Resumé på svenska
Regeringens politikprogram tar emot utmaningen om
större välfärdråd
Landets politiska ledning, representanter för forskning,
förvaltning och organisationer samlades den 30 januari för att
begrunda hur den finländska välfärden kan förbättras. Familjen,
arbetet och hälsan är välfärdens stöttepelare, och den helhet som
politikprogrammen bildar strävar alla till regeringens centrala mål;
att förebygga utslagning. Man vill främja välfärden hos särskilt
barn, unga och familjen. Under politikprogrammens seminarium talade
statsminister Matti Vanhanen samt de ministrar som ansvarar för
programmen : näringsminister Mauri Pekkarinen, omsorgsminister Paula
Risikko, kultur- och idrottsminister Stefan Wallin och
arbetsminister Tarja Cronberg.
Utvecklingsprogrammet
för barn- och ungdomspolitiken (på finska)
Regeringens
politikprogram
Till början
Skolbarn bör röra på sig ett par timmar per dag
Enligt rekommendationerna bör alla i åldern 7-18 röra på sig
minst 1-3 timmar per dag på ett mångsidigt sätt som passar respektive
ålder. Målet i rekommendationerna är minst två timmar för mindre
skolbarn och en timme för skolbarn som närmar sig vuxen ålder. Man
bör undvika att sitta stilla mera än två timmar i sträck. Även den
tid man spenderar framför underhållningsmedier bör begränsas till
högst två timmar per dag.
De första rekommendationerna för barn och ungdomar om fysisk
aktivitet överräcktes till undervisningsministeriet i slutet av
januari. Rekommendationerna har sammanställts av en expertgrupp som
tillsatts av Ung i Finland med stöd av undervisningsministeriet.
Till början
Med idrottspengar får man mycket till stånd
Undervisningsministeriet delar årligen ut stöd till bl.a.
idrottsorganisationer, idrottsutbildning och -forskning,
idrottsanläggningar, idrottsstipendier kommunernas idrottsverksamhet,
internationell verksamhet och annan idrottsverksamhet. Hur fördelades
idrottspengarna och vad har man fått till stånd med hjälp av dem?
Undervisningsministeriets statistiköversikt om stöd och verksamhet
ger svar på dessa frågor.
Till början
Europeiska skolor stöder begåvning på olika sätt
En finskspråkig översättning av undersökningen om de
utbildningspolitiska linjedragningarna i Europas olika utbildningssystem
i anslutning till att främja begåvning har nyligen publicerats på
databasen Eurydice . Trots att man i alla europeiska länder är
överens om att skolsystemet bör ge alla elever - också de särskilt
begåvade - en möjlighet att utveckla sin naturliga läggning och växa
till en balanserad individ, så gå metoderna och synsätten om hur
detta ska förverkligas isär. Hur går man tillväga hos oss? Hur gör
man i andra länder? Det försöker publikationer ge svar på.
Till början
Riksdagsledamöterna frågar - statsrådet svarar
Motion under skoldagen
Riksdagsledamot Leena Harkimo (saml) undrar om
regeringen avser vidta åtgärder för att inom den grundläggande
utbildningen och utbildningen på andra stadiet öka antalet
gymnastiktimmar som är gemensamma för alla elever.
Undervisningsminister Sari Sarkomaa svarade på spörsmålet.
Föreskrifterna och bestämmelserna om gymnastik varierar inom olika
utbildningsformer. Inom den grundläggande utbildningen är gymnastik
ett av de läroämnen som är gemensamt för alla elever. I årskurserna
1-9 utgör den obligatoriska gymnastiken i genomsnitt två
årsveckotimmar (en årsveckotimme = 38 lektioner). I
gymnasieutbildningen för unga ingår två obligatoriska kurser
gymnastik och tre fördjupade kurser gymnastik. I gymnasiet skall den
studerande dela upp de obligatoriska kurserna i gymnastik på
åtminstone två år. Inom de yrkesinriktade grundexamina omfattar de
obligatoriska studierna i gymnastik 1 studievecka (sv) i de gemensamma
studierna. Därtill kan den studerande ta in gymnastikstudier om 0 - 4
studieveckor som valfria studier i de gemensamma studierna. Studier i
gymnastik kan också ingå i de valfria studierna (10 sv) och i vissa
grundexamina i de valfria studier som ingår i de yrkesinriktade
studierna (maximalt 10 sv.), om grunderna för läroplanen möjliggör
detta.
Utbildningsstyrelsen har nyligen reviderat läroplansgrunderna på
alla utbildningsstadier. Vid sidan av lagstiftningen är
läroplansgrunderna den del av det landsomfattande styrsystem som finns
till för att styra och reglera utbildningsarrangemangen. De nya
läroplanerna har tagits i bruk på alla utbildningsnivåer och sist
inom den grundläggande utbildningen för alla årsklassers del
1.8.2006.
Den viktigaste uppgiften för fysisk fostran på olika
utbildningsstadier är att stödja barnets och den unga personens
fysiska, psykiska och sociala utveckling och välbefinnande samt att få
dem att ta till sig ett sunt och motionsinriktat levnadssätt.
Gymnastikundervisningen ger eleven och den studerande sådana kunskaper,
färdigheter och upplevelser som gör det möjligt att tillägna sig en
motionsinriktad livsstil.
I läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen 2004 sägs
t.ex. att en mångsidig gymnastikundervisning stöder elevens
välbefinnande, mognad till självständighet och samhälle-lighet och
skapar beredskap för självständig motionsutövning. Skolgymnastiken
skall också aktivera eleverna att röra på sig på egen hand samt i
vidare mening att leva på ett sätt som främjar hälsan och
välbefinnandet. Enligt läroplansgrunderna för den grundläggande
yrkesutbildningen skall de studerande uppvisa förmåga och vilja att
främja en sund och motionsinriktad livsstil. De skall kunna dra nytta
av idrott och motion för att bevara och förbättra sin hälsa och sitt
välbefinnande samt sin funktions- och arbetsförmåga. De studerande
skall också iaktta rent spel, ta hänsyn till andra och hjälpa
varandra i motions- och andra interaktionssammanhang.
I gymnasiet och i den grundläggande yrkesutbildningen läggs fokus
på verksamheten utanför gymnastiktimmarna. En gemensam nämnare för
gymnastiken i skolorna och läroanstalterna är en gemenskap som mår
bra och där de studerande och lärarna trivs. Skolgymnastiken stöder
välbefin-nandet i läroanstalten och ger de studerande redskap för ett
gott liv. Avsikten är att i den grund-läggande yrkesutbildningen
främja verksamheten utanför gymnastiktimmarna och
läroantaltsge-menskapens välbefinnande med hjälp av ett intyg över
den studerandes arbets- och funktionsförmå-ga, dvs. ett tykypass, som
bereds som bäst. Målet är att få alla som arbetar i läroanstalten
med i ar-betet så att funktions- och arbetsförmågan beaktas i all
verksamhet vid läroanstalten: i de obligatoriska studierna, i de
valfria studierna, på fritiden och i fritidssysselsättningar. Tanken
är att hela läroanstaltens kultur skall utvecklas så att den stöder
funktions- och arbetsförmågan.
En rekommendation om fysisk aktivitet för skolelever (7-18-åringar)
offentliggörs 31.1.2008. Rekommendationerna har sammanställts av en
sakkunniggrupp sammankallad av Ung i Finland. Inom småbarnsfostran har
motsvarande rekommendationer använts sedan 2005. Att röra på sig
minst en timme per dag, vilket rekommendationen anger, är ett bra mål.
Rekommendationerna om fysisk aktivitet för skolelever utgör en del av
utvecklingsprojektet Koululaiset liikkeelle, som genomförs av Ung i
Finland med stöd från undervisningsministeriet. Dess syfte är att
utveckla en åtgärdshelhet för att få skolelever att röra på sig
dagligen. Detta sker genom samarbete mellan olika aktörer. Med hjälp
av projektet vill man öka barnens, ungdomarnas, lärarnas och
föräldrarnas kunskap om idrottens och motionens betydelse och
möjligheter.
Det ringa antalet gymnastiktimmar har redan länge varit en stor
utmaning för dem som är bekymrade över barnens och ungdomarnas hälsa
och fysiska aktivitet. Behovet att öka gymnastiktimmarna har
uttryckligen motiverats med att skolgymnastiken är det enda sättet att
nå också de elever som är i det största behovet av fysisk aktivitet.
Via gymnastiken under de obligatoriska lek-tionerna är det möjligt att
förbättra elevernas benägenhet att röra på sig, men i sin nuvarande
form är gymnastiken inte tillräcklig när det t.ex. gäller att
utveckla fysisk uthållighet.
Gymnastiktimmarna bildar grunden i skolgymnastiken och i den meningen
är det befogat att öka dem när nästa timfördelning för den
grundläggande utbildningen görs. I samband med revide-ringen av
grunderna för läroplanen och fristående examen för de yrkesinriktade
grundexamina (2007-2010) förbättras möjligheterna till mer gymnastik
och annan verksamhet som upprätthåller arbets- och funktionsförmågan.
Detta sker så att avsnitt som främjar hälsan och arbetsförmågan på
ett mångsidigt sätt ingår i de yrkesinriktade studierna i olika
skeden. Med hjälp av det tykypass som är under beredning uppmuntrar
man också utbildningsanordnarna att erbjuda och de yrkesstuderande att
välja valfria gymnastikstudier och andra studier som stöder funktions-
och arbetsförmågan. Arbetslivet spelar en ytterst central roll för
att motivera de studerande. De studerande har möjlighet att använda
tykypasset då de söker arbete, vilket motiverar dem att ta
avläggandet av tykypasset på allvar.
Det är dock viktigt att främja fysisk aktivitet under skoldagen,
inte bara under de obligatoriska och valfria lektionerna och kurserna
utan också som en del av samarbetet mellan olika läroämnen, i
temahelheter, klubbar, morgon- och eftermiddagsverksamhet och andra
fritidssysselsättningar samt under raster och skolresor. För att
åstadkomma en gemenskap som mår bra och är fysiskt aktiv fordras en
attitydförändring: skolans och läroanstaltens ledning, lärarna,
elevkåren och eleverna och de studerande skall se idrott och motion som
ett led i utvecklingen mot fortsatta studier, yrke och arbetsliv.
Skriftligt spörsmål 593/2007
Mera studieplatser forskning inom odontologi
Riksdagsledamot Ilkka Kantola (sd) undrar vilka åtgärder
regeringen avser vidta för att trygga en tillräcklig finansiering av
utbildningen och forskningen inom odontologi under den tid som
verksamheten genomgår strukturella förändringar.
Undervisningsminister Sari Sarkomaa svarade på spörsmålet.
Statsrådet fattade ett principbeslut 5.12.2007 om att utveckla
utbildningen och forskningen genom att godkänna en utvecklingsplan för
utbildning och forskning 2007-2012. Planen baserar sig på Matti
Vanhanens andra regeringsprogram samt på ett omfattande, gemensamt
förberedelsearbete mellan olika parter. Planen omfattar också de
utbildningsspecifika behoven beträffande nybörjarplatserna. Målet
för antalet nya studerande inom odontologi är 160 studerande år 2012.
År 2006 inledde 112 studerande sina studier i odontologi. Olika parter
har förbundit sig att förverkliga nämnda ökning i antalet
nybörjarplatser. Hur ökningen verkställs besluts i
åtgärdsprogrammet för högskolornas strukturella utveckling.
En internationell expertgrupp, som Finlands Akademi tillsatte,
granskade nyligen den odontologiska forskningen i Finland. Enligt
expertgruppens rapport är de största utmaningarna inom den
odontologiska forskningen utbildningens strukturer och det begränsade
antalet erkända forskare i Finland på internationell nivå.
Utbildningssystemet är uppbyggt så att det i praktiken totalt saknar
tjänster som unga odontologer kan sköta i syfte att kvalificera sig
för en akademiska karriär inom sitt område. Hälso- och sjukvårdens
servicesystem omfattar odontologiskt utbildnings- och forskningsarbete
men innehållet i de här personernas arbete definieras inte av
universitetet eller av representanter för forskarsamfundet.
I samarbete med social- och hälsovårdsministeriet, som
administrerar finansieringen i samband med specialstatsandelar,
utvecklar undervisningsministeriet forskningen och utbildningen inom
odontologi samt anslutande finansiering. Representanter för den
kommunala arbetsgivarsidan hörs i sammanhanget.
Skriftligt spörsmål 592/2007
Studierabatten för tågbiljetter utreds
Riksdagsledamot Markku Laukkanen (cent) vill veta vilka
åtgärder regeringen ämnar vidta för att VR:s rabattprincip ska
kvarstå som likvärdig för alla finländska studerande oavsett
studieland. Trafikminister Anu Vehviläinen svarade på
spörsmålet.
VR ändrade sin rabattpraxis den 1 december 2007. Studeranderabatt
beviljas för närvarande mer än 280 000 finländska studerande och
närmare 18 000 utlänningar som studerar i Finland. Dessa studerande
får 50 procent rabatt på tågbiljettpriserna. Enligt VR finns det
något färre än 4 400 finländare som studerar utomlands och som
faller utanför den nya rabattpraxisen. En likadan rabattpraxis
tillämpas också inom Matkahuoltos busstrafik.
Som bakgrund till svaret på spörsmålet har praxisen för
studeranderabatt vid tolv europeiska järnvägsföretag utretts.
Hälften av företagen beviljar ingen som helst studeranderabatt. Vid
hälften av företagen varierar rabatten från 25 till 50 procent. I
Sverige beviljas rabatter endast på lågtrafikerade tågturer.
Som grund för den nya praxisen har VR uppgett att medborgare inom
Europeiska unionen bör behandlas på samma sätt oberoende av
nationalitet. SOLVIT-centret vid handels- och industriministeriet tog i
november 2007 emot ett klagomål från Tyskland. Klagomålet hade
riktats till centret och gällde VR:s tidigare rabattpraxis. I
klagomålet framfördes att VR:s praxis med studeranderabatt för
finländare som studerar utomlands men inte för studerande från en
annan medlemsstat i motsvarande situation (studerar utomlands) innebär
diskriminering på grund av nationalitet.
SOLVIT är ett informellt nätverk för lösningar på problem på
den inre marknaden vilket drivs av EU-kommissionen och där medborgares
och företags tolkningsmeningsskiljaktigheter behandlas. Eftersom
VR-Group Ab är helt statsägt har kommissionen preliminärt och
inofficiellt tolkat ärendet så att artikel 12 i EG-fördraget är
tillämplig på klagomålet och att det handlar om diskriminering på
grund av nationalitet. Behandlingen av klagomålet pågår som bäst.
Prissättning och rabattpraxis i anslutning till den hör till
bolagens angelägenheter. I egenskap av användare av kollektivtrafiken
är de studerande en viktig kundkategori och potentiella goda kunder
för både VR och bussbolagen efter det att de har slutfört sina
studier. I samråd med representanter för VR och Matkahuolto kommer
kommunikationsministeriet att ytterligare utreda rabattgrunderna för
studerandebiljetter med hänsyn till trafikpolitiska aspekter och
principen om likabehandling. Samtidigt klarläggs de ekonomiska
konsekvenser och de praktiska problem som eventuellt kan följa av att
rabattpraxisen ändras.
Skriftligt spörsmål 575/2007
Till början
Arbetsgrupper och uppdrag
Plan för forskningsinfrastrukturens utvecklingsbehov
Vetenskapliga samfundens delegation kartlägger på uppdrag av
undervisningsministeriet Finlands nationella och internationella
forskningsinfrastrukturer. Meningen är också att utarbeta en plan för
forskningsinfrastrukturens anläggnings- och uppdateringsbehov vad
gäller forskningsinstrument, utrustning, material och tjänster.
Vetenskaps- och teknologirådet godkänner planen. Kartläggningen och
planen utarbetas 2008. Ordförande är undervisningsrådet Mirja
Arajärvi.
För övriga medlemmar, se Työryhmiä ja
toimeksiantoja
Arbetsgrupp utreder en bolagisering av universitetens fastigeter
Finansministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att bereda ett
förslag om att bilda bolag av de fastigheter som universiteten fungerar
i. Målet är att bolagen är färdiga för verksamhet senast 1.1.2010
och att bolagens verksamhet är kostnadseffektiv och förser
universiteten med lämpliga utrymmen till en skälig hyra.
Arbetsgruppens ordförande är finansrådet Heikki Joustie vid
finansministeriet.
För övriga medlemmar, se Työryhmiä ja
toimeksiantoja
Samarbetet inom dataförvaltningen utvidgas
I och med reformen av statens dataförvaltning har ministeriernas
ansvar för utvecklingen av dataförvaltningen accentuerats.
Undervisningsministeriet har tillsatt en ledningsgrupp för
dataförvaltningen inom undervisningsministeriet och
förvaltningsområdet till slutet av 2009. Ordförande för
ledningsgruppen är dataförvaltningschefen Irma Nieminen.
För övriga medlemmar, se Työryhmiä ja
toimeksiantoja
Till början
Informationssäkerhetsdagen främjar säkerhet på
webben
Den nationella Informationssäkerhetsdagen firas femte gången den
februari 2008. Informationssäkerhetsdagen är den offentliga
förvaltningens, näringslivets och organisationernas gemensamma projekt.
Målet är att höja medborgarnas kunskapsnivå om möjligheterna på
webben, men också om de hot Internet kan föra med sig.
Informationssäkerhetsdagen informerar om hur man kan skydda sig mot och
undvika dessa hot.
Projektet Informationssäkerhetsdagen 2008 riktar sig speciellt till
grundskoleeleverna, lärarna och föräldrarna, samt till små och
medelstora företag. Även Internetanvändare i hemmen erbjuds
information om säkerhet på webben.
Till början
Lediga tjänster
Undervisningsministeriet svarar som en del av statsrådet för
utvecklingen och det internationella samarbetet när det gäller
utbildnings-, forsknings-, kultur-, idrotts- och ungdomspolitiken.
Ministeriet främjar bildning och kultur, skapar förutsättningar för
kunskap och kompetens, livslångt lärande, kreativitet och medborgarnas
deltagande och välfärd.
Vi söker en avdelningssekreterare
till mediekulturenheten på ministeriets kultur-, idrotts- och
ungdomspolitiska avdelning. Det är fråga om ett tidsbestämt
tjänsteförhållande som varar högst till 31.3.2011.
Till uppgifterna hör att assistera föredragandena i uppgifter som
bl.a. gäller prövningsbaserade statsunderstöd samt statens
journalistpensioner och journalistpris och i andra
förvaltningsuppgifter.
För att uppgifterna skall kunna skötas med framgång behövs
lämplig utbildning, förtrogenhet med ärenden som förekommer på
enhetens sektor, erfarenhet av sekreteraruppgifter eller assisterande
förvaltningsuppgifter, IT-färdigheter, tillräckliga kunskaper i
svenska och engelska samt samarbetsförmåga.
Tjänsteförhållandet är gemensamt för ministeriet. I ministeriets
lönesystem har det kravprofil 4 (uppgiftsbaserad lön 1 774,28 euro/mån.).
Dessutom betalas lön enligt individuell arbetsprestation till högst 50
% av den uppgiftsbaserade lönedelen.
Undervisningsministeriet ser gärna både kvinnliga och manliga
sökande.
Närmare upplysningar lämnas av chefen för mediekulturenheten,
direktör Jukka Liedes (09) 160 77481.
Helsingfors 24.1.2008
Överdirektör Håkan Mattlin
Ansökan riktas till undervisningsministeriet och skall inklusive
matrikelutdrag eller kopior av betyg och intyg vara inlämnad på
undervisningsministeriets registratorskontor, Sjötullsgatan 10, 00170
Helsingfors, senast 15.2.2008 före tjänstetidens slut (kl.
16.15). Ansökan kan också sändas elektroniskt under adress
opmkirjaamo@minedu.fi inom samma tid. Diarienumret 10/111/2008 skall
nämnas i ansökan. Ansökningshandlingarna återsänds inte.
***
Vi söker en jurist
till enheten för allmän förvaltning vid ministeriets
förvaltningsavdelning.
Till juristens uppgifter hör att utveckla och samordna
upphandlingsärendena på ministeriet och dess förvaltningsområde,
sköta ministeriets avtalshantering och utveckla den, ge expertstöd vid
avtalsprocesser, samordna konkurrensutsättningar och delta i
avtalsförhandlingar. Juristen sköter också uppgifter som bl.a.
gäller förvaltningsutveckling och ministeriets allmänna förvaltning.
Behörighetsvillkor är juris kandidatexamen och förtrogenhet med
tjänstens uppgiftsområde samt utmärkt förmåga att använda finska i
tal och skrift och nöjaktig förmåga att använda svenska i tal och
skrift. Övriga språkkunskaper räknas som merit. För att tjänsten
skall kunna skötas med framgång behövs goda insikter i
bestämmelserna om upphandling och konkurrensutsättning samt i
avtalsjuridik, praktisk erfarenhet av upphandlings-,
konkurrensutsättnings- och avtalsärenden och god samarbetsförmåga.
Tjänsten är gemensam för ministeriet. I ministeriets lönesystem
har den kravprofil 10-11 (uppgiftsbaserad lön 3126,88 - 3523,86 euro/mån.).
Dessutom betalas lön enligt individuell arbetsprestation till högst 50
% av den uppgiftsbaserade lönedelen. I tjänsteförhållandet iakttas
en prövotid.
Undervisningsministeriet ser gärna både kvinnliga och manliga
sökande.
Närmare upplysningar lämnas av regeringsrådet Heikki Rosti, tfn
(09) 1607 7318 eller 0400 442 634.
Helsingfors 30.1.2008
Kanslichef Harri Skog
Ansökan riktas till undervisningsministeriet och skall inklusive
matrikelutdrag eller kopior av betyg och intyg vara inlämnad på
undervisningsministeriets registratorskontor, Sjötullsgatan 10, 00170
Helsingfors senast 22.2.2008 före tjänstetidens slut (kl.
16.15). Ansökan kan också sändas elektroniskt under adress
opmkirjaamo@minedu.fi inom samma tid. Diarienumret 15/111/2008 skall
nämnas i ansökan. Ansökningshandlingarna återsänds inte.
***
Vi söker en direktör
till yrkesutbildningsenheten på ministeriets utbildnings- och
forskningspolitiska avdelning. Det är fråga om ett tidsbestämt
tjänsteförhållande som varar högst till 31.12.2011.
Direktören är chef för yrkesutbildningsenheten samt sköter
uppgifter som hänför sig till skapandet av en strategi för sektorn
och genomförandet av den.
Behörighetsvillkor är högre högskoleexamen, förtrogenhet med
tjänstens uppgiftsområde och i praktiken visad ledarförmåga samt
utmärkt förmåga att använda finska i tal och skrift och nöjaktig
förmåga att använda svenska i tal och skrift. För att
tjänsteförhållandet skall kunna skötas med framgång behövs god
kännedom om utbildningspolitik, yrkesutbildningssektorn och styrsystem
samt erfarenhet av internationellt samarbete.
Tjänsteförhållandet är gemensamt för ministeriet. I ministeriets
lönesystem har det kravprofil 14 (den uppgiftsbaserade lönen är 4
570,14 euro/mån). Dessutom betalas lön enligt individuell
arbetsprestation till högst 50 % av den uppgiftsbaserade lönedelen.
Undervisningsministeriet ser gärna både kvinnliga och manliga
sökande.
Närmare upplysningar lämnas av överdirektör Sakari Karjalainen,
tfn (09) 1607 7220.
Helsingfors 30.1.2008
Kanslichef Harri Skog
Ansökan riktas till statsrådet och skall inklusive matrikelutdrag
eller kopior av betyg och intyg vara inlämnad på
undervisningsministeriets registratorskontor, Sjötullsgatan 10, 00170
Helsingfors senast 25.2.2008 före tjänstetidens slut (kl.
16.15). Ansökan kan också sändas elektroniskt under adress
opmkirjaamo@minedu.fi inom samma tid. Diarienumret 12/111/2008 skall
nämnas i ansökningarna. Ansökningshandlingarna återsänds inte.
Till början
|
