Etusivu - opetusministeriön verkkolehti
symbolikuva Etussivu-verkkolehti
Julkaistu 10.1.2008 

Suomen hyvät PISA-tulokset eivät yllättäneet maailmalla

Vapaa-aikapalveluihin tasa-arvoa

Kulttuurikaupunkeina 2008 Liverpool ja Stavanger

Teemana maailmanlaajuinen vastuu

Kansanedustajat kysyvät -valtioneuvosto vastaa

Neuvostoja ja neuvottelukuntia

Etusivun linkkivinkki: merkkivuodet verkossa

Avoimet työpaikat

Resumé på svenska

< Etusivulle

Resumé på svenska

 

Finlands goda PISA-resultat överraskade inte internationellt

PISA 2006

Finlands utrikesrepresentations ursprungliga medieöversikter finns tillgängliga på utrikesministeriets webbsidor (på finska) 

 

Utrikesministeriet har gjort en översikt över hur Finlands topplacering i PISA-undersökningen har uppmärksamats utomlands. Det konstateras att nyheten oftast nämndes som en bisak, och att man istället koncentrerade sig på det egna landets resultat. PISA kartlägger vart tredje år 15-åringars läs- samt matematiska och naturvetenskapliga färdigheter. Finland ligger för tredje gången i rad på första plats. Kompetenta lärare, ett enhetligt skolsystem samt samhällets engagemang i utbildning sågs som huvudorsaker till framgången. En annan förklaring till framgången kan vara att lärarna utbildas på högskolenivå, en relativt god lön, yrkets goda anseende samt lärarnas goda självförtroende och där igenom ett gott självförtroende hos eleverna. Det var grannländerna, samt vissa EU-länder, som spekulerade mest över Finlands goda resultat genom att jämföra sina egna utbildningspolitiska och samhälleliga förutsättningar med Finlands. Några djupare analyser av Finland förekom inte.

Källa: utrikesministeriet

Till början

 


Länk till guiden Tasa-arvoa vapaa-aikapalveluihin  (pdf, på finska)

Se även www.eurofem.net/valtavirtaan för mera information om bedömning av könskonsekvenser.

Jämställdhet i fritidstjänsterna


På stadsfullmäktiges initiativ har Tavastehus undersökt jämställdheten i sina fritidstjänster. Nu delas en guide om ämnet   ut i alla finländska kommuner. Syftet med guiden är att de ansvariga för fritidstjänsterna uppmärksammas på betydelsen av jämställdhet och tar den i beaktande i kommunens praxis. Undervisningsministeriet har understött guiden.

Projektet startade i maj 2005 och slutade i oktober 2007. För att kartlägga resultaten använde man sig av 3R-metoden, en metod som har utvecklats i Sverige. 3R-metoden är ett verktyg som underlättar arbetet med att analysera en kommunal verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv och strävar till att ta fram den kunskap som behövs för att göra verksamheten jämställd. 3R syftar till att synliggöra de normer och värderingar som styr. De tre R:en står för Representation, Resurser och Realia. 3R kan beskrivas som ett systematiskt besvarande av frågan "Vem får vad och på vilka villkor?". Kartläggningen och analysen ska ligga till grund för förändring.

I Tavastehus kunde man konstatera att det fanns skillnader i användandet av tjänsterna mellan könen, men också mellan de olika åldersgrupperna. En del av personerna har valt att inte alls använda tjänsterna, en del har helt enkelt inte möjlighet att göra det. Till exempel är det mest flickor och kvinnor som använder sig av kulturtjänster. Varför? Är utbudet för ensidigt eller favoriseras kanske kvinnorna? Det är en av de många frågor man funderat över.

För att åtgärda och förebygga olika slag av ojämlikhet i fritidstjänsterna har man t.ex. startat Kulttuuripolku-projektet som strävar till att skapa en plan för kulturfostran mellan skolorna och kulturinstitutionerna. Dessutom finns nu 9-kortet som är ämnat för niondeklassister. Kortet berättigar till förmåner rabatt på kulturtjänster, idrottstjänster och ungdomsaktiviteter.

Till början

 


Dockteaterkonsträrer i Bryssel underhåller minister Wallin i samband med att Åbo officiellt utnämndes till kulturhuvudstad.
Foto:  Juha Roininen/EUP & Images sprl

 

Liverpool och Stavanger kulturhuvudstäder 2008

I år är det två hamnstäder som är kulturhuvudstäder: Liverpool i Storbritannien och Stavanger i Norge. 2009 är det Linz (Österrike) och Vilnius (Litauen) som är kulturhuvudstäder, och 2010 Pécs (Ungern), Essen (Tyskland) och Istanbul (Turkiet). 2011 är det Åbo och Tallinn som står i turen. Finland var senast med år 2000 då Helsingfors var en av nio kulturhuvudstäder. De europeiska kulturstadsevenemangen har ordnats sedan 1985. 

I Liverpool ordnar man ca ett evenemang per dag. På programmet står bl.a. musik, bildkonst, dansföreställningar, gatuteater och idrott. Stadens arkitektur och andra kulturarv presenteras i ett flertal utställningar. Det är kulturorganisationerna, konstnärerna, skolorna och företagen i staden och det närliggande Merseyside-området som ordnar evenemangen, och det förekommer mycket gratisevenemang. Liverpool utnyttjar effektivt sitt rykte som popmusikens centrum och man förväntar sig att kulturåret skall öka besökarantalet med två miljoner.

I Stavanger, även kallad Norges energihuvudstad, har man satsat på konserter, konstutställningar, teater- och dansföreställningar, författarmöten, filmvisningar, kongresser och seminarier. Alla Norges kommuner deltog i öppningsceremonin. Teman var bl.a. rytm, ord musik, ljus och natur. Man ordnar också evenemang utanför Stavanger, och målet är att nå även de personer som normalt inte deltar i kulturevenemang.

De olika kulturhuvudstäderna har haft olika tillvägagångssätt och uppnått olika resultat. Vissa städer har koncentrerat sig på kulturevenemang, andra har t.ex. låtit bygga och sanerat kulturbyggnader. En del städer har prioriterat internationell publicitet och turism, för andra har det varit viktigare att bygga upp den egna imagen. De som är nöjdast med slutresultatet är ändå de städer som har satsat på en bred och långvarig utveckling. Genom att staden blir mera trivsam lockar den både nya företag och invånare.

Källa:" Åbo eld och lågor"  www.turku2011.fi 

Till början

 

Länktipset


www.1809.fi


Åren 1808 och 1809 är politiska märkesår för Finland: Finska kriget började den 21 februari 1808, Borgå lantdag samlades den 28 mars 1809, freden i Fredrikshamn slöts den 17 september 1809, en egen centralförvaltning inrättades den 2 oktober 1809; det autonoma Finland föddes. Nu finns en ny webbsida i anslutning till händelserna. Till exempel kan man följa med "dagens rubriker" från 1808 och 1809. Senare kompletteras sidorna med bl.a. webbspel.


Till början

 

Riksdagsledamöterna frågar - statsrådet svarar

riksdagen

Riksdagsledamöternas skriftliga spörsmål finns i sin ursprungliga form på riksdagens webbplats.

 

Utvecklingen av studiestödet fortsätter

Riksdagsledamot Sari Palm (vänst.) undrar om regeringen avser ändra lagen om studiestöd så att de 17-åringar som deltar i utbildning på andra stadiet och som inte har möjlighet att bo med sina föräldrar på grund av studieorten, har rätt till ett ändamålsenligt och tillräckligt studiestöd. Kultur- och idrottsminister Stefan Wallin svarar bl.a. att de ekonomiska förutsättningarna för studier för en 17-åring som bor på egen hand förbättras avsevärt. I och med att den behovsprövning som baserar sig på föräldrarnas inkomster mildras stiger studiepenningen för dem som nu omfattas av stöd med i genomsnitt 34 euro och bostadstillägget med 67 euro i månaden. Nya stödtagare får i genomsnitt 46 euro i studiepenning och 86 euro i bostadstillägg per månad. Dessutom kan en studerande från början av 2008 ha andra inkomster än studiestödet i större utsträckning än för närvarande och studiepenningens grundbelopp för 17-åringar som bor på egen hand stiger för början av höstterminen nästa år med 16 - 32 euro i månaden, beroende på behovsprövningen.

Skriftligt spörsmål 522/2007


Gymnasier uppmuntras till nätstudier och nätverk

Riksdagsledamot Merja Kyllönen (vänst.) undrar vad regeringen avser göra för att bevara lika möjligheter till utbildning på andra stadiet oavsett bostadsort och om alla funktioner kommer att koncentreras så att Finlands randområden helt töms på invånare. Undervisningsminister Sari Sarkomaa hänvisar i sitt svar till utvecklingsprogrammet för utbildning och forskning vars mål bl. a. är jämlika möjligheter till kvalitativ undervisning. I den av statsrådet godkända utvecklingsplanen för utbildning och forskning har de framtida utmaningarna antagits. Gymnasienätet utvecklas med hänsyn till det regionala utbildningsbehovet och utbildningsutbudet på bredare basis. Gymnasiernas inbördes nätverksarbete och det regionala samarbetet mellan yrkesutbildning och gymnasier stöds i syfte att trygga den regionala tillgången på utbildning. Under regeringsperioden tryggas också högklassiga tjänster och tillgången på yrkesutbildad personal inom undervisnings-, elevvårds- och studiehandledningstjänsterna. Sarkomaa tog också upp möjligheterna att i större utsträckning använda distans- och nätstudier. Dessa har hittills använts främst inom vuxenutbildningen.

Skriftligt spörsmål 521/2007

Ungdomsarbete även på nätet

Riksdagsledamot Sari Palm (kd) undrar hur regeringen avser utveckla det ungdomsarbete som når unga personer via Internet. I sitt svar nämner kultur- och idrottsminister Stefan Wallin bl.a. Luckan rf, som har fått understöd av undervisningsministeriet för att ta fram Internetbaserade tjänster på svenska, samt Valtikka.fi som är en mångsidig serviceform som ungdomsorganisationer, ungdomsarbetare och enskilda ungdomar använder sig av. Wallin nämner också Habbo hotellet, samt parlamentet för barn. Undervisningsministeriet har på årlig nivå understött rådgivning på nätet till den del det handlar om att besvara unga personers frågor inom olika livsområden och att reda ut olika problem (www.helppimesta.fi). Sodankylä kommun har fått understöd för sitt projekt för att kartlägga unga personers beroende av Internet. Utöver detta tilldelas olika ungdomsorganisationer och samfund som bedriver ungdomsarbete årligen understöd för att ta fram olika Internetbaserade system. Ett exempel på nydanande verksamhet är Netti TV och ett projekt för ökat deltagande bland unga.

Skriftligt spörsmål 490/2007

Till början

 

Råd och delegationer

De råd, delegationer, nämnder och kommissioner som bistår undervisningsministeriet med sakkunnighjälp skall följa och bedöma utvecklingen inom respektive sektor, ta initiativ som gäller området och avge sakkunnigutlåtanden. En del av dem gör också framställningar som gäller användning av anslag och utdelning av stipendier, en del har andra specialuppgifter. Från och med början av året har det tillsatts nya råd i anslutning till utvärdering av utbildning samt en kulturtidskriftsnämnd.

Råd för utbildningsutvärdering tillsattes för en tvåårsperiod

Rådet för utbildningsutvärdering samt Rådet för utvärdering av högskolorna har tillsatts för en tvåårsperiod: fr.o.m. januari 2008 till slutet av 2009. Orsaken till att perioderna är kortare än tidigare ändringar i utbildningsutvärderingen, som bereds för tillfället. Undervisningsministeriet har utnämnt professor Kauko Hämäläinen till ordförande för Rådet för utbildningsutvärdering. Ordförande för Rådet för utvärdering av högskolorna är professor Riitta Pyykkö vid Åbo universitet. 

För övriga medlemmar, se Neuvostoja ja neuvottelukuntia.

Kulturtidskriftsnämnden tillsattes

Undervisningsministeriet har tillsatt en kulturtidskriftsnämnd för en period som sträcker tig till slutet av 2010. Nämnden är ett sakkunnigorgan som bl.a. ger utlåtanden om understödsansökningar för kulturtidskrifter. Nämndens ordförande är biblioteksinspektör Barbro Wigell-Ryynänen vid undervisningsministeriet. 

För övriga medlemmar, se Neuvostoja ja neuvottelukuntia.

Till början

 

Lediga tjänster

 

 

Undervisningsministeriet svarar som en del av statsrådet för utvecklingen och det internationella samarbetet när det gäller utbildnings-, forsknings-, kultur-, idrotts- och ungdomspolitiken. Ministeriet främjar bildning och kultur, skapar förutsättningar för kunskap och kompetens, livslångt lärande, kreativitet och medborgarnas deltagande och välfärd.

Vi söker ett undervisningsråd

till resultatområdet för utbildning på högskole- och forskningsenheten vid ministeriets utbildnings- och forskningspolitiska avdelning. Det är fråga om ett tidsbestämt tjänsteförhållande, som varar högst till 30.9.2008.

Undervisningsrådets uppgifter består huvudsakligen av utveckling av yrkeshögskoleutbildningen via utbildningsprogrammen, examensstrukturen, målstyrningsprocessen och allokeringen av projektfinansieringen samt planering, utveckling och målstyrning av den yrkespedagogiska lärarutbildningen.

Behörighetsvillkor är högre högskoleexamen och förtrogenhet med tjänstens uppgiftsområde samt utmärkt förmåga att använda finska i tal och skrift och nöjaktig förmåga att använda svenska i tal och skrift. För att tjänsteförhållandet skall kunna skötas med framgång behövs erfarenhet av utbildningspolitiska planerings- och beredningsuppgifter som särskilt hänför sig till utbildningssystemet, samhälls- och högskolepolitiken, målstyrningen av yrkeshögskolorna samt den yrkespedagogiska lärarutbildningen. Dessutom behövs goda kunskaper i engelska.

Tjänsteförhållandet är gemensamt för ministeriet. I ministeriets lönesystem har det kravprofil 10 (uppgiftsbaserad lön 3 126,88 euro/mån.). Dessutom betalas lön enligt individuell arbetsprestation till högst 50 % av den uppgiftsbaserade lönedelen.

Undervisningsministeriet ser gärna både kvinnliga och manliga sökande.

Närmare upplysningar lämnas av direktör Hannu Sirén (09) 1607 7239.

Helsingfors 8.1.2008
Kanslichef Harri Skog

Ansökan riktas till statsrådet och skall inklusive matrikelutdrag eller kopior av betyg och intyg vara inlämnade på undervisningsministeriets registratorskontor, Sjötullsgatan 10, 00170 Helsingfors senast 23.1.2008 före tjänstetidens slut (kl. 16.15). Ansökan kan också sändas elektroniskt under adress opmkirjaamo@minedu.fi inom samma tid. Diarienumret 2/111/2008 skall nämnas i ansökan. Ansökningshandlingarna återsänds inte.

Vi söker en sekreteraren för ledningen
till ministeriets förvaltningsavdelning.

Sekreteraren för ledningen fungerar som sekreterare för överdirektören. Därtill hör till sekreterarens uppgifter ärenden i anslutning till semestrarna, uppföljning av arbetstiden samt ärenden som gäller utmärkelsetecken på undervisningsministeriets förvaltningsområde.

För att tjänsten skall kunna skötas med framgång behövs lämplig examen på institutnivå eller yrkeshögskoleexamen, kännedom om statsförvaltningen och undervisningsministeriets förvaltningsområde, erfarenhet av sekreteraruppgifter inom statsförvaltningen, goda kunskaper i svenska och engelska samt samarbetsförmåga.

Tjänsten är gemensam för ministeriet. I ministeriets lönesystem har tjänsten kravprofil 5 (uppgiftsbaserad lön 1847,91 euro/mån.). Dessutom betalas lön enligt individuell arbetsprestation till högst 50 % av den uppgiftsbaserade lönedelen. I tjänsteförhållandet tillämpas en prövotid.

Undervisningsministeriet ser gärna både kvinnliga och manliga sökande.

Närmare upplysningar lämnas av överdirektör Håkan Mattlin (09) 1607 7430.

Helsingfors den 9.1.2008
Överdirektör Håkan Mattlin

Ansökan riktas till undervisningsministeriet och skall inklusive matrikelutdrag eller kopior av betyg och intyg vara inlämnad på undervisningsministeriets registratorskontor, Sjötullsgatan 10, 00170 Helsingfors, senast 24.1.2008 före tjänstetidens slut (kl. 16.15). Ansökan kan också sändas elektroniskt under adress opmkirjaamo@minedu.fi inom samma tid. Diarienumret 3/111/2008 skall nämnas i ansökan. Ansökningshandlingarna återsänds inte.

 

Till början

Sivun alkuun Sivun alkuun
Lähetä juttu Lähetä juttu
Tulosta Tulosta

Etusivu ilmestyy
joka toinen torstai.
http://www.minedu.fi/etusivu
Tilaa Etusivu
ISSN 1458-8056
Päätoimittaja:
jaana.luostarinen@minedu.fi
Toimitussihteeri:
katarina.koch@minedu.fi
Opetusministeriö
Viestintäyksikkö
PL 29
00023 Valtioneuvosto
Copyright 
Opetusministeriö

webmaster@minedu.fi