Resumé på svenska
Kulturtjänster ordnas på olika sätt i kommunerna
Finlands Kommunförbund genomförde i samarbete med kommunerna år
2007 ett pilotprojekt för att samla in data om kommunernas
kulturverksamhet. Projektets syfte var att utreda hur mycket den
kulturella verksamheten i kommunerna kostar och hur den kulturella
servicen är strukturerad. I studien av den kulturella verksamheten
utelämnades i regel biblioteken.
Projektet fick uppgifter från 14 städer: Esbo, Joensuu,
Jyväskylä, Kuopio, Lahtis, Rovaniemi, S:t Michel, Tammerfors,
Tavastehus, Uleåborg, Vanda, Vasa, Villmanstrand och Åbo. I projektet
deltog också Kulturpolitiska forskningsstiftelsen Cupore.
Resultaten visar att det är kommunerna som bär huvudansvaret för
finansieringen av
den kommunala kulturverksamheten, även om staten deltar i
finansieringen. Den kulturella verksamheten utgör fortfarande en liten
andel av kommunernas totala ekonomi. Kulturverksamheten i Lahtis gav den
högsta andelen av stadens totala driftskostnader 3,7 procent, som
lägst var andelen 1,2 procent. Större städer lägger allmänt taget
ner mera pengar på kultur än små städer, både i fråga om absoluta
belopp och i förhållande till folkmängden. Bland projektkommunerna
var det emellertid det tvåspråkiga Vasa som hade de högsta
bruttodriftskostnaderna för den kulturella verksamheten. Esbo och Vanda,
som ligger nära de kulturella tjänsterna i Helsingfors, använde
mindre pengar för konst och kultur än andra städer av samma storlek.
De olika städerna ordnar sina kulturtjänster på olika sätt. Vissa
förlitar sig helt på den kommunala kulturproduktionen, medan andra i
högre grad understöder privata aktörer. Dessutom finns det skillnader
i finansieringen. Städernas kulturverksamhet är
institutionskoncentrerad, och det är de etablerade konst- och
kulturinstitutionerna, kulturhusen och -centralerna samt den
grundläggande konstutbildningen som kammar in den största andelen
understöd. Städerna avviker emellertid från varandra i fråga om
vilken institutionsform det är som får det största ekonomiska
bidraget. Den övriga kulturverksamheten är rätt liten, men desto
betydelsefullare i sin mångfald.
Till början
Representanter för kyrkomötet valdes för en
fyraårs period
Den 11 februari valdes nya ombud till kyrkomötet för en fyraårs
period. Kyrkomötet är evangelisk-lutherska kyrkans högsta beslutande
organ. Den lutherska kyrkans kyrkmöte har sammanlagt 109 medlemmar. Av
dem väljs 96 ombud genom val i stiften. Kyrkomötet kallas amman två
gånger per år för att besluta om lagstiftning, förvaltning och
ekonomi. På kyrkomötena finns såväl lekmän som präster
representerade, en samerepresentant som utses av sametinget samt en
representant från statsrådet.
- Kyrkomötet har rätt mycket makt. Utan kyrkomötets goda vilja kan
man inte stifta nya kyrkolagar. Det ger kyrkomötet också en
samhällelig tyngd, säger kyrkomötets sekreterare Kari Ventä.
- Så här är det till exempel inte i de andra nordiska länderna.
Där stiftas kyrkolagarna nog i samarbete med kyrkan men lagen avges av
riksdagen.
I Finland är det kyrkomötet som beslutar om innehållet i
kyrkolagen. Efter det behandlas lagförslaget av riksdagen som antingen
godkänner eller förkastar lagen. Riksdagen kan inte ändra på
innehållet i lagen.
Utöver själva den kyrkliga lagstiftningen behandlar kyrkomötet
också frågor som rör kyrkans lära och tro samt kyrkans
administration och ekonomi. Kyrkomötet samlas två gånger per år i
Åbo, vårsessionen hålls i maj och höstsessionen i november.
Under den kommande fyraårsperioden 2008-2012 skall kyrkomötet
behandla viktiga frågor. På agendan står frågan om hur kyrkan
förhåller sig till registrerat partnerskap, en totalreform av
kyrkolagen, ett gemensamt medlemsdatasystem och reform av kyrkans
tjänstemannarättsliga bestämmelser. Ett nytt lagförslag om
tjänstemannarätten förkastades av kyrkomötet i november 2007.
Stiftsfullmäktige väljs för andra gången
Stiftsfullmäktiges uppgift är att stöda att kyrkans uppgift
fullgörs i stiftet och dess församlingar. Stiftsfullmäktige tillkom i
samband med stiftsförvaltningsreformen och de första
stiftsfullmäktige valdes i februari 2004. Fullmäktige ersatte då de
tidigare stiftsmötena.
Stiftsfullmäktige består av 14 lekmän och 7 präster. Det
sammanträder 2-4 gånger per år. Alla medlemmar i stiftsfullmäktige
väljs genom val.
Stiftsfullmäktige fungerar också som ett diskussionsforum där man
kan diskutera stiftets och församlingarnas angelägenheter. Via
stiftsfullmäktige kan man föra fram församlingarnas synvinklar till
kyrkomötet.
Källa: Kyrklig tidningstjänst
Till början
Riksdagsledamöterna frågar - statsrådet svarar
Riksdagsledamot Arja Karhuvaara (saml) undrar hur regeringen
ämnar övervaka genomförandet av skolskjutsarna för grundskoleelever
och skolskjutsarnas säkerhet. Undervisningsminister Sari Sarkomaa svarade
på spörsmålet.
Enligt lagen om grundläggande utbildning ska undervisningen i
kommunen ordnas så att elevernas resor med hänsyn till bebyggelsen,
skolornas och andra undervisningsplatsers placering samt
kommunikationerna är så trygga och korta för eleverna som möjligt.
Om kommunen inte kan anvisa barnet en skolplats på tillräckligt kort
och tryggt avstånd kan barnet ha rätt till skolskjutsförmån.
En elev i förskoleundervisning, grundläggande utbildning eller
påbyggnadsundervisning har med stöd av 32 § i lagen om grundläggande
utbildning rätt till fri skolskjuts när eleven har en skolväg som är
längre än fem kilometer eller skolvägen är kortare men med beaktande
av elevens ålder eller andra omständigheter är alltför svår,
ansträngande eller farlig. Ett alternativ till fri transport är ett
tillräckligt understöd för transport eller ledsagande. Många
kommuner beviljar genom egna beslut elever i förskoleundervisningen och
de lägre klasserna i den grundläggande utbildningen fri transport för
skolresor som är kortare än vad som anges i lagen. I dessa fall
beslutar utbildningsanordnaren om den kilometergräns som gäller för
rätt till fri transport. Utbildningsanordnaren bedömer från fall till
fall hur svår, ansträngande eller farlig skolvägen är. Ändring i
ett beslut som gäller skolskjutsförmån kan sökas hos
förvaltningsdomstolen.
För att skydda eleven från allför långa skoldagar föreskrivs i
lagen om grundläggande utbildning att en transport som eleven enligt
lag har rätt till ska ordnas så att skolresan inte tar längre tid i
anspråk än den maximitid som anges i lagen. Enligt lagen får elevens
dagliga skolresa ta högst två och en halv timme i anspråk. Om eleven
när läsåret börjar har fyllt 13 år eller om det rör sig om en elev
som får specialundervisning får skolresan ta högst tre timmar i
anspråk. I den lagstadgade maximitiden ingår förutom den egentliga
resan också eventuell väntetid. Om skolresan för en elev i
grundläggande utbildning, påbyggnadsundervisning eller sådan
förskoleundervisning som omfattas av förlängd skolplikt inte kan
ordnas inom den lagstagade maximitiden, har eleven rätt till avgiftsfri
inkvartering och helpension.
Skolresornas längd påverkas bland annat av de beslut kommunerna
fattar om skolnätet. När skolnätet görs glesare leder detta i
allmänhet till att skolresorna blir längre, och därför måste
kommunerna precisera skolskjutsbehoven och planera transporterna så att
den tid som skolresorna tar i anspråk blir så kort som möjligt.
Kommunerna får i egenskap av utbildningsanordnare fatta beslut om
på vilket sätt transporterna ska ordnas och om skolskjutsrutterna.
Utbildningsanordnarna kan fullgöra sin transportskyldighet t.ex.
genom att använda sig av kollektivtrafiken eller specialtransporter.
Då flera än en elev skjutsas samtidigt är rutten i allmänhet sådan
att den inte går den rakaste vägen mellan elevens hem och skolan och
eleven kan också bli tvungen att själv gå en del av vägen. Detta
förfarande är lagenligt om skolskjutsen genomförs inom den
lagstadgade maximitiden och den väg eleven själv ska gå är trygg
för honom eller henne.
Genomförandet av de lagstadgade skoltskjutsarna har utvärderats i
samband med de utvärderingar av basservicen som utförs av
länsstyrelserna, senast år 2006 (Sisäasiainministeriön julkaisuja
31/2007). Enligt utvärderingen omfattades vid tidpunkten en dryg
femtedel av alla elever i den grundläggande utbildningen av
skolskjutsförmånen och ingen förändring hade skett i jämförelse
med de fyra år som föregick utvärderingsåret. Skillnaderna mellan
kommunerna i fråga om andelen skjutsade elever var rätt stora i alla
län.
Enligt utvärderingsrapporten för år 2006 överskred den tid som
skolresan tog i anspråk för de skjutsade eleverna den lagstadgade
maximitiden i var tionde kommun såväl under utvärderingsåret i
fråga som under det föregående året. Skolresor som minst en gång i
veckan överskred den lagstadgade tidsgränsen fanns i alla län. Att
maximitiderna överskreds hade motiverats såväl med långa avstånd
som med väntetider i samband med transporterna, bussens eller taxins
tidtabell samt med vägen hemifrån till linjetrafikens rutt. En del av
de anmälda överskridningarna av tiden för skolresor berodde på skol-
eller transportval som föräldrar hade gjort.
I samband med att den utbildningspolitiska redogörelsen godkändes (RSk
35/2006 rd) förutsatte riksdagen i sitt uttalande att regeringen vidtar
åtgärder för att ändra bestämmelserna om maximitiden för skolresor
så att skolskjutsarna för små elever tar mindre tid i anspråk.
Riksdagen förutsatte vidare att utredningen ska gälla också
arrangemang och kostnader för skolresor som elever vid
specialläroanstalter gör under veckoslut. Skolresornas längd och den
tid de tar i anspråk utreds som bäst som en del av den utvärdering av
basservicen år 2007 som just nu pågår. På basis av de resultat som
utvärderingen ger bedöms behoven av lagstiftningsändringar.
Det är viktigt att övervaka att skolskjutsarna är säkra och detta
är en uppgift som ska skötas av utbildningsanordnaren som ansvarar
för transporterna. När kommunerna gör upp sina skolskjutsplaner är
det skäl att inte bara se till skolresornas längd, utan också att se
till att skolskjutsarna ordnas på ett säkert sätt.
Skriftligt spörsmål 619/2007
Till början
Arbetsgrupper och uppdrag
Praktikanter ska skyddas av arbets- och sociallagstiftningen
Arbets- och näringsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att
utreda hur situationen kan förbättras för personer som inte befinner
sig i ett anställningsförhållande. Utredningen gäller bl.a. personer
som deltar i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, arbetspraktik samt
universitetspraktik eller yrkeshögskolepraktik.
Målet är att personer som inte befinner sig i
anställningsförhållande skall få en bättre juridisk ställning på
så sätt att det skydd som arbets- och sociallagstiftningen erbjuder
skall gälla även arbete som utan anställningsförhållande.
Utredningsarbetet skall vara färdigt senast vid utgången av maj.
Därefter skall arbetsgruppen presentera nödvändiga
lagstiftningsförslag eller andra åtgärder innan utgången av
2008.
Universitets- och yrkeshögskolepraktikanter hör till
undervisningsministeriets förvaltningsområde. Ordförande för
arbetsgruppen är äldre regeringssekreterare Päivi Kantanen vid
arbets- och näringsministeriet.
Barn och unga bör skyddas från skadligt internet-material
En expertgrupp har tillsatts för att sundersöka hur
barn och ungdomar kan skyddas mot skadligt innehåll på internet.
Kommunikationsminister Suvi Lindén har tillsatt ett medieforum,
vars uppgift är att söka och komma med förslag om medel som kunde
användas för att stoppa spridandet av skadligt innehåll på internet.
Gruppen består av experter inom barnskydd och kommunikation. Gruppen
kommer att kartlägga hur internet och medierna påverkar barnens och
ungdomarnas vardag och beteendemönster. Gruppen undersöker bland annat
barnens färdigheter i att läsa medierna. Dessutom funderar gruppen
över om det finns ett behov av att ändra den gällande lagstiftningen.
Enligt Lindén måste samhället kunna erbjuda barnen och ungdomarna
en så säker mediemiljö som möjligt. Kommunikationsministern
förundrar sig över den ton i vilken diskussionen om barnpornografi har
förts.
- Jag kan absolut inte acceptera att spridningen av barnpornografi
diskuteras som ett sätt att testa yttrandefriheten. Det är frågan om
ett grovt brott och man borde förhålla sig till det på samma sätt
som man skulle förhålla sig till om samma material sprids i tryckt
form, säger Lindén.
Forumet kommer att verka fram till slutet av år 2010, och
ordförande för forumet är konsultativa tjänstemannen Kirsi
Miettinen vid kommunikationsministeriet.
Till början
Länktipset
Läroanstalterna lär ut färdigheter om hur man skall gå tillväga
i informationssamhället. Därför är det viktigt att de själva
föregår med gott exempel vid behandlandet av de studerandes
personuppgifter.
Får man lägga ut studenternas personuppgifter på nätet? Måste
man alltid be om lov innan man lägger ut kursutvärderingar på nätet?
Får man ge ut namnen på studeranden som kommit in på eller
utexaminerats från en läroanstalt? Vilka frågor kan en lärare
ställa om eleven och elevens familj?
Bland annat dessa frågor har dataombudsmannen tagit ställning till.
Olika ställningstaganden för råd och vägledning har publicerats på
dataombudsmannens webbsidor.
Till början
Lediga tjänster
Undervisningsministeriet svarar som en del av statsrådet för
utvecklingen och det internationella samarbetet när det gäller
utbildnings-, forsknings-, kultur-, idrotts- och ungdomspolitiken.
Ministeriet främjar bildning och kultur, skapar förutsättningar för
kunskap och kompetens, livslångt lärande, kreativitet och medborgarnas
deltagande och välfärd.
Vi söker en utvecklingschef
till resultatområdet för vuxenutbildning vid högskole- och
forskningsenheten på utbildnings- och forskningspolitiska avdelningen.
Utvecklingschefens uppgifter omfattar utvecklings- och
sakkunniguppgifter gällande vuxenutbildningspolitiken, särskilt
planerings- och beredningsarbete som hänför sig till
yrkeshögskolornas vuxenutbildning och öppna högskoleundervisning,
undervisningspersonalens kompetens och fortbildning samt nya
lärmiljöer och informationssamhällsprogram.
Behörighetsvillkor är högskoleexamen samt utmärkt förmåga att
använda finska i tal och skrift och nöjaktig förmåga att använda
svenska i tal och skrift. För att uppgiften skall kunna skötas med
framgång behövs god kännedom om högskole- och examenssystemet,
erfarenhet av offentlig förvaltning, personalutbildning samt av
skapandet av nya handlingsmodeller och tillräckliga kunskaper i
engelska.
Tjänsten är gemensam för ministeriet. I ministeriets lönesystem
har tjänsten kravprofil 10 (uppgiftsbaserad lön 3 126,88 euro/mån.).
Dessutom betalas lön enligt individuell arbetsprestation till högst 50
% av den uppgiftsbaserade lönedelen.
Undervisningsministeriet ser gärna både kvinnliga och manliga
sökande.
Ytterligare upplysningar ges av direktör Marita Savola (09) 1607
7315.
Helsingfors 11.2.2008
Överdirektör Håkan Mattlin
Ansökan riktas till undervisningsministeriet och skall inklusive
matrikelutdrag eller kopior av betyg och intyg vara inlämnad på
undervisningsministeriets registratorskontor, Sjötullsgatan 10, 00170
Helsingfors senast 3.3.2008 före tjänstetidens slut (kl.
16.15). Ansökan kan också sändas elektroniskt under adress
opmkirjaamo@minedu.fi inom samma tid. Diarienumret 22/111/2008 skall
nämnas i ansökan. Ansökningshandlingarna återsänds inte.
***
Vi söker en avdelningssekreterare
till personalenheten vid ministeriets förvaltningsavdelning. Det är
fråga om ett tidsbestämt tjänsteförhållande som varar högst till
30.4.2009.
Till avdelningssekreterarens arbetsuppgifter hör mångsidiga
assisterande uppgifter som ansluter sig till utvecklingen av personalen
och arbetsgemenskapen, t.ex. att förbereda utvecklings- och
utbildningsärenden, att göra upp personalstatistik och -utredningar,
kostnadsuppföljning, rådgivning och information till personalen samt
praktiska arrangemang i samband med tillställningar av varierande slag.
För att arbetsuppgifterna skall kunna skötas med framgång behövs
lämplig utbildning, erfarenhet av assisterande utvecklingsuppgifter som
omfattar personalen, kunskaper i svenska och engelska samt
samarbetsförmåga. Kännedom om statsförvaltningen räknas som en
merit.
Tjänsteförhållandet är gemensamt för ministeriet. I ministeriets
lönesystem har det kravprofil 4 (uppgiftsbaserad lön 1 774,28 euro/mån.).
Dessutom betalas lön enligt individuell arbetspresta-tion till högst
50 % av den uppgiftsbaserade lönedelen. I tjänsteförhållandet
iakttas en prövotid.
Undervisningsministeriet ser gärna både kvinnliga och manliga
sökande.
Närmare upplysningar lämnas av regeringsrådet Pia Nyblom, tfn (09)
160 77099 och utveck-lingschef Ruut Pylvänäinen, tfn (09) 160 77238.
Helsingfors 4.2.2008
Överdirektör Håkan Mattlin
Ansökan riktas till undervisningsministeriet och skall inklusive
matrikelutdrag eller kopior av betyg och intyg vara inlämnad på
undervisningsministeriets registratorskontor, Sjötullsgatan 10, 00170
Helsingfors senast 5.3.2008 före tjänstetidens slut (kl.
16.15). Ansökan kan också sändas elektroniskt under adress
opmkirjaamo@minedu.fi inom samma tid. Diarienumret 17/111/2008 skall
nämnas i ansökan. Ansökningshandlingarna återsänds inte.
***
Vi söker en avdelningssekreterare
till ungdomsenheten på ministeriets kultur-, idrotts- och
ungdomspolitiska avdelning. Det är fråga om ett tidsbestämt
tjänsteförhållande som varar högst till 31.3.2011.
Till uppgifterna hör att assistera föredragandena i uppgifter som
gäller prövningsbaserade statsunderstöd, informationssökning och
kundbetjäning samt i andra förvaltningsuppgifter.
För att uppgifterna skall kunna skötas med framgång behövs
lämplig utbildning, förtrogenhet med ärenden som förekommer på
enhetens sektor, erfarenhet av sekreteraruppgifter eller assisterande
förvaltningsuppgifter, IT-färdigheter, tillräckliga kunskaper i
svenska och engelska samt samarbetsförmåga.
Tjänsteförhållandet är gemensamt för ministeriet. I ministeriets
lönesystem har det kravprofil 4 (uppgiftsbaserad lön 1 774,28 euro/mån.).
Dessutom betalas lön enligt individuell arbetspresta-tion till högst
50 % av den uppgiftsbaserade lönedelen.
Undervisningsministeriet ser gärna både kvinnliga och manliga
sökande.
Närmare upplysningar lämnas av chefen för ungdomsenheten,
konsultativ tjänsteman Olli Saarela (09) 160 77277.
Helsingfors 11.2.2008
Överdirektör Håkan Mattlin
Ansökan riktas till undervisningsministeriet och skall inklusive
matrikelutdrag eller kopior av betyg och intyg vara inlämnad på
undervisningsministeriets registratorskontor, Sjötullsgatan 10, 00170
Helsingfors, senast 5.3.2008 före tjänstetidens slut (kl.
16.15). Ansökan kan också sändas elektroniskt under adress
opmkirjaamo@minedu.fi inom samma tid. Diarienumret 23/111/2008 skall
nämnas i ansökan. Ansökningshandlingarna återsänds inte.
***
Vi söker en assistent för ledningen
till Universitetens servicecenter i Vasa.
Det är fråga om en ordinarie tjänst som besätts snarast möjligt.
Assistenten för ledningen stödjer ledningen, organiserar och
verkställer praktiska ärenden samt fungerar som ledningens sekreterare.
Assistenten för ledningen biträder också i servicecentrets olika
projekt samt i berednings- och utredningsuppgifter, och handhar dessutom
uppgifter som hänför sig till intern information, utarbetande av
promemorior, dokumenthantering samt organisering av resor, möten och
evenemang.
För att sökanden ska kunna utöva tjänsten framgångsrikt är det
till fördel om han eller hon har lämplig högskoleexamen, erfarenhet
av arbete som assistent för ledningen, projektarbete och kommunikation
samt ekonomi- och personalförvaltning, kunskap om universitetens
verksamhet samt goda kunskaper i de inhemska språken och engelska.
Vidare behöver sökanden kunna behärska kontorsprogrammen, ha goda
muntliga och skriftliga färdigheter, våga ta initiativ, ha god
samarbetsförmåga samt förmå arbeta med flera uppgifter samtidigt.
Lönen grundar sig på kravnivå 8 för övriga personer än
undervisnings- och forskningspersonal i universitetens lönesystem (uppgiftsbaserad
lön 2 160,90 euro/mån). Dessutom betalas en lönedel som utgår från
den individuella arbetsprestationen och uppgår till högst 46 % av den
uppgiftsbaserade lönen. Tjänsteförhållandet inleds med en provtid.
Närmare uppgifter ger projektchef Kirsti Torvinen, tfn (09) 1607
7076, och ekonomidirektör Eero Pulkkinen, tfn (09) 1607 7434.
Tilläggsinformation om servicecenterprojektet inom
undervisningsministeriets förvaltningsområde: www.minedu.fi
Helsingfors 13.2.2008
Kanslichef Harri Skog
Ansökningar inklusive matrikelutdrag eller betygskopior riktas till
undervisningsministeriet och sänds till undervisningsministeriets
registratorskontor, Sjötullsgatan 10, 00170 Helsingfors senast 7.3.2008
inom tjänstetid (före kl. 16.15). Ansökningar kan också skickas
elektroniskt på adressen opmkirjaamo@minedu.fi inom den utsatta tiden.
Diarienumret 21/111/2008 ska anges på ansökningarna. Ansökningar
återbördas inte.
|
