Resumé på svenska

• Från botaniker till enhetschef 
• Ungas bild av framtiden överraskande traditionell  
• Den finländska skolan syntes i internationella medier  
• Stiftelsernas betydelse som kulturfinansiärer har ökat 
• Riksdagsledamöterna frågar - statsrådet svarar
• Rättvis kultur? Kulturpolitik som redskap för kulturrättigheter  
• Arbetsgrupper och uppdrag  
• Lediga tjänster

Från botaniker till enhetschef

 

		Leena Vestala tycker att det nya jobbet är utmanande.

Vid årsskiftet började filosofie doktor Leena Vestala som resultatområdets chef vid undervisningsministeriets utbildnings- och forskningspolitiska avdelning. Hon har genast kastats in i betydande omvälvningar inom högskoleområdet, och hon säger själv att hennes första veckor på den nya arbetsplatsen har varit mer än utmanande. Vestala var tidigare forskare och har jobbat på jord- och skogsbruksministeriet.

"Jag har till fullo fått utnyttja min egen expertis", säger Vestala och syftar bl.a. till den pågående strukturella reformen av högskolorna samt utvecklingen av forskarskolor och forskarkarriären. Början av året har förlöpt främst i resultat- och utvecklingssamtalens tecken, och hon har på så sätt lärt känna resultatområdet och människorna inom det egna resultatområdet.

Till början

 

		Rapporten Nuorten tulevaisuuskuvat , på finska (PDF)

Ungas bild av framtiden överraskande traditionell

Enligt regeringen betyder bl.a. den åldrande populationen och globaliseringen nya utmaningar för det finländska välfärdssamhället och arbetslivet. I regeringsprogrammet vill man i uppbyggandet av välfärdssamhället förtydliga förhållandet mellan det egna ansvaret, det gemensamma ansvaret och samhällets ansvar.

Men vad anser de unga, generationen som får ta hand om det finländska välfärdssamhällets framtid? Förra veckan utkom en undersökning som Fountain Park Oy har gjort och som Sitra och Tekes har finansierat. I undersökningen har man försökt utreda hur unga ser på framtiden och sina liv. Undersökningen strävar också till att visa hur ändringar i samhället speglas i de ungas svar. Hur ser vardagen ut i framtiden och vilka värderingar är viktiga? Undersökningen Nuorten tulevaisuuskuvat gjordes under hösten 2007 och över fyrahundra unga i åldern 15-24 deltog.

Resultaten var något överraskande. Det är främst vänner och familjen som syns i ungas framtidsdrömmar. Få verkade ha ett behov av att ändra på världen. Pålitlighet och flitighet steg fram som viktiga värden. När det gällde ungas identitet präglades den av stolthet över att vara finländare, men det var även viktigt att vara vidsynt som globetrotter. Internationalismen var en självklarhet. Många unga klassade Finland som "trevligt men lite tråkigt".

Till början

 

		Suomi ulkomaisissa tiedotusvälineissä 2007 Utgivare: utrikesministeriet (2008) (PDF, 4071 Kt) Suomen ulkomaanedustustojen katsaukset mediavuoteen 2007 Utrikesministeriet 2008 (PDF, 599 Kt)

Den finländska skolan syntes i internationella medier - 
på gott och ont

Enligt utrikesministeriets publikation Finland i utländska medier 2007 har Finlands starka sidor inom bl.a. utbildning synats i rubrikerna över världen. Det handlade än en gång om Pisa-resultaten. Finland kallades för en utbildningens superstat och journalisterna spekulerade i hur man i deras land kunde nå upp till Finlands nivå inom utbildningen. Särskilt jämställdheten i Finlands skolsystem uppskattades. Man uppmärksammade också den uppmärksamhet finländska skolor ger svaga elever. Tidningen Públicio i Portugal skriver att landets dåliga framgång kan bero på att barn så lätt stannar på klassen. I Finland däremot uppmärksammas inlärningssvårigheter genast och ett fungerande stödsystem finns att tillgå. Spanska ABC tog fram att nästan alla skolor i Finland är statliga, och att alla har lika möjligheter att komma in.

Men det fanns också dystrare toner i finlandsdiskussionen. Finlands ekonomiska framgångssaga fick kritik då tidningen Financial Times förutspådde att vårt land är på väg mot en kris. I slutet av året färgades rubrikerna av tragedin i Jokela. Särskilt i Tyskland funderades det över hur en sådan tragedi kunde utspelas i detta topputbildningens land. Två dagar innan skjutdramat publicerades ungdomsbarometern som framhävde att de finländska skolungdomarna mår bra och tror på framtiden. Nu tog man i Tyskland fram en undersökning enligt vilken den finländska ungdomen är mest deprimerad i Skandinavien. I Sverige berättade en finsk chefredaktör att man i Finland är mera inriktad på resultat än på andligt välmående.

Det finländska utbildingssystemet fick också kritik av samma orsaker som det fick beröm. I den estninska tidningen Postimees konstaterar undervisningsminister Sari Sarkomaa att det är viktigt att också begåvade barn tas i beaktande. Samma sak togs upp i franska Le Monde, där matematikern Jean-Pierre Bourguignon tror att Finland kommer att betala ett högt pris för att ingen elev får falla ur gruppen.

Källa: Utrikesministeriet

Till början

		Säätiöiden tuki taiteille 2001 ja 2005. Sammandrag, på finska (pdf)  Utredningaen kan beställas av Cenralkommissionen för konst: tkt-kirjasto@minedu.fi

Stiftelsernas betydelse som kulturfinansiärer har ökat

Stiftelsernas betydelse som kulturfinansiärer har vuxit under 2000-talet. Enligt en undersökning som Centralkommissionen för konst har gjort har stipendierna och andra understöd som stiftelserna delar ut till konstnärer nästan fördubblats under det här årtusendet. Den största tillväxten inträffade under tiden 1997-2001. 249 finländska kultur- och konststiftelser var med i undersökningen.

2001 delade finländska kultur- och konststiftelser ut understöd och stipendier till konstnärer, arbetsgrupper samt konstorganisationer och -samfund för ca 17 miljoner euro. 2005 var den totala summan 22 miljoner euro. Summorna innehåller inte stiftelsernas konstanskaffningar och man har dragit av det eventuella offentliga stöd som stiftelserna fått av staten eller kommunerna.

Tillväxten av stiftelsernas totala understöd syns på nästan alla konstområden, men understöden riktas fortfarande till samma områden. Av stiftelsernas totala konstunderstöd gick 74 procent till litteratur, bild-, scen- och tonkonst. Det är också inom dessa konstområden som kände av de betydande tillväxten under 1997-2001. Andelen till Film-, foto- och danskonsten var betydligt mindre.

Det är relativt nytt med stiftelser som stöder finländsk kultur och konst. Den största delen av de undersökta stiftelserna grundades under 1971-2000 och var tredje stiftelse har börjat sin verksamhet under 1980-talet.

Källa: Centralkommissionen för konst

Till början

Riksdagsledamöterna frågar - statsrådet svarar

		Riksdagsledamöternas skriftliga spörsmål finns i sin ursprungliga form på riksdagens webbplats.

Specialiseringsstudier även i fortsättningen inom psykoterapiutbildningen

Riksdagsledamot Tuula Väätäinens (sd) skriftliga spörsmål hänför sig till psykoterapiutbildningen och sättet utbildningen ordnas på. Utbildningen av psykoterapeuter har sedan början av 1980-talet varit ett av de centrala områdena i den långsiktiga fortbildningen vid universiteten (specialiseringsstudier). Utbildningen har ordnats i nära samband med universitetens fakulteter. Utbildning för psykoterapeuter erbjuds också utanför högskolorna.

Undervisningsminister Sari Sarkomaa, som svarade på spörsmålet, säger att undervisningsministeriet har granskat olika alternativ för hur utbildningen i psykoterapi kan ordnas. Sarkomaa konstaterar att finansieringsförutsättningarna för den nya examen, riktlinjerna för utvecklingen av högskolesystemet och högskoleexamina eller krav på bredd i examina inte stöder anordnandet av psykoterapiutbildning som en självständig utbildning som leder till examen. Hon hänvisar också till de riktlinjer för en strukturell utveckling av högskolorna som undervisningsministeriet stakade ut i februari. I dokumentet konstaterades att nya examensrättigheter i regel inte beviljas.

Undervisningsministeriet anser en mångsidig fortbildning vara ett bra sätt att ordna utbildning för psykoterapeuter vid universiteten och understöder förslaget från Rättsskyddscentralen för social- och hälsovården (TEO) att utbildningen ska ordnas som specialiseringsstudier. De som får den skyddade yrkesbeteckningen psykoterapeut förutsätts ha lämplig examen, ofta inom social- och hälsovården, samt arbetserfarenhet av vårdarbete och psykisk hälsovård innan de söker sig till utbildningen till psykoterapeut. Med tanke på välfärden i samhället och arbetsmarknaden finns det flera betydelsefulla utbildningar som kompletterar kompetensen i form av en utbildning som genomgås efter avlagd examen.

Sarkomaa anser inte att utmaningarna för utvecklingen av kvaliteten och innehållet i psykoterapiutbildningen förutsätter att utbildning ordnas i form av utbildning som leder till examen. Observation av utbildningens kvalitet och utveckling av läroplanerna hör till högskolornas autonomi även i utbildning som leder till examen. Utbildning, inklusive utbildning utanför examensutbildningen, motsvarar bäst de mål som ställts för den, då man i dess utveckling använder samarbete mellan sakkunniga i branschen, forskarsamhället och utbildningsanordnare.

De som utvecklar utbildningen bör samtidigt hålla den instans som ansvarar för auktoriseringen av fackmän tillräckligt informerad om innehållet i utbildningen. Undervisningsministeriet har understött universitetens gemensamma arbete för att utveckla psykoterapiutbildningen genom projektfinansiering och har förutsatt att de projekt som drivs av Tammerfors universitet ska bedriva ett långsiktigt samarbete med de universitet som tillhandahåller sakkunskap i branschen, social- och hälsovårdsministeriet och Rättsskyddscentralen för social- och hälsovården.

Regleringen av behörighet i lagstiftningen och därigenom granskning av utbildningens motsvarighet vilar fortfarande enligt förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården på social- och hälsovårdsministeriets ansvar. Undervisningsministeriet anser att SHM och TEO även i fortsättningen ska ansvara för givna förordningar och anvisningar och för verkställigheten av dem.

Skriftligt spörsmål 141/2008

Från Geronom till diakon?

Riksdagsledamot Sari Palm (kd) undrar i sitt skriftliga spörsmål om en som avlagt yrkeshögskolexamen för geronom kan få diakons kompetens. Undervisningsminister Sari Sarkomaa utredde saken.

Beslut om hur tjänstebehörighet för Finlands evangelisk-lutherska kyrkas diakoni (diakon, diakonissa) uppnås fattas av biskopsmötet, vars beslut binder yrkeshögskolan Diakonia-ammattikorkeakoulu. Behörighet för kyrkans diakoniarbete kan man inte få genom specialiseringsstudier utan det förutsätter studier i enlighet med biskopsmötets beslut.

I beslutet ger en yrkeshögskoleexamen inom hälsovård och det sociala området på 210 studiepoäng (socionom YH) och en yrkeshögskoleexamen inom hälsovård och det sociala området på 240 studiepoäng (sjukskötare YH) behörighet för diakonitjänst. De nämnda examina ska uppfylla följande villkor. Studierna för examen ska innehålla teologiska studier och studier i anknytning till arbetet i församling och kyrka för minst 90 studiepoäng. Dessutom fördelas dessa studier på följande sätt: teologiska studier för minst 20 poäng, yrkesstudier i diakoni för minst 40 poäng, studier i anknytning till arbetslivet och arbetsgemenskapen i församling och kyrka för minst 15 studiepoäng och ett lärdomsprov i anknytning till arbetet i församling eller kyrka för minst 15 studiepoäng.

Yrkeshögskolan Diakonia-ammattikorkeakoulu ordnar s.k. examensinriktad fortbildning, som leder till yrkeshögskoleexamen, där det är möjligt att avlägga antingen en yrkeshögskoleexamen som ger behörighet för kyrkans diakonitjänst efter en tidigare institutsexamen eller en tidigare yrkeshögskoleexamen. Studerande bör då vid gemensam ansökan till vuxenutbildning söka till det inriktningsalternativ som ger tjänstebehörighet för diakoni: antingen diakoniskt socialarbete inriktningsalternativ/socionom (YH)/diakon eller diakoniskt vårdarbete inriktningsalternativ/sjukvårdare (YH)/diakonissa.

För dem som avlagt yrkeshögskoleexamen inom hälsovård och det sociala området (socionom YH eller sjukskötare YH) är tilläggsstudiernas omfattning i allmänhet ca 90 studiepoäng. Den som avlagt geronomexamen (YH) har möjlighet att avlägga behörighet för diakon inom inriktningsalternativet för diakoniskt socialarbete så att han eller hon samtidigt får behörighet för socionom (YH) i enlighet med biskopsmötets beslut. För studeranden ställer man upp en studieplan som grundar sig på hans eller hennes tidigare utbildning och arbetserfarenhet.

Att uppnå behörighet för diakon för den som avlagt geronomexamen (YH) är det möjligt att underlätta endast genom en framställning om att ändra biskopsmötets beslut av 13.9.2005 så att geronomexamen (YH) föreslås som en examen, vid sidan av de nämnda socionomexamen (YH) och sjukvårdarexamen (YH), genom vilken man kan förvärva behörighet.

Skriftligt spörsmål 173/2008

Bred bas för beredning av upphovsrättsärenden

Riksdagsledamot Jyrki Kasvi undrar i sitt skriftliga spörsmål vilka åtgärder statsrådet avser vidta för att bredda upphovsrättskommissionens sammansättning och se till att alla parter blir jämlikt behandlade vid beredningen av upphovsrättslagstiftning. Kultur- och idrottsminister Stefan Wallin, som svarade på spörsmålet, hänvisar i sitt svar till de riktlinjer angående beredningen och handläggnngen av upphovsrättärenden som regeringen fattat beslut om. Till de viktigaste utvecklingsåtgärderna hör att fortsätta beredningen som en öppen process och att utöka samarbetet och skapa en bredare bas vid lagberedningen.

Kasvi hänvisar i sitt spörsmål till sammansättningen av upphovsrättskommissionen. Wallin understryker att upphovsrättskommissionens roll och arbetsmetoder har utvecklas enligt regeringens beslut. I kommissionens sammansättning skall man på likvärdiga grunder beakta att de upphovsrättsliga frågorna också sträcker sig utanför kulturförvaltningen. Till ordförande för kommissionen utses en opartisk expert, t.ex. en person verksam i det akademiska livet.

Kommissionens uppgift är att dra upp riktlinjerna för lagberedningen, bedöma behovet av ändringar i upphovsrättslagstiftningen och bereda riktlinjerna för eventuella reformer för ministeriet, med beaktande av den samhälleliga, ekonomiska, tekniska och internationella utvecklingen. Lagberedningsarbetet sker i en arbetsgrupp som inrättas för varje enskilt projekt. I arbetsgruppen finns olika instanser företrädda.

I enlighet med regeringens beslut skall kommissionen en gång per år sammankalla ett upphovsrättsforum, som fungerar som ett organ för diskussion och informationsutbyte. Till forumet inbjuds bl.a. rättsinnehavare (både upphovsmän och företag som innehar upphovsrätt), industri som utnyttjar upphovsrätter, företag inom mediebranschen och företrädare för konsumenterna. Detta är ett sätt att säkerställa att alla parter har möjlighet att offentligt föra fram sin åsikt om utvecklingsbehoven i fråga om upphovsrätten och om aktuella lagstiftningsplaner.

En garanti för att beredningen sker på bred bas är också att den egentliga lagberedningen sker i en arbetsgrupp som inrättas särskilt för varje projekt. Arbetsgruppens sammansättning utformas enligt det ärende som behandlas så att centrala instanser med tanke på ärendet alltid är representerade vid den egentliga lagberedningen.

Behovet av skriftlig remissbehandling försvinner inte trots att strukturerna för lagberedningen utvecklas och beredningen får nya former. Vid behov ordnas dessutom särskilda utfrågningar och diskussioner till vilka instanser av central betydelse med tanke på ärendet blir inbjudna.

Skriftligt spörsmål 117/2008

Till början

		Filosofie doktor Hannele Koivunen är konsultativ tjänsteman vid undervisningsministeriet, chef för kulturarvsenheten vid ministeriets kultur-, idrotts- och ungdomspolitiska avdelning och docent i religionssemiotik vid Helsingfors universitet.

Rättvis kultur? Kulturpolitik som redskap för kulturrättigheter

I och med globaliseringen har det blivit viktigare med etiska tillvägagångssätt och frågan om den globala etikens möjligheter har allt mer stigit fram. Nästan dagligen ställer media olika aktörer och områden i vågskålen av etiska orsaker. Det gäller inte enbart en filosofisk, humanistisk eller politisk diskussion, utan etiken har smugit sig in också i t.ex. ekonomitidningar. Till exempel produkter som rejäl handel visar att etiken också finns med i de val konsumenten gör i vardagen. Den här trenden syns också inom kulturområdet och kulturproduktionen.

I sin artikel Reilu kulttuuri? Kulttuuripolitiikka kulttuuristen oikeuksien toteuttamisen välineenä behandlar Hannele Koivunen begreppet rättvis kultur. Vad betyder det? Kort sagt innebär det är tillträde till mänsklighetens och den egna kulturkretsens tradition, fysisk, regional och kulturell tillgång och tillgänglighet, mångfald och en adekvat inriktning i fråga om kulturutbudet, deltagande i kulturutbudet samt möjlighet till, delaktighet i och förmåga till kulturellt självuttryck och kulturell betydelseproduktion. Koivunen tar upp olika synsätt på kultur, moral och kulturpolitik, bl.a. Ilkka Niiniluoto och Pentti Ararjärvi kommer till tals.

Till början

Arbetsgrupper och uppdrag

Arbetsgrupp skall utreda den ekonomiska situationen för studerande med familj

Kultur- och idrottsminister Stefan Wallin, som även ansvarar för studiestödsfrågor i regeringen, har tillsatt en arbetsgrupp som skall utreda hur man med hjälp av studiestödet kan förbättra den ekonomiska situationen hos sådana studerande som har minderåriga barn att försörja. Situationen för studerande med familj kunde utvecklas till exempel genom att ta i bruk en barnhöjning av studiepenningen och studielånet och genom att ändra på gränsen för den studerandes årsinkomster så att antalet barn och försörjare tas i beaktande. Det är meningen att arbetsgruppen lämnar in sitt förslag till Wallin i april 2009.

Ordförande för arbetsgruppen är konsultativa tjänstemannen Leena Koskinen.

För övriga medlemmar, se Työryhmiä ja toimeksiantoja.

Åtgärder för att ingripa i otillämplighet inom utbildningen för social- och hälsovårdsbranschen

Undervisningsminister Sari Sarkomaa och omsorgsminister Paula Risikko har, för att säkra patientsäkerheten, kommit överens om att utreda möjligheterna att ingripa då personer som pga. t.ex. mentala eller drogrelaterade problem inte är lämpade att utbilda sig inom social- och hälsovårdsbranschen. Undervisningsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som skall bereda de nödvändiga ändringarna i lagstiftningen gällande universiteten, yrkeshögskolorna, yrkesutbildningen och yrkesutbildning för vuxna. Avsikten är att regeringspropositionen avlåts till riksdagen under vårsessionen 2009.

Arbetsgruppens ordförande är överdirektör Sakari Karjalainen vid undervisningsministeriet. 

För övriga medlemmar, se Työryhmiä ja toimeksiantoja.

Mätare för att uttrycka kulturpolitikens verkningsfullhet.

I samband med det kulturpolitiska strategiarbetet funderar undervisningsministeriet till slutet av året över vilka mätare som behövs inom kulturpolitiken. Att utveckla indikatorer har blivit aktuellt då statsförvaltningens budget-, planerings- och uppföljningsdokument förväntas innehålla mål för verkningsfullheten samt indikatorer för at följa upp deras förverkligande.

Undervisningsministeriet får nödvändig sakkännarhjälp från Statistikcentralen. Projektet styrs av en ledningsgrupp. Ordförande är överdirektör Riitta Kaivosoja vid undervisningsministeriet.

Kommunförbundet utreder utbildningssystemets utvecklingsbehov

Kommunförbundet gör en utredning om utvecklingen av de utbildningssystem som är på kommunernas ansvar. Förbundet har tillkallat direktör Anneli Kangasvieri vid kommunförbundet, professor Jouni Välijärvi vid Forskningsinstitutionen för utbildning vid Jyväskylä universitet samt bildningsdirektör Simo Juvan från Lojo för att göra utredningen och komma med utvecklingsförslag. Utredningen skall vara färdig vid utgången av november.

Till början

Lediga tjänster

Undervisningsministeriet svarar som en del av statsrådet för utvecklingen och det internationella samarbetet när det gäller utbildnings-, forsknings-, kultur-, idrotts- och ungdomspolitiken. Ministeriet främjar bildning och kultur, skapar förutsättningar för kunskap och kompetens, livslångt lärande, kreativitet och medborgarnas deltagande och välfärd.

Vi söker en avdelningssekreterare

till personalenheten på förvaltningsavdelningen. Det är fråga om ett tidsbestämt tjänsteförhållande som varar högst till 31.3.2011.

Avdelningssekreteraren arbetar som sekreterare för kultur- och idrottsministerns specialmedarbetare. Till uppgifterna hör dessutom att vikariera för ministerns sekreterare och statssekreterarens sekreterare.

För att uppgifterna skall kunna skötas med framgång behövs lämplig utbildning, erfarenhet av sekreteraruppgifter, kännedom om statsförvaltningen, flytande kunskaper i svenska och kunskaper i engelska. Övriga språkkunskaper räknas som merit.

I ministeriets lönesystem har tjänsteförhållandet kravprofil 4 (uppgiftsbaserad lön 1 774,28 euro/mån.). Dessutom betalas lön enligt individuell arbetsprestation till högst 50 % av den upp-giftsbaserade lönedelen.

Undervisningsministeriet ser gärna både kvinnliga och manliga sökande.

Närmare upplysningar lämnas av regeringsrådet Pia Nyblom (09) 160 77099 och specialmedarbetare Carl Haglund tfn (09) 160 77441 eller 050 521 7379.

Helsingfors 28.3.2008
Överdirektörens ställföreträdare,
regeringsråd Heikki Rosti

Ansökan riktas till undervisningsministeriet och skall inklusive matrikelutdrag eller kopior av betyg och intyg vara inlämnad på undervisningsministeriets registratorskontor, Sjötullsgatan 10, 00170 Helsingfors, senast 14.4.2008 före tjänstetidens slut (kl. 16.15). Diarienumret 38/111/2008 skall nämnas i ansökan. Ansökan kan också sändas elektroniskt under adress opmkirjaamo@minedu.fi inom samma tid. Ansökningshandlingarna återsänds inte.

***

Vi söker en avdelningssekreterare

till resultatområdet för regionutveckling och strukturfondsverksamhet vid enheten för ekonomi-planering på förvaltningsavdelningen. Det är fråga om ett tidsbestämt tjänsteförhållande som varar högst till 20.3.2009.

Till avdelningssekreterarens huvudsakliga uppgifter hör att sköta resultatområdets sekreteraruppgifter samt assisterande uppgifter som gäller kommunikation och rapportering i anslutning till strukturfondsverksamheten. Arbetsuppgifterna omfattar också andra assisterande uppgifter, såsom att vara sekreterare i resultatområdets arbetsgrupper och att upprätthålla webbsidor.

För att arbetsuppgifterna skall kunna skötas med framgång behövs lämplig utbildning, kännedom om de dataprogram som används inom ekonomiförvaltningen (Rondo, Raindance, Travel), tillräckliga kunskaper i engelska, mångsidiga IT-färdigheter samt initiativkraft. Kännedom om EU:s strukturfonder räknas som merit.

Tjänsteförhållandet är gemensamt för ministeriet. I ministeriets lönesystem har det kravprofil 4 (uppgiftsbaserad lön 1 774,28 euro/mån.). Dessutom betalas lön enligt individuell arbetspresta-tion till högst 50 % av den uppgiftsbaserade lönedelen.

Undervisningsministeriet ser gärna både kvinnliga och manliga sökande.

Närmare upplysningar lämnas av konsultativa tjänstemannen Tarja Riihimäki (09) 1607 7250.

Helsingfors 31.3.2008
Överdirektör Håkan Mattlin

Ansökan riktas till undervisningsministeriet och skall inklusive matrikelutdrag eller kopior av betyg och intyg vara inlämnad på undervisningsministeriets registratorskontor, Sjötullsgatan 10, 00170 Helsingfors, senast 18.4.2008 före tjänstetidens slut (kl. 16.15). Ansökan kan också sändas elektroniskt under adress opmkirjaamo@minedu.fi inom samma tid. Diarienumret 37/111/2008 skall nämnas i ansökan. Ansökningshandlingarna återsänds inte.

***

Vi söker en kultursekreterare

till konst- och kulturarvsenheten vid ministeriets kultur-, idrotts- och ungdomspolitiska avdelning. Det är fråga om ett tidsbestämt tjänsteförhållande som varar högst till 31.8.2009.

Till kultursekreterarens uppgifter hör expertuppgifter inom konstens och kulturarvets område.

Behörighetsvillkor är högskoleexamen samt utmärkt förmåga att använda finska i tal och skrift samt nöjaktig förmåga att använda svenska i tal och skrift. Kunskaper i engelska och övriga språkkunskaper samt erfarenhet av expertuppgifter inom branschen och kännedom om statens konst- och kulturförvaltning behövs för att tjänsteförhållandet skall kunna skötas med framgång.

Tjänsteförhållandet är gemensamt för ministeriet. I ministeriets lönesystem har det kravprofil 9 (uppgiftsbaserad lön 2 791,51 euro/mån.). Dessutom betalas lön enligt individuell arbetsprestation till högst 50 % av den uppgiftsbaserade lönedelen.

Undervisningsministeriet ser gärna både kvinnliga och manliga sökande.

Närmare upplysningar lämnas av den konsultativa tjänstemannen Hannele Koivunen,
tel. (09) 1607 7070.

Helsingfors 3.4.2008
Överdirektör Håkan Mattlin

Ansökan riktas till undervisningsministeriet och skall inklusive matrikelutdrag eller kopior av betyg och intyg vara inlämnad på undervisningsministeriets registratorskontor, Sjötullsgatan 10, 00170 Helsingfors senast 25.4.2008 före tjänstetidens slut (kl. 16.15). Ansökan kan också sändas elektroniskt under adress opmkirjaamo@minedu.fi inom samma tid. Diarienumret 39/111/2008 skall nämnas i ansökan. Ansökningshandlingarna återsänds inte.

	Sivun alkuun
	Lähetä juttu
	Tulosta