Resumé på svenska
Service måste utvecklas till kommuninvånarnas
bästa
Målet för kommun- och servicereformen (det så kallade
Paras-projektet) är att trygga de tjänster som är på kommunernas
ansvar även i framtiden och hitta ändamålsenliga sätt att ordna dem.
Reformen gäller bl.a. undervisning och de kulturtjänster som utnyttjas
an kommuninvånarna. Reformen skall vara genomförd av kommunerna, i
samarbete med staten, senast vid utgången av 2012.
Kommunernas lösningar skall bl.a. leda till bättre möjligheter att
ordna utbildning, och till en förbättring av utbildningens kvalitet.
Vidare är målet att förbättra undervisningens kvalitet,
undervisningsplanen, elevvårdstjänsterna samt ordnandet av
specialundervisning. Man vill också säkra undervisningspersonalens
arbetsplatser och öka möjligheterna för lärare att gå framåt i
karriären och utvecklas. Enligt en mellanrapport har
kommunsammanslagningarna och grundandet av samarbetsområden framskridit
över förväntningarna. Den egentliga utmaningen väntar dock
fortfarande på att tas itu med - reformen av hur man ordnar och
producerar tjänster.
Enligt Sarkomaa är det särskilt viktigt att skapa samarbetsmodeller
inom den grundläggande utbildningen, där man fortfarande tampas med
problem som har att göra med tjänster som överskrider
kommungränserna. Till exempel kan skolvägen bli onödigt lång om man
inte tillåts gå i skola i en annan kommun.
"Barnets rätt till att få gå i den skola som är närmast
får inte falla på att grannkommunerna inte kan komma överens om
kostnadsersättningar. Vi borde mer än tidigare se på saker ut
kommuninvånarnas synvinkel", sade Sarkomaa vid Paras-seminariet i
Helsinfors i april.
Även inom språkundervisningen borde kommunerna i högre grad
samarbeta över kommungränserna. Enligt Sarkomaa kan även utbudet av
mera sällsynta språk på så sätt tryggas.
Sarkomaa ser det som en god nyhet att länsstyrelserna har
konstaterat att Paras-projektet har ökat kommunernas gemensamma
skolnätverksplanering.
"Jag uppmuntrar kommunerna till att ytterligare satsa på detta.
En annan god nyhet är att man inom huvudstadsregionen har kommit
överens om ersättningen för gymnasiekostnader. Nu finns det alltså
en grund för en gemensam utveckling av servicen", konstaterade
Sarkomaa.
Till början
Skolledningen inför nya utmaningar
Enligt OECD:s forskningsresultat har skolans ledarskap betydelse för
såväl inlärningsresultat och skolans arbetsmiljö som för samarbetet
mellan skolan och det övriga samhället. Under de kommande åren står
skolans ledning inför nya utmaningar: många rektorer går i pension
och åldersklasserna minskar. I OECD:s nyligen publicerade undersökning
har man undersökt skolledningens utveckling. Med i undersökningen var
19 länder från hela världen, bland annat Finland. Den 6 maj
presenterade den politiska analytikern Deborah Nusche vid OECD och
undervisningsrådet Aki Tornberg vid undervisningsministeriet resultaten
för representanter för skolförvaltningen.
Målet med OECD:s undersökning var bl.a. att utreda på vilka
tillvägagångssätt inom skolledningen som leder till bästa resultat
och hur man kan säkra de nuvarande och kommande ledarnas kompetens att
leda skolan effektivt.
Undersökningen har gjorts under de tre senaste åren, och är enligt
Nusche aktuell just nu eftersom skolledningen har förändrats
dramatiskt under de senaste åren bl.a. genom att rektorerna har fått
mera förvaltningsuppgifter och genom att klasserna blivit allt mer
heterogena. I många länder har skolledningen därför lyfts fram på
den politiska agendan.
Nusche anser att skolledningsutbildningen i Finland har råd att
utvecklas. "Det finns ingen egentlig tradition eller enhetlig
strategi för skolledningsutbildning, utan utbildningen förekommer på
flera olika håll. Det borde också vara möjligt för rektorer att
komplettera sin kompetens i olika skeden av karriären."
Undervisningsrådet Tornberg presenterade forskningsresultaten ut
Finlands synvinkel. Enligt rapporten finns många starka sidor i
skolledningskulturen i Finland, men också utmaningar. Bl.a.
undervisningspersonalens höga utbildning fick beröm. Enligt rapporten
bör man nu fästa särskild uppmärksamhet vid de krympande
åldersklasserna.
Till början
Statens konstkommissioner understödde konstnärlig
verksamhet med 24 miljoner euro
Statens konstkommissioner och de regionala konstkommissionerna
beviljade förra året ca 24 miljoner euro till konstnärlig verksamhet.
Det kommer fram i publikationen Taidetoimikuntien myöntämä tuki 2007
som forskningsenheten vid Centralkommissionen för konst har publicerat.
I statistikpublikationen framgår att över 6000 personer,
arbetsgrupper och samfund sökte stipendier och understöd av
Centralkommissionen för konst. Litteraturen och bildkonsten var mest
representerade bland de sökande. Ca 2 600 personer, dvs 43 % av alla
sökande fick stipendier.
Understödssumman har stigit med en procent jämfört med förra
året. Antalet sökande har förblivit detsamma medan antalet
stipendiater har ökat med en procent. Fördelningen mellan de olika
konstarterna har förblivit densamma jämfört med förra året. De
regionala konstkommissionerna delade totalt ut 4 miljoner euro, vilket
är samma summa som förra året.
Källa: Centralkommissionen för konst
Till början
Riksdagsledamöterna frågar - statsrådet svarar
Bättre kvalitet som medicin mot avbrutna studier
Riksdagsledamor Merikukka Forsius (saml) spörsmål hänför
sig till avlagda examina och till att minska antalet avbrutna studier.
Undervisningsminister Sari Sarkomaa, som svarade på
spörsmålet, betonar att det är nödvändigt att avbrotten i
utbildning minskas och att antalet fullföljda utbildningar ökas med
tanke på både tillgången på arbetskraft och förebyggandet av
utslagning. Enligt sarkomaa lyckas man bäst bidra till en minskning av
avbrotten genom att förbättra utbildningens kvalitet. Dessutom måste
man göra övergångsskedena smidigare och effektivisera
vägledningsåtgärderna.
Regeringen har satt som mål att utbildningens kvalitet ska
förbättras på alla utbildningsstadier, särskilt inom den
grundläggande utbildningen och högskoleutbildningen. Enligt
regeringsprogrammet utvecklas den grundläggande utbildningens kvalitet
genom att undervisningsgruppernas storlek minskas. I enlighet med
regeringsprogrammet ska de resurser som frigörs när åldersklasserna
minskar användas för att förbättra utbildningens kvalitet.
Undervisningsministeriet beviljade i februari knappt 12 miljoner euro
för utveckling av den grundläggande utbildningens kvalitet och av
undervisning och stödåtgärder samt elevhandledning för elever i
behov av särskilt stöd. Målet är bl.a. att förebygga avbruten
skolgång och utslagning.
Fokus i projekt för ett effektiviserat och särskilt stöd ligger
på ett förebyggande och tidigt stöd till eleverna.
Utvecklingsåtgärderna inriktas på elever i förskoleundervisningen
och i den grundläggande utbildningen, utveckling av
undervisningsmetoder, enhetligare praxis i kommunernas förvaltning och
en koncentrering av förvaltningssamarbetet. Elevhandledningen inom den
grundläggande utbildningen effektiviseras genom utvecklingsåtgärder,
i synnerhet karriärhandledningen samt informationen om fortsatta
studier, arbete och yrken. Dessutom kommer man i kommunernas
utvecklingsarbete att fästa särskild uppmärksamhet vid
elevhandledningen i övergångsskedena under utbildningen och hur den
kan ges tidigare än nu. Som en del av arbetet för att förbättra den
grundläggande utbildningens kvalitet erbjuder undervisningsministeriet
kommunerna en möjlighet till långvarig fortbildning till stöd för
utvecklingsarbetet.
För att förbättra övergången från den grundläggande
utbildningen till fortsatta studier och ett effektivt utnyttjande av
utbildningsplatser har systemet för gemensam antagning till andra
stadiet förnyats. Den gemensamma elevantagningen till yrkesutbildning
och gymnasieutbildning gjordes i vår för första gången via nätet.
Från de resurser som anvisats för det s.k. låglönestödet
överfördes i 2008 års budget fyra miljoner euro till en utvidgning av
yrkesstartexperimentet, utvidgad inlärning i arbetet och utveckling av
understödd läroavtalsutbildning. Enligt vårens rambeslut kommer man
under ramperioden att ytterligare inrikta tilläggsresurser bl.a. på en
tidsbestämd ökning av antalet studieplatser inom den grundläggande
yrkesutbildningen och på förberedande utbildning för invandrare.
Enligt Sarkomaa är målet för dessa åtgärderatt göra formerna för
yrkesutbildningen mångsidigare, stödja placeringen i utbildning och
avläggandet av examen samt förebygga utslagning bland unga.
Att stärka kvaliteten på och effekterna av utbildning och forskning
i högskolor är ett av de centrala målen för högskolereformen. Ett
nyckeltal som enligt undervisningsministeriet ska följas upp under
reformens gång är bl.a. förhållandet mellan studerande och lärare i
högskolorna. Antalet heltidsstuderande (kalkylerade heltidsstuderande)
var 2006 i universitet 14,3 per lärare och i yrkeshögskolor 17,8.
Målet är 12,5 i universitet och 16 i yrkeshögskolor 2020. I
revideringen av styrsystemen för högskolor betonas undervisningens och
forskningens kvalitet och effekt. Som grund för finansieringen används
indikatorer som täcker högskolornas verksamhet som helhet: kvalitet,
effekt och funktion.
Skriftligt spörsmål 272/2008
Utbildningsställen behövs
Riksdagsledamor Merikukka Forsius (saml) undrar också över
studieplatsernas tillräcklighet inom utbildningen på andra stadiet.
För att en studieplats ska kunna garanteras för hela den
åldersklass som studerar på andra stadiet måste beslutsfattarna inom
den grundläggande utbildningen, enligt undervisningsminister Sari
Sarkomaa, ha tillgång till ett tillräckligt och rätt inriktat
utbud av utbildning. Det består förutom av gymnasieutbildning och
grundläggande yrkesutbildning som leder till examen också av
tilläggsutbildning som ordnas i grundskolor och folkhögskolor samt av
s.k. förberedande utbildningar i samband med yrkesutbildningen.
Förutom att utbildningsutbudet på andra stadiet måste vara rätt
inriktat på ovan nämnda utbildningssektorer, måste man också sträva
efter att trygga utbudet på yrkesutbildning regionalt samt inom varje
utbildningsområde så att det dels motsvarar behoven av arbetskraft och
dels efterfrågan på utbildning så väl som möjligt. Man måste
också garantera att specialundervisningen är tillräcklig och
mångsidig på olika håll i landet.
Trenden att elever som avslutat den grundläggande utbildningen
omedelbart placerar sig i utbildning på andra stadiet har utvecklats
positivt under hela 2000-talet, men började sjunka 2006. Då placerade
sig enligt Statistikcentralen 40,1 % av dem som avslutat den
grundläggande utbildningen i en utbildning som ledde till yrkesinriktad
grundexamen, 51,1 % i gymnasieutbildning och 2,0 % i tilläggsutbildning
som ordnats i grundskolorna. Dessutom placerade sig 1,8 % i sådan s.k.
förberedande utbildning som beskrivits ovan och som ordnas i samband
med den grundläggande yrkesutbildningen och uppskattningsvis 0,5 % i
tilläggsutbildning som ordnas i folkhögskolor. Dessa ingår inte i
Statistikcentralens datainsamling. Således blev alltså ca 4,5 % av dem
som avslutat den grundläggande utbildningen utanför studierna i
övergångsskedet mellan den grundläggande utbildningen och
utbildningen på andra stadiet.
Enligt statsrådets ramar för statsfinanserna 2009-2012 utökas
antalet elever inom den grundläggande yrkesutbildningen från och med
nästa år med 2 000 elever per år. Enligt regeringsprogrammet riktas
ökningen enligt det regionala behovet av arbetskraft samt koncentreras
till tillväxtcentra. Föregående ökning av antalet studerande gjordes
i juni 2007.
Genom de pågående utökningarna av utbudet inom den grundläggande
yrkesutbildningen strävar man efter att trygga tillgången på
yrkesutbildad kompetent arbetskraft och bereda sig på den brist på
arbetskraft som förändringen i åldersstrukturen leder till samt att
säkerställa i synnerhet ungas möjlighet till utbildning och
uppnåendet av utbildningsgarantimålen medan man samtidigt också
bevarar tillräckliga utbildningsmöjligheter för den vuxna
befolkningen.
Undervisningsministeriet startade från den utbildning som inleddes
hösten 2006 ett utbildningsexperiment som vägleder till och
förbereder för grundläggande yrkesutbildning - yrkesstartutbildning.
Ökningen av antalet studerande kan enligt behov också inriktas på en
utvidgning av yrkesstartutbildningen. Yrkesstartexperimentet
effektiviseras dessutom inom ramen för tilläggsanslag för
förebyggande av utslagning bland unga och förbättrande av
sysselsättningen.
Genom undervisningsministeriets yrkesinstitutstrategi effektiviseras
åtgärder som stärker serviceförmågan inom hela nätverket av
yrkesutbildningsarrangörer. Målet för yrkesinstituten är att
säkerställa att de resurser som inriktats på utbildning, t.ex.
studerandevolymen, används effektivt och inriktas flexibelt med hänsyn
till behovet av arbetskraft och efterfrågan på utbildning, i synnerhet
utbildningsbehoven bland unga.
I den gemensamma elevantagningen till yrkesutbildning och
gymnasieutbildning var det i vår för första gången möjligt att
ansöka via nätet. Nätansökningens popularitet översteg alla
förväntningar: 98,5 % av ansökningarna lämnades in via nätet. I
fortsättningen är det meningen att den elektroniska
ansökningstjänsten ska utvidgas också till annan utbildning på andra
stadiet än den som är med i den gemensamma elevantagningen.
Förutom aktivare ansökningar till yrkesutbildning behövs också
andra åtgärder för att utveckla utbildningen. Det är fortfarande
alltför många som avbryter yrkesutbildningen även om avhoppen har
minskat stadigt redan under fem års tid (år 2006 avbröt 9,5 % av de
studerande sin utbildning). Under 60 % av nya studerande avlägger
grundexamen inom tre år efter det att utbildningen inleddes.
Effektiviseringen av fullföljd yrkesutbildning har bromsats upp av den
kraftiga ökningen av antalet specialstuderande under de senaste åren.
Utbildningsanordnarna bör i fortsättningen alltmer ta hänsyn även
till att metoderna för identifiering av kunnande och stödåtgärderna
för studerande är tillräckliga för att motivera de unga att
slutföra sina studier. På så vis ökar inte trenden med minskade
avbrott oskäligt det totala antalet studerande och försämrar således
inte nya studerandes möjligheter till utbildning.
Ett tillräckligt studiestöd är en del av de jämlika
utbildningsmöjligheterna för unga. Studiepenningen, liksom även
inkomstgränserna för de studerande höjs 1.8.2008. Studiestödets
dimensionering kommer även i fortsättningen att justeras enligt
levnadskostnadernas utveckling. Likaså utreds och utvecklas andra
stödformer för studerandes försörjning i syfte att trygga rättvisa
studiemöjligheter för våra ungdomar.
Skriftligt spörsmål 273/2008
Det behövs plats för kreativitet, uttryck och växelverkan i
skoldagen
Riksdagsledamot Kirsi Ojansuu (grön) undrar hur konst- och
färdighetsämnenas ställning framskrider i enlighet med
regeringsprogrammet.
Undervisningsminister Sari Sarkomaa understryker i sitt svar
att det i skoldagen bör finnas rum för kreativitet, för att uttrycka
sig själv och för växelverkan, och dessa kan förverkligas i alla
läroämnen men särskilt väl genom konst, handarbete och gymnastik.
Syftet är att förbättra möjligheterna att utnyttja olika
inlärningsmiljöer och att göra undervisningsmöjligheterna
mångsidigare.
I den riksomfattande timfördelningen föreskrivs om minimiantalet
undervisningstimmar för alla elever. Förordningen om riksomfattande
mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om
timfördelning i den grundläggande utbildningen trädde i kraft
samtidigt som de nya grunderna för läroplanen på alla klasstadier
hösten 2006. I den nya timfördelningen förblev antalet timmar i
konst- och färdighetsämnen detsamma.
Man har förnyat grunderna för läroplanen och timfördelningen
ungefär vart tionde år. Sarkomaa lovar att man skall granska
timantalet när nästa timfördelning för den grundläggande
undervisningen läggs upp. I tidigare spörsmålssvar har man
konstaterat att gymnastiktimmarna utgör grundvalen för skolgymnastiken
och i detta avseende är det befogat att öka timantalet. Vid
beredningen kommer man samtidigt att granska den helhet som konst- och
färdighetsämnena utgör och även minimikvoten för de valfria ämnena.
Sarkomaa berättar att Beredningen av nästa timfördelnings- och
läroplansreform redan har inletts. Det primära målet i detta skede
är att redogöra för hur väl läroplanerna fungerar och läget i
fråga om utbudet av konst- och färdighetsämnen i de olika kommunerna
och att sporra kommunerna att stärka konst- och färdighetsfostran för
barn och unga, att öka antalet undervisningstimmar i dessa ämnen och
att erbjuda konst- och färdighetsämnen även som valfria ämnen.
Till konst- och färdighetsämnen räknas musik, bildkonst, slöjd
och gymnastik. Minimiantalet årsveckotimmar (årsveckotimme =38
lektioner) i den grundläggande undervisningen ska uppgå till minst 56
årsveckotimmar undervisning i konst- och färdighetsämnen. I
årskurserna 5-9 ska minimiantalet timmar i konst- och färdighetsämnen
uppgå till 30 årsveckotimmar, varav undervisning i musik ska ges minst
3 årsveckotimmar, bildkonst minst 4 årsveckotimmar och slöjd minst 7
årsveckotimmar samt gymnastik minst 10 årsveckotimmar. Målsättningen
är att undervisning i konst- och färdighetsämnen ska ges i alla
årskurser. I fråga om valfria ämnen har man fastställt ett
minimiantal timmar (13) i stället för det tidigare maximiantalet
timmar (20).
Förutom utbudet av konst- och färdighetsämnen är det viktigt att
man i de olika läroämnena och i skolans övriga verksamhet fäster
uppmärksamhet vid hur man genomför de olika ämneshelheterna. Sådana
ämneshelheter som särskilt stöder innehållet i konst- och
färdighetsämnen är att växa som människa, kulturidentitet och
internationalisering samt kommunikations- och mediefärdigheter.
Hur undervisningen de facto ges beror på kommunernas och skolornas
beslut och på hur undervisningen stöder barns- och ungas konst- och
färdighetsfostran och välbefinnande i skolan, påpekar Sarkomaa.
Kommunerna kan rikta resurser till konst- och färdighetsämnena genom
att öka antalet undervisningstimmar över det riksomfattande
minimitimantalet och genom att erbjuda konst- och färdighetsämnen
också som valfria ämnen. Kommunen kan också ge skolorna rätt att
bestämma om genomförandet av skolspecifika prioriteringar. Man kan
stärka konst- och färdighetsfostran genom att idka samarbete med
konst- och kulturinrättningar, andra läroanstalter och
medborgarorganisationer såväl inom undervisningen som inom övrig
verksamhet som ordnas i anslutning till skolan.
Såväl utvecklingsplan för utbildning och forskning för åren
2007-2012 som det första barn- och ungdomspolitiska
utvecklingsprogrammet för åren 2007-2011 har som mål att stärka
skolan som en hobbymiljö för barn genom att utveckla morgon- och
eftermiddagsverksamheten och klubbverksamheten. Som en del av programmet
för att förbättra den grundläggande utbildningen (POP-programmet),
kommer man år 2008 att anslå cirka sex miljoner euro för att
stimulera klubbverksamheten. Man har också som en del av programmet
inlett beredningen av kvalitetskriterier för den grundläggande
undervisningen.
Skriftligt spörsmål 267/2008
Till början
Arbetsgrupper och uppdrag
Delegationen för vardagens informationssamhälle, som leds av
kommunikationsminister Suvi Lindén, kör igång ett provprojekt
som skall utreda hur informations- och kommunikationstekniken används i
undervisningen och studierna.
Projektet ingår i regeringsprogrammet och leds av
kommunikationsministeriet och undervisningsministeriet. Meningen är att
man ännu denna vår skall ha en öppen ansökningsprocess där
intresserade skolor kan väljas till projektet. Provprojektet kör för
skolornas del igång på hösten.
Verksamhetsperioden för projektets ledningsgrupp fortgår till
slutet av 2010. Ordförande för ledningsgruppen är generaldirektör Timo
Lankinen vid Utbildningsstyrelsen.
Utredningar söker synergi för verksamheten
Undervisningsministeriet utreder en samordning och utveckling av
verksamheten inom Nationella audiovisuella arkivet och Statens
filmgranskningsbyrå . Samtidigt granskas en utvidgning av verksamheten
inom Statens filmgranskningsbyrå som skulle omfatta ett forsknings- och
utvecklingsarbete inom mediefostran.
Meningen är att effektivisera myndigheternas verksamhet inom
förvaltningsområdet och förbättra produktiviteten såväl inom
personal- som inom andra resurser. Kartläggningen utförs av
utredningsmannen Rauno Anttila vid undervisningsministeriet samt en
arbetsgrupp som består av representanter för undervisningsministeriet
och myndigheterna. Utredningen färdigställs i mitten av september.
Till början
Etusivus länktips: Museiveckan
Museiveckan firas 12.-18-5-2008. Temat är "det europeiska i oss",
och man tar fast på den europeiska dialogen mellan kulturer. Under
veckan bjuder museerna på temaguidningar, teater, verkstäder och
mycket annat. Museernas natt firas på lördagen och den internationella
museidagen på söndagen.
Museer från olika delar av Finland deltar och belyser hur de
europeiska kulturerna har format den finländska kulturen och
identiteten. Information om evenemangen finns på adressen www.museoviikko.fi
(på finska). Information på svenska hittar du på www.museoliitto.fi/museiveckan.
Finlands museiförbund ordnar den riksomfattande museiveckan för
elfte gången. Den internationella museidagen har firats sedan 1977.
Till början
Lediga tjänster
Undervisningsministeriet svarar som en del av statsrådet för
utvecklingen och det internationella samarbetet när det gäller
utbildnings-, forsknings-, kultur-, idrotts- och ungdomspolitiken.
Ministeriet främjar bildning och kultur, skapar förutsättningar för
kunskap och kompetens, livslångt lärande, kreativitet och medborgarnas
deltagande och välfärd.
Vi söker en regeringssekreterare
till personalenheten vid ministeriets förvaltningsavdelning. Det är
fråga om ett tidsbestämt tjänsteförhållande som varar högst till
31.10.2011.
Uppgifterna hänför sig till ministeriets personalförvaltning.
Regeringssekreteraren skall särskilt ansvara för att utnämnings- och
anställningsärendena sköts juridiskt korrekt. Regeringssekreteraren
företräder arbetsgivaren.
Behörighetsvillkor är juris kandidatexamen och förtrogenhet med
tjänstens uppgiftsområde samt utmärkt förmåga att använda finska i
tal och skrift och nöjaktig förmåga att använda svenska i tal och
skrift. För att tjänsteförhållandet skall kunna skötas med
framgång behövs erfarenhet av statens arbetsgivarverksamhet och
statens personalförvaltning samt samarbets- och interaktions-förmåga.
Tjänsteförhållandet är gemensamt för ministeriet. I ministeriets
lönesystem har det kravprofil 10 (uppgiftsbaserad lön 3 126,88 euro/mån.).
Dessutom betalas lön enligt individuell arbetsprestation till högst 50
% av den uppgiftsbaserade lönedelen.
Undervisningsministeriet ser gärna både kvinnliga och manliga
sökande.
Närmare upplysningar lämnas av regeringsrådet Pia Nyblom, tfn (09)
160 77099 eller 040 7357424.
Helsingfors 24.4.2008
Kanslichef Harri Skog
Ansökan riktas till statsrådet och skall inklusive matrikelutdrag
eller kopior av betyg och intyg vara inlämnad på
undervisningsministeriets registratorskontor, Sjötullsgatan 10, 00170
Helsingfors senast 14.5.2008 före tjänstetidens slut (kl. 16.15).
Ansökan kan också sändas elektroniskt under adress opmkirjaamo@minedu.fi
inom samma tid. Diarienumret 49/111/2008 skall nämnas i ansökan.
Ansökningshandlingarna återsänds inte.
För ytterligare lediga tjänster, se Avoimet
työpaikat.
|
