifiera sina produkter och gör hållbarhetsredovisningar. Detta borde även gälla för den viktigaste råvaran för hållbar utveckling, nämligen de studerande inom högre utbildning. Borde inte då även högre utbildning i högre grad än för närvarande uppgöra hållbarhetsredovisningar eller ledningssystem enligt ISO 14001 eller motsvarande?

Om de globala utmaningarna som vi står inför verkligen skall utredas och målen om ett bättre liv för alla skall uppnås, då måste hållbar utveckling bli ett genomsyrande element i all forskning och utbildning. Risken är att ifall hållbar utveckling blir en särskild fråga eller en modetrend så blir den lätt relevant endast för ett fåtal.

Riksdagsledamöterna frågar - statsrådet svarar

Riksdagsledamot Toimi Kankaanniemi (kd) undrar vilka åtgärder regeringen avser vidta för att utreda hur språkvalen i den grundläggande utbildningen har utfallit och vilka åtgärder som har vidtagits för att trygga studierna i främmande språk i den grundläggande utbildningen.

Undervisningsminister Sari Sarkomaa svarar bl.a. att eleven skall läsa minst ett språk enligt lärokursen för A-språket och minst ett språk enligt lärokursen för B-språket. Eleverna skall ges möjlighet att läsa ett eller flera främmande språk som valfritt ämne. År 2002 utökades timantalet i det frivilliga A-språket jämfört med tidigare (12 årsveckotimmar). Med detta ville man göra skolornas språkprogram mångsidigare. Eleverna väljer oftast engelska medan det andra inhemska språket är obligatoriskt för alla i den grundläggande utbildningen. Genom ändringen strävar man också efter att höja målnivån för det frivilliga A-språket. Utbudet av det frivilliga A-språket varierar på grund av skillnader i utbildningsanordnarnas prioriteringar och resursallokering.

I förordningen om timfördelningen i den grundläggande utbildningen föreskrivs om minimiantalet timmar som skall användas för undervisningen, vilket innebär att en anordnare av grundläggande utbildning själv kan besluta utöka undervisningen i främmande språk i sina skolor genom att använda timmar avsedda för valfria ämnen för detta eller genom att utöka undervisningstimmarna i främmande språk. Både föräldrarna och lärarna kan alltså i hög grad påverka barnets attityder och motivation när det gäller studier i främmande språk och kulturer.

En av Utbildningsstyrelsens grundläggande uppgifter är att svara för utvecklandet av språkundervisningen. I resultatavtalet mellan undervisningsministeriet och Utbildningsstyrelsen för 2007-2009 har avtalats att Utbildningsstyrelsen effektiviserar åtgärderna för att utveckla undervisningen i språk och erbjuda eleverna och studerandena i den allmänbildande utbildningen mångsidigare språkval. Målet är att utöka språkstudier som inleds i tidig ålder och bredda den språkliga mångfalden. Undervisningsministeriet har dessutom anvisat Utbildningsstyrelsen separat finansiering för att understödja utbildningsanordnarna i arbetet att utveckla en strategi för språkundervisningen, för ett utvecklingsprojekt som gäller det andra inhemska språket samt för utvärdering av inlärningsresultaten.

En grundläggande faktor när det gäller internationell kompetens är goda och mångsidiga språkkunskaper. Grunden för detta läggs i den grundläggande utbildningen. Finland har också god-känt Europeiska kommissionens handlingsplan för språkinlärning, som baserar sig på de nationella utbildningssystemen samt språkpolitiken. De åtgärder som rekommenderas i handlingsplanen genomförs inom ramen för de ekonomiska resurserna i Europeiska unionens program för livslångt lärande. Målet är att förutom i modersmålet främja undervisningen i två eller flera språk samt att stödja livslånga språkstudier.

Riksdagsledamot Janne Seurujärvi (cent) undrar vilka åtgärder regeringen avser vidta för att konkurrensutsätta den planerade finansieringen för innovationsuniversitetet. Han frågar också hur man skall trygga en rättvis utveckling av det finländska universitetsnätverket samt en jämlik lönepolitik för lärare och forskare i vårt lands olika universitet i den planerade situationen. Dessutom undrar han hur EIT:s verksamhet i Finland främjas. Undervisningsminister Sari Sarkomaa svarade på spörsmålet.

I enlighet med regeringsprogrammet stärks universitetens ekonomiska autonomi genom att universiteten kan ha status som offentligrättslig juridisk person eller privaträttslig stiftelse,. Samtidigt reformeras universitetens förvaltning och beslutssystem. Enligt regeringens riktlinjer slås Tekniska högskolan, Helsingfors handelshögskola och Konstindustriella högskolan samman till ett nytt innovationsuniversitet, som har formen av en stiftelse. I detta skede omvandlas inga andra universitet till stiftelser. I fortsättningen blir det möjligt också för andra att omvandlas till stiftelser. Staten beslutar från fall till fall om deltagandet i stiftelsernas finansiering.

Universitetens ekonomiska autonomi bör stärkas genom kapitalisering i syfte att trygga universitetens solvens, soliditet och kreditvärdighet. Staten bereder sig på en tillräcklig kapitalisering när det gäller de offentligrättsliga universiteten under åren 2009-2010. Staten bereder sig också på att bilda en stiftelseförmögenhet för det nya innovationsuniversitetet uppgående till sammanlagt 500 miljoner euro under åren 2008-2010. Villkoret är att de övriga finansiärerna anvisar stiftelsen minst 200 miljoner euro.

Vid reformen omvandlas personalens anställningsförhållande vid alla universitet från tjänsteförhållande till arbetsavtalsförhållande. I det sammanhanget flyttar arbetsgivarens förhandlingsrättigheter över från statens arbetsmarknadsverk till universiteten. Det är i universitetens intresse att skapa en konkurrenskraftig och jämlik lönepolitik.

Europeiska tekniska institutets (EIT) syfte är att främja företagens konkurrenskraft genom att stärka medlemsstaternas och gemenskapens innovationskapacitet. Det försöker uppnå detta mål genom att föra samman en högklassig innovations-, forsknings- och utvecklingsverksamhet. Beslut om EIT torde fattas i år och EIT:s förvaltningsråd, direktör och de första arbetstagarna inom centralförvaltningen torde utnämnas under 2008. De första kunskaps- och innovationsgrupperna kan inleda verksamheten tidigast år 2009. De finländska universiteten är ytterst medvetna om och intresserade av förberedelserna inför Europeiska tekniska institutet. Bl.a. Tekniska högskolan är redan med i förberedande projekt som siktar på de första kunskaps- och innovationsgrupperna. Undervisningsministeriet informerar universiteten om möjligheterna att delta samt uppmuntrar dem att aktivt söka sig till verksamheten i EIT:s kunskaps- och innovationsgrupper.

Råd och delegationer

Undervisningsministeriet har tillsatt statens konstverkskommission för perioden 2008-2010. Statens konstverkskommission skaffar konst till statens offentliga byggnader. Liisa-Maria Hakala-Zilliacus fortsätter som kommissionens ordförande.

Undervisningsministeriet har på förslag av Museiverket tillsatt delegationen för kulturarvsområdet för en period som sträcker sig till slutet av 2008. Delegationens uppgift är att stöda utvecklingen av Museiverkets verksamhet samt främja samarbetet mellan aktörer inom kulturarvsområdet. Till delegationen hör Museiverkets generaldirektör Paula Purhonen samt högst 11 andra medlemmar, varav en representerar Museiverkets personal.

Lediga tjänster

Undervisningsministeriet svarar som en del av statsrådet för utvecklingen och det internationella samarbetet när det gäller utbildnings-, forsknings-, kultur-, idrotts- och ungdomspolitiken. Ministeriet främjar bildning och kultur, skapar förutsättningar för kunskap och kompetens, livslångt lärande, kreativitet och medborgarnas deltagande och välfärd.

till kanslichefens stab. Det är fråga om ett tidsbestämt tjänsteförhållande, som varar högst till 10.8.2008.

Äldre regeringssekreteraren sköter uppgifter som hänför sig till genomförandet av ministeriets utvecklingsprogram för 2007-2011, kvalitetsutvecklingen i fråga om ministeriets lagstiftningsarbete, utvecklingen av ministeriets resultatstyrning och resultatplanering samt andra uppgifter som ges av kanslichefen.

Behörighetsvillkor är juris kandidatexamen, förtrogenhet med tjänstens uppgiftsområde och utmärkt förmåga att använda finska i tal och skrift och nöjaktig förmåga att använda svenska i tal och skrift. För att uppgifterna skall kunna skötas med framgång behövs mångsidig erfarenhet av förvaltnings-, utvecklings- och lagberedningsuppgifter på ministerienivå, god kännedom om undervisningsministeriets verksamhet och planeringssystem samt kunskaper i engelska.

Tjänsteförhållandet är gemensamt för ministeriet. I ministeriets lönesystem har det kravprofil 11 (uppgiftsbaserad lön 3 523,86 euro/mån.). Dessutom betalas lön enligt individuell arbetsprestation till högst 50 % av den uppgiftsbaserade lönedelen.

Närmare upplysningar om tjänsteförhållande lämnas av kanslichef Harri Skog (09) 160 77210.

Ansökan riktas till statsrådet och skall inklusive matrikelutdrag eller kopior av betyg och intyg vara inlämnade på undervisningsministeriets registratorskontor, Sjötullsgatan 10, 00170 Helsingfors senast 31.1.2008 före tjänstetidens slut (kl. 16.15). Ansökan kan också sändas elektroniskt under adress opmkirjaamo@minedu.fi inom samma tid. Diarienumret 7/111/2008 skall nämnas i ansökan. Ansökningshandlingarna återsänds inte.

till yrkesutbildningsenheten vid ministeriets utbildnings- och forskningspolitiska avdelning. Det är fråga om ett tidsbestämt tjänsteförhållande, som varar högst till 31.8.2008.

Undervisningsrådets uppgifter består huvudsakligen av styrnings-, planerings- och utvecklingsarbete inom yrkesutbildningen samt internationella uppgifter inom yrkesutbildningen.

Behörighetsvillkor är högre högskoleexamen och förtrogenhet med tjänstens uppgiftsområde samt utmärkt förmåga att använda finska i tal och skrift och nöjaktig förmåga att använda svenska i tal och skrift. För att tjänsteförhållandet skall kunna skötas med framgång behövs god kännedom om prognostiserings-, utvärderings- och regleringssystem inom yrkesutbildningen samt god kännedom om utbildningspolitiken. Praktisk erfarenhet av internationellt samarbete behövs också.

Tjänsteförhållandet är gemensamt för ministeriet. I ministeriets lönesystem har det kravprofil 10 (uppgiftsbaserad lön 3126,88 euro/mån.). Dessutom betalas lön enligt individuell arbetsprestation till högst 50 % av den uppgiftsbaserade lönedelen.

Ansökan riktas till statsrådet och skall inklusive matrikelutdrag eller kopior av betyg och intyg vara inlämnade på undervisningsministeriets registratorskontor, Sjötullsgatan 10, 00170 Helsingfors senast 5.2.2008 före tjänstetidens slut (kl. 16.15). Ansökan kan också sändas elektroniskt under adress opmkirjaamo@minedu.fi inom samma tid. Diarienumret 5/111/2008 skall nämnas i ansökan. Ansökningshandlingarna återsänds inte.

till Europeiska skolan i Helsingfors. Det är fråga om en ordinarie tjänst. Tjänsten skall tas emot våren 2008, dock senast den 15 april 2008. En prövotid på sex månader tillämpas.

Rektorn har till uppgift att leda Europeiska skolan i Helsingfors, sköta skolans interna administration samt svara för att skolans verksamhet är resultatrik och av hög kvalitet. En särskild uppgift under in-ledningsskedet är att förbereda inledandet av verksamheten. Skolan ingår årligen ett resultatavtal med Utbildningsstyrelsen.

Behörighetsvillkoren för tjänsten är högre högskoleexamen, behörighet för lärare enligt statsrådets förordning om Europeiska skolan i Helsingfors (15/2008), tillräcklig erfarenhet av arbete i läraruppgifter, tillräcklig kännedom om undervisningsförvaltning samt utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska samt tillräckliga kunskaper i språken vid skolans övriga språkavdelningar. För att rektorstjänsten skall kunna skötas med framgång behövs kännedom om systemet med Europaskolor och erfarenhet av ledarskap. God interaktions- och förhandlingsförmåga samt kännedom om ekonomiförvaltning är också av vikt för att lyckas i uppgiften.

Lönen bestäms med tillämpning av lönenivån för motsvarande uppgifter vid de statliga läroanstalter som hör till Utbildningsstyrelsen ansvarsområde.

Den som utses till tjänsten skall innan tjänsten tas emot uppvisa ett godtagbart läkarintyg över sitt hälsotillstånd samt ett registerutdrag enligt lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn (504/2002).

Ytterligare information ger regeringsrådet, chefen för enheten för allmänutbildning Eeva-Riitta Pirhonen, tfn (09) 1607 7268, specialrådgivare Satu Heikkinen, tfn (09) 1607 7256 och skolrådet Mia Sar-polahti (lönefrågor), tfn (09) 7747 7420.

Ansökan riktas till undervisningsministeriet och skall innehålla matrikelutdrag eller meritförteckning och kopior av betyg och intyg samt en redogörelse för språkkunskaper. Ansökan jämte bilagor skall vara inlämnad på undervisningsministeriets registratorskontor, Sjötullsgatan 10, 00170 Helsingfors senast 13.2.2008 före tjänstetidens slut (kl. 16.15). Ansökan kan också sändas elektroniskt under adress opmkirjaamo@minedu.fi inom samma tid. Diarienumret 8/111/2008 skall nämnas i ansökan. Ansökningshandlingarna återsänds inte.

till Universitetens servicecenter. Direktören är chef för servicecentret med Vasa som placeringsort. Till uppgiften hör också att leda de filialer som finns på andra orter. Det är fråga om ett tidsbestämt tjänsteförhållande som varar till 31.12.2009.

Direktören leder och utvecklar servicecentrets verksamhet samt svarar för verksamhetens resultat och måluppfyllelsen. Innan servicecentret inleder kundbetjäningen 1.9.2008 skall direktören sköta ledaruppgifter som hänför sig till inrättandet av det nya ämbetsverket och startandet av dess verksamhet.

Universitetens juridiska ställning håller på att ändras och en reform av universitetslagen är aktuell i anslutning till detta. Till följd av dessa reformer kan ändringar ske i direktörens ställning och uppgifter.

Behörighetsvillkor för direktören är högre högskoleexamen, förtrogenhet med servicecentrets ansvarsområde samt i praktiken visad ledarförmåga och erfarenhet av ledarskap. Behörighetsvillkor är dessutom utmärkt förmåga att använda finska i tal och skrift och nöjaktig förmåga att använda svenska i tal och skrift. För att tjänsteförhållandet skall kunna skötas med framgång behövs erfarenhet av produktion av experttjänster, marknadsföring och skötsel av kundrelationer, kännedom om universitetens verksamhet och förvaltningsprinciper, samarbetsförmåga och förmåga att skapa nätverk, erfarenhet av att leda förändringar och av organisationsutveckling samt goda kunskaper i svenska och engelska.

Överenskommelse om lönen träffas separat. Beroende på erfarenhet är lönen 6 000-6 400 euro/månad. I tjänsteförhållandet iakttas en prövotid.

Ytterligare information ger ekonomichef Eero Pulkkinen, tfn (09) 1607 7434, överdirektör Håkan Mattlin, tfn (09) 1607 7430 och projektchef Kirsti Torvinen, tfn (09) 1607 7076.

Närmare information om servicecenterprojektet på undervisningsministeriets förvaltningsområde: www.minedu.fi

Ansökan riktas till undervisningsministeriet och skall inklusive matrikelutdrag eller kopior av betyg och intyg vara inlämnad på undervisningsministeriets registratorskontor, Sjötullsgatan 10, 00170 Helsingfors senast 15.2.2008 före tjänstetidens slut (kl. 16.15). Ansökan kan också sändas elektroniskt under adress opmkirjaamo@minedu.fi inom samma tid. Diarienumret 11/111/2008 skall nämnas i ansökan. Ansökningshandlingarna återsänds inte.

Resumé på svenska

Slovenien ordförande för Europeiska unionens råd

År 2010 utsett till Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning

Planer för verksamhet och ekonomi

Vuxenutbildningen populär

Tema:
Global fostran - för en hållbar utveckling

Riksdagsledamöterna frågar - statsrådet svarar

Råd och delegationer

Lediga tjänster

Resumé på svenska

Slovenien ordförande för Europeiska unionens råd

År 2010 utsett till Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning

Planer för verksamhet och ekonomi

Vuxenutbildningen populär

Tema: Global fostran - för en hållbar utveckling

Riksdagsledamöterna frågar - statsrådet svarar

Råd och delegationer

Lediga tjänster

Tema:
Global fostran - för en hållbar utveckling