Resumé på svenska
Högskolornas internationaliseringsstrategi görs
upp i samarbete
Beredningen av högskolornas internationaliseringsstrategi körde
igång under seminariet den 27 februari i Gamla Studenthuset i
Helsingfors. På plats fanns rektorer, representanter för
undervisningsministeriet och näringslivet samt andra personer som
arbetar med högskolornas internationalisering. I flera av talen tog man
ställning till att satsa på en hög utbildningskvalitet, avgiftsbelagd
utbildning samt utveckling av integreringstjänster för utländska
studeranden.
Undervisningsminister Sari Sarkomaa öppnade seminariet och
framhöll att alla parter måste vara med om beredningen för att
strategin skall kunna ta form. Enligt ministern kan högskolorna i ett
litet land som Finland röna framgång i den växande konkurrensen bara
genom att idka intensivt samarbete.
- Finland hinner inte längre med i den första vågen av växande
utbildningsmarknader. Vi behöver en realistisk analys för att utreda
våra starka sidor, vilka utbildningstjänster det kommer att finnas
efterfrågan på under de närmaste åren och vilka produkter som på
ett naturligt sätt passar för de finländska högskolorna. Trots att
konkurrens är av godo är Finlands högskolor så små aktörer i
världen att de måste samarbeta för att hitta sina starka sidor och
sin internationella profil, betonade Sarkomaa.
Under seminariet talade även bl.a. ordförande för Finlands
studentkårers förbund Tuomas Telkkä, ordförande för SAMOK Armi
Murto, överdirektör Riitta Mustonen vid Finlands Akademi
och direktör Anita Lehikoinen vid undervisningsminiteriet.
I april öppnas en webbplats för internationaliseringsstrategin där
intressentgrupper och medborgare kan följa med beredningen samt komma
med idéer och skriftligt kommentera strategin.
Till början
Staten reserverar 1,8 miljarder euro för
forsknings- och utvecklingsverksamhet
Enligt Statistikcentralens publikation om statens finansiering av
forsknings- och utvecklingsverksamhet koncentreras FoU-finansieringen i
år till undervisningsministeriet och arbets- och näringsministeriet.
Totalt 1 798 miljoner euro i anslagen och fullmakterna i statens
budget för år 2008 allokeras till forsknings- och
utvecklingsverksamhet, vilket är en ökning på 68 miljoner euro från
året innan. Forskningsfinansieringen ökar nominellt med 3,9 procent
och reellt med uppskattningsvis 0,7 procent. De medel av statens
utgifter som allokeras till FoU-verksamhet, utan kostnader för
skötseln av statsskulden, utgör 4,4 procent. Den offentliga
FoU-finansieringens andel av bruttonationalprodukten sjunker till 0,95
procent.
Undervisningsministeriets FoU-finansiering stiger med 27 miljoner
euro till 778 miljoner euro från föregående år. Det nya arbets- och
näringsministeriets finansiering är 673 miljoner euro. Också utan de
belopp som överförts från inrikesministeriet och arbetsministeriet
ökar arbets- och näringsministeriet FoU-finansiering mest bland
förvaltningsområdena (34 milj. €), om jämförelsen görs med före
detta handels- och industriministeriet. FoU-finansieringen ökar på ett
betydande sätt också inom försvarsministeriets förvaltningsområde,
men sjunker med nästan fyra miljoner euro både i jord- och
skogsbruksministeriet, social- och hälsovårdsministeriet samt
miljöministeriet.
Den största finansieringsorganisationens, dvs. Tekes,
FoU-finansiering är 526 miljoner euro och dess andel är 29 procent.
Den andra organisationen som delar ut pengar på basis av offerter, dvs.
Finlands Akademi, ökar sin andel till över 16 procent och
finansieringen uppgår till totalt 297 miljoner euro. Både Tekes och
Finlands Akademis forskningsfinansiering samt övrig finansiering av
forskning t.ex. i ministerierna, ökar i år med omkring 20 miljoner
euro.
Enligt det samhällspolitiska målet utgör främjande av allmän
vetenskaplig utveckling den största kategorin med en andel på 42
procent. Den största ökningen år 2008, 25 miljoner euro, hänför sig
likaså till främjandet av allmän vetenskaplig utveckling. Merparten
utgörs av Finlands Akademis vetenskapsfinansiering. Främjande av
industriell verksamhet och teknologi har en andel på 27 procent och
samhällspolitik och -tjänster en andel på 15 procent.
Källa: Statistikcentralen
Till början
Esa Pirnes utredde begreppet kultur
Specialplaneraren Esa Pirnes vid kulturpolitiska avdelningen
doktorerade nyligen med samhälls- och kulturpolitik som ämne.
Avhandlingen hette "Merkityksellinen kulttuuri ja
kulttuuripolitiikka - Laaja kulttuurin käsite kulttuuripolitiikan
perusteluna" (ungefär "Betydelsefull kultur och kulturpolitik
- Ett vitt kulturbegrepp som bas för kulturpolitiken"). Pirnes
säger att idén om en avhandling föddes då Anita Kangas, den
första professorn i kulturpolitik i Norden, tog kontakt 1992. Kangas
hade fått i uppgift av Finlands Unescokommission att utreda vidden av
begreppet kultur. Hon bad Pirnes samt Katariina Eskola vid
forskningsenheten för modern kultur vid Jyväskylä universitet att
fundera på saken. Det av UN utlysta årtiondet för kulturutveckling
var på gång och Unesco hade redan länge hänvisat till vidden av
begreppet kultur som bas för kulturpolitiken utan att egentligen kunna
föra fram saken.
"Vi körde också fast i början av vår utredning. Kanske var
det just därför som jag inte kunde sluta fundera på saken. Men en
realistisk möjlighet att verkligen göra en avhandlig öppnade sig
först i och med undervisningsministeriets projekt som gällde
kulturpolitikens samhälleliga basis. Ett samarbete mellan ministeriet
och Jyväskylä universitet inleddes i samband med projektet, och jag
kunde sätta igång med sin avhandling", minns Pirnes.
Pirnes är nöjd med att han har kunnat utnyttja sina kunskaper vid
flera tillfällen redan långt innan disputationen.
"Under avhandlingsarbetet råkade jag arbeta med konst- och
konstnärspolitiska programmet, kreativitetsstrategin och nu med den
kulturpolitiska strategin. Tankarna som finns i min avhandling har
säkert till en del smugit sig in där."
Till början
Efterfrågan på yrkesskicklighet växer i Europa
Europeiska utvecklingscentret för yrkesutbildning Cedefop har
publicerat sin första prognos över EU:s behov av yrkesskicklighet år
2015. Enligt prognosen kommer efterfrågan på yrkeskompetens att öka
på alla områden, även då det gäller enkla uppgifter. Detta som en
följd av servicebranschernas ständiga tillväxt, den tekniska
utvecklingen och olika organisationsreformer.
Enligt den prognos som Cedefop publicerade i slutet av februari
fortsätter övergången från primärproduktion och industri till
service särskilt i EU:s nya medlemsländer.
2015 förutspås det inom EU finnas 10 miljoner anställda inom
primärproduktionen, vilket är två miljoner färre än 2006 och fem
miljoner färre än tio år tidigare. Antalet arbetsplatser inom
industrin minskar bara en aning och kommer att vara 34,5 miljoner 2015.
2206 fanns det ca 35 miljoner och tio år tidigare 38 miljoner.
Cedefops prognos baserar sig på en undersökning där man försökte
utreda på vilka områden det kommer att vara ont om yrkesskicklighet
under de närmaste åren. I undersökningen ingick 25 EU-länder samt
Norge och Schweiz.
Cedefop har sin bas i Thessaloniki i Grekland och har som mål att
främja livslångt lärande inom EU. Utbildningsstyrelsen svarar för
Finlands Cedefop-kontakter tillsammans med arbetsmarknadsparterna.
Arbetslöshet bland ungdomar och brist på utbildning problem för
sysselsättningen
Enligt en annan färsk undersökning, EU:s gemensamma
sysselsättningsrapport, har den inom EU under de två senaste året
skapats 6,5 miljoner arbetsplatser. Sysselsättningen har vuxit snabbt
inom hela EU under 2006, särskilt i fråga om äldre arbetstagare
(43,5%) och kvinnor (57,2%). Arbetslösheten inom EU sjönk under 2006
från 8,9% till 8,2%. Enligt de senaste uppgifterna var man redan nere i
7% i januari 2008.
Rapporten för också fram vissa problem som t.ex. arbetslöshet
bland ungdomar och att man satsat för lite på utbildning. Vid
utarbetningen av sysselsättningsrapporten har kommissionen utvärderat
hur åtgärdsprogrammen har fullbordats. I utvärderingen av Finalands
åtgärdsprogram konstateras bl.a. att Finland har lyckats göra
anställningsförfarandena enklare. Bristen på arbetskraft är en
riskfaktor även i Finland.
Källa: EU
Till början
Riksdagsledamöterna frågar - statsrådet svarar
Ökad attraktionskraft för hälsovårdscentralernas praktik- och
arbetsplatser
Riksdagsledamot Outi Mäkelä (saml) undrar i sitt skriftliga
spörsmål vilka åtgärder regeringen har berett sig på för att
förbättra tillgången på läkare vid hälsovårdscentralerna på
olika håll i Finland. Hon undrar också om regeringen har beredskap att
ändra läkarutbildningens uppbyggnad i fråga om praktikperioderna så
att den blir mera inriktad på hälsovårdscentralerna.
Undervisningsminister Sari Sarkomaa svarade på spörsmålet.
Utbildningsutbudet inom den utbildning som ges i vårt land granskas
inte bara på riksnivå utan också på regional nivå. Statsrådet har
i den gällande utvecklingsplanen för utbildning och forskning
2007-2012 ställt upp mål för antalet personer som inleder sina
studier inom varje enskilt utbildningsområde inom högskoleutbildningen.
Under tiden för det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet ökades
antalet intagningsplatser vid de medicinska fakulteterna avsevärt och
antalet läkare i arbetsför ålder har stigit under hela 2000-talet.
Inom branschen finns det ändå obestridligen utmaningar att lösa när
det gäller matchningen av arbetskraft och servicesystemets behov.
I statsrådets förordning om universitetsexamina föreskrivs om alla
universitetsexamina, däribland medicine licentiatexamen. I
förordningen finns bestämmelser om högskoleexamens uppbyggnad på en
allmän nivå, och därtill konstateras bland annat att obligatorisk
praktik ingår i medicine licentiatexamen. I Europaparlamentets och
rådets direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer fastställs att
den medicinska grundutbildningen ska omfatta sammanlagt minst sex års
studier eller 5 500 timmars teoretisk och praktisk undervisning vid ett
universitet eller under tillsyn av ett universitet. Inom ramen för
dessa författningar samt med stöd av den autonomi som tryggas i
såväl grundlagen som universitetslagen fattar universiteten beslut som
gäller utbildningens innehåll.
Alla medicine studerande genomför praktik under sina studier.
Praktiken kan genomföras i hela landet vid vilket sjukhus eller vilken
hälsovårdscentral som helst som leds av en specialist, som
sjukhusläkare eller i någon annan avlönad läkartjänst. Syftet med
praktiken är att göra den studerande förtrogen med
sjukvårdsinrättningarnas och hälsovårdscentralernas praktiska
verksamhet med tanke på läkarverksamheten. Praxis varierar mellan
fakulteterna, men också modeller med en decentraliserad utbildning
används, varvid alla grundexamensstuderande praktiserar såväl på
centralsjukhus som på områdets hälsovårdscentraler.
Statsrådet har nyligen fattat ett principbeslut om ett nationellt
utvecklingsprogram för social- och hälsovården (KASTE) där ett av de
prioriterade områdena är utvecklingen av primärvården.
Verkställigheten av programmet bereds vid social- och
hälsovårdsministeriet i nära samarbete med fackorganisationerna inom
hälso- och sjukvården, Kommunförbundet och Kommunala
arbetsmarknadsverket. Målet är skapa ett eget "VETO-program"
för hälsovårdscentralerna, dvs. ett åtgärdsprogram för att göra
hälsovårdscentralerna mera attraktiva. Det syns i servicesystemet att
reformer behövs inte bara för hanteringen av arbetsmängden, utan
också i fråga om inskolningen och handledningen av unga läkare och
stödet till dem. Arbetsförhållandena vid hälsovårdscentralerna
måste bli konkurrenskraftiga i jämförelse med andra
karriäralternativ.
Skriftligt spörsmål 6/2008
Elevernas rättigheter får inte äventyras genom språkexperiment
Tohmajärvi kommun ansökte undervisningsministeriet om lov att
undervisa i ryska som B-språk för elever på sjunde klassen i den
grundläggande utbildningen. Lov beviljades inte, och nu vill
riksdagsledamot Hannu Hoskonen (cent) bl.a. veta om
undervisningsministeriets negativa beslut är i linje med
regeringsprogrammet som syftar till en mångsidig språkutbildning redan
under den grundläggande utbildningen. Undervisningsminister Sari
Sarkomaa svarade på spörsmålet.
Det går att avvika från den grundläggande utbildningens
timfördelning med ett försökstillstånd som beviljas av
undervisningsministeriet. Tillstånd kan beviljas en sådan
utbildningsanordnare som har förutsättningar att genomföra försöket
på ett sätt som motsvarar dess syfte utan att äventyra elevernas
undervisningsrelaterade rättigheter.
Undervisningsministeriet anser att ett eventuellt försök skulle ha
haft oförutsebara verkningar för elevernas fortsatta studier och
arbetsliv. Inledandet av det föreslagna försöket skulle syfta till
att ändra nationalspråkets ställning, som föreskriv i grundlagen.
Ett eventuellt försök skulle också kunna ha verkningar för elevernas
rättsskydd. De utbildningspolitiska målen i ansökan om
försöksprojektet ingår inte i regeringsprogrammet eller i
utvecklingsprogrammet för utbildning och forskning.
Sarkomaa påminner om att de som ordnar utbildning beslutar hur de
undervisningstimmar som tilldelats valfria ämnen fördelas mellan olika
ämnen eller ämneskomplex. Timmarna kan också användas för
språkundervisning. I de gällande grunderna för läroplanen för den
grundläggande utbildningen och för gymnasiet finns det fler timmar än
tidigare för det frivilliga A-språket. Med detta strävar man efter
att höja målnivån för A-språket.
Målet för språkutbildningspolitiken i Finland är mångsidiga
språkval och en språkinlärning som inleds i ett så tidigt skede som
möjligt. Studierna i det första obligatoriska främmande språket
inleds senast i tredje årskursen i den grundläggande utbildningen.
Utbildningsanordnarna kan erbjuda flera olika språkalternativ som
A1-språk. Man kan också frivilligt läsa ett så kallat A2-språk i de
lägre årskurserna inom den grundläggande utbildningen. I de högre
årskurserna inom den grundläggande utbildningen inleds studierna i det
andra obligatoriska språket (B1) och det är möjligt att börja
studera ett frivilligt B2-språk.
Regeringsprogrammet syftar också till att stärka tvåspråkigheten
i landet och kunskaperna i bägge nationalspråken.
Undervisningsministeriet anser det även vara viktigt och motiverat att
studera och kunna de båda inhemska språken i hela landet också i
framtiden.
Skriftligt spörsmål 7/2008
Den nationella enhetligheten viktig vid reformen av lotterilagen
Statsrådet tillsatte våren 2004 ett nationellt penningspelsforum
vars uppgift var att bereda linjedragningarna för den nationella
penningspelspolitiken. Penningspelsforumets verksamhetsperiod tog slut
samtidigt som riksdagens valperiod, och ett nytt forum har inte
tillsatts. Kari Rajamäki (sd) undrar över fortsättningen.
Inrikesminister Anne Holmlund svarade på spörsmålet.
I Finland får endast ett samfund som fått tillstånd av statsrådet
idka penningspel. Penningspelsverksamheten producerar nästan 700
miljoner euro per år för allmännyttiga ändamål. Dessutom betalar
penningspelssamfunden ca 120 miljoner euro per år i lotteriskatt till
staten. De nationella penningspelens betydelse för bl.a. idrott,
forskning, kultur och ungdomsarbete är betydande.
Holmlund lovar att regeringen kommer att vidta nödvändiga
åtgärder för att begränsa de sociala problem som penningspel ger
upphov till, bekämpa brottslighet kring penningspel och bevara
spelmonopolet samt för att garantera att myndigheterna har
tillräckliga resurser för att ingripa i olagligt utbud av penningspel.
För att genomföra den här punkten i regeringsprogrammet tillsatte
inrikesministeriet den 30 november 2007 ett projekt för att se över
lotterilagen. Enligt riktlinjerna för det breda forum för penningspel
som verkade under den föregående regeringens tid ska projektet
genomföras i två faser. I den första fasen lämnas förslag till
författningar som anknyter till forumets riktlinjer. Forumet föreslog
reglering av marknadsföring och åldersgränser och nya befogenheter
för att göra tillstånds- och tillsynsmyndigheternas verksamhet
effektivare. I den andra fasen kommer övriga förslag att lämnas, bl.a.
om monopolsystemets grunder. Fristen för den första fasen är den 31
mars 2008 och för den andra den 31 december 2008.
I projektorganisationen för översynen av lotterilagen ingår en
styrgrupp bestående av statssekreterare och specialmedarbetare för de
ministrar som behandlar penningspelsfrågor och en arbetsgrupp
bestående av tjänstemän på de ministerier som har hand om samma
frågor.
Nationell enighet har varit och är fortsatt den avgörande faktorn
när det gäller att försvara och utveckla det finska
penningspelssystemet. Detta kommer att beaktas i första fasen av
översynen av lotterilagen genom att förslagen baseras på de
riktlinjer som forumet för penningspel har dragit upp och i andra fasen
genom att ordna utfrågningar. Behovet av att tillsätta ett nytt forum
för penningspel övervägs särskilt när arbetet med att se över
lotterilagen framskrider.
Skriftligt spörsmål 4/2008
Till början
Arbetsgrupper och uppdrag
Utvecklingsprogram för fritt bildningsarbete bereds
I utvecklingsplanen för utbildning och forskning som statsrådet
godkände i slutet av året finns inskrivet att ett utvecklingsprogram
för fritt bildningsarbete utarbetas för 2008-2012.
Undervisningsministeriet har tillsatt en tjänstemannagrupp vars uppgift
är att komma med ett förslag till ett utvecklingsprogram för fritt
bildningsarbete. Programmet bör innehålla en översikt över det fria
bildningsarbetets situation och det fria utbildningsarbetets uppgifter,
efterfrågan och utvecklingsbehov, förslag till förnyelse av
lagstiftning, finansiering, läroanstalternas struktur och styrning samt
ett åtgärdsprogram för reformering och utveckling av det fria
bildningsarbetet 2008-2012.
Ordförande för beredningsgruppen är
direktör Marita Savola vid undervisningsministeriet. För
övriga medlemmar, se Työryhmiä ja
toimeksiantoja.
Ny aktör söks för vänföreningarnas statsunderstöd
Undervisningsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att utreda
kriterierna för beviljandet av statsunderstöd för vänföreningar.
2007 budgeterades totalt 2 622 000 euro för vänföreningarnas
kultursamfund. 1 735 000 euro av statsunderstöden gick till samfundet
Finland-Ryssland och Pohjola Norden. Den resterande delen, 887 000 euro
fördelades på 35 samfund för verksamhet och projekt. Totalt 60
samfund ansökte om statsunderstöd för kultursamarbete 2007.
Arbetsgruppens uppgift är att senast i slutet av maj slå fast
kriterierna för statsunderstöd som gäller andra samfund än Samfundet
Finland-Ryssland och Pohjola-Norden. Utgångspunkten är att
undervisningsministeriet vid tillämpningen av sin budget 2009 skulle
delegera de andra samfundens statsunderstöd till en aktör utanför
undervisningsministeriet. Arbetsgruppen förväntas presentera förslag
på eventuella aktörer som kunde ta sig an uppgifter i anslutning till
statsunderstöden.
Arbetsgruppens ordförande är direktör Rauno Anttila vid
undervisningsministeriet. För övriga medlemmar, se Työryhmiä
ja toimeksiantoja.
Till början
Lediga tjänster
Undervisningsministeriet svarar som en del av statsrådet för
utvecklingen och det internationella samarbetet när det gäller
utbildnings-, forsknings-, kultur-, idrotts- och ungdomspolitiken.
Ministeriet främjar bildning och kultur, skapar förutsättningar för
kunskap och kompetens, livslångt lärande, kreativitet och medborgarnas
deltagande och välfärd.
Vi söker en regeringssekreterare
till mediekulturenheten vid kultur-, idrotts- och ungdomspolitiska
avdelningen.
Regeringssekreteraren har till uppgift att vara sekreterare eller
sakkunnig i organ inom upphovs-rättsförvaltningen, vilka anges separat,
och att delta i utvecklingen av upphovsrättssystemet samt utbildnings-
och informationsverksamheten inom branschen. Tjänsteinnehavaren sköter
därtill andra nationella och internationella sakkunniguppgifter som
särskilt hänför sig till upphovsrätten och mediekulturenhetens
ansvarsområde.
Behörighetsvillkor är juris kandidatexamen och förtrogenhet med
tjänstens uppgiftsområde samt utmärkt förmåga att använda finska i
tal och skrift och nöjaktig förmåga att använda svenska i tal och
skrift. Förtrogenhet med upphovsrätten och tillräckliga kunskaper i
engelska behövs för att uppgiften skall kunna skötas med framgång.
Kunskaper i franska räknas som merit.
Tjänsten är gemensam för ministeriet. I ministeriets lönesystem
har den kravprofil 9 (uppgiftsba-serad lön 2 791,51 euro/mån.).
Dessutom betalas lön enligt individuell arbetsprestation till högst 50
% av den uppgiftsbaserade lönedelen.
Undervisningsministeriet ser gärna både kvinnliga och manliga
sökande.
Ytterligare upplysningar lämnas av direktör Jukka Liedes tfn (09)
160 77481.
Helsingfors 26.2.2008
Kanslichef Harri Skog
Ansökan riktas till statsrådet och skall inklusive matrikelutdrag
eller kopior av betyg och intyg vara inlämnad på
undervisningsministeriets registratorskontor, Sjötullsgatan 10, 00170
Helsingfors senast 18.3.2008 före tjänstetidens slut (kl.
16.15). Ansökan kan också sändas elektroniskt under adress
opmkirjaamo@minedu.fi inom samma tid. Diarienumret 29/111/2008 skall
nämnas i ansökan. Ansökningshandlingarna återsänds inte.
***
Vi söker en administrativ assistent
till resultatområdet för utbildning vid högskole- och
forskningsenheten på utbildnings- och forskningspolitiska avdelningen.
Den administrativa assistenten är sekreterare åt direktören för
resultatområdet för utbildning. Till uppgifterna hör också att
bistå vid beredningen av beslut samt intern och extern kundtjänst.
För att tjänsten skall kunna skötas med framgång behövs lämplig
utbildning, erfarenhet av uppgifter som sekreterare åt chefen för en
enhet, erfarenhet av sekreteraruppgifter inom statsförvaltningen, goda
kunskaper i svenska och engelska samt samarbetsförmåga.
Tjänsten är gemensam för ministeriet. I ministeriets lönesystem
har den kravprofil 4 (uppgiftsbaserad lön 1 774,28 euro/mån.).
Dessutom betalas lön enligt individuell arbetsprestation till högst 50
% av den uppgiftsbaserade lönedelen.
Undervisningsministeriet ser gärna både kvinnliga och manliga
sökande.
Närmare upplysningar om tjänsten lämnas av direktör Hannu Sirén,
tfn (09) 160 77239.
Helsingfors 28.2.2008
Överdirektör Håkan Mattlin
Ansökan riktas till undervisningsministeriet och skall inklusive
matrikelutdrag eller kopior av betyg och intyg vara inlämnad på
undervisningsministeriets registratorskontor, Sjötullsgatan 10, 00170
Helsingfors, senast 20.3.2008 före tjänstetidens slut (kl.
16.15). Ansökan kan också sändas elektroniskt under adress
opmkirjaamo@minedu.fi inom samma tid. Diarienumret 31/111/2008 skall
nämnas i ansökan. Ansökningshandlingarna återsänds inte.
|
