Resumé på svenska
Vardagens informationssamhälle i sikte
Den finländska
informationssamhällspolitiken koncentrerar sig under de kommande åren
på att verkställa strategin för informationssamhället, som den
förra regeringen tog fram. Efter den strategiska beredningen står det
konkreta arbetet i tur. Tillgången till vardagstjänster skall
förbättras och produktiviteten skall ökas. Samtidigt förbättras den
nationella konkurrenskraften.
Statsrådet fattade på sommaren ett principbeslut om målen för den
nationella informationssamhällspolitiken 2007-2011. Under den nuvarande
regeringsperioden kommer man bland annat att utreda behovet att övergå
till elektronisk röstning och ta i bruk en metod för elektronisk
identifiering. Vidare kommer den offentliga sektorn att övergå till
elektronisk fakturering och ett pilotprojekt för datorstödd
undervisning genomförs. Regeringen har som mål att förbättra utbudet
av och kvaliteten på elektroniska tjänster samt höja medborgarnas och
företagens kunnande. Det är även viktigt att öka medborgarnas och
företagens förtroende för elektroniska tjänster.
Genomförandet av principbeslutet styrs av delegationen för
vardagens informationssamhälle som leds av kommunikationsminister Suvi
Lindén. Ett noggrannare åtgärdsprogram är under beredning.
Åtgärdsprogrammet ska vara klart senast i början av 2008 och det
skall omfatta alla projekt och åtgärder som hänför sig till
innehållet i principbeslutet.
Bakom principbeslutet ligger den tredje nationella strategin för
informationssamhället "Ett förnyat, människonära och
konkurrenskraftigt Finland". Strategin gäller åren 2007-2015 och
utarbetades som ett led i genomförandet av den föregående regeringens
informationssamhällsprogram under 2006.
Till början
Konferens om det nordliga kulturella partnerskapet
formulerade förslag för kultursamarbete
Undervisningsministeriet och Nordiska ministerrådet ordnade en
konferens om det nordliga kulturella partnerskapet "The Conference
on the Northern Dimension and Culture" i Kajana den 8 till 9
oktober 2007. Konferensen var en del av Finlands ordförandeskapsprogram
för Nordiska ministerrådet 2007 och var även fortsättning på
sakkunnigmötet som hölls i Kajana under Finlands EU-ordförandeskap
på hösten 2006.
Konferensen i Kajana sammankallades för att begrunda behovet av och
möjligheterna till att starta ett kulturpartnerskap inom den nordliga
dimensionen. Vidare skulle konferensen formulera förslag på hur
kultursamarbetet mellan EU och Ryssland skall utvecklas. Förslagen
beaktas när det kulturella handlingsprogrammet utarbetas. Konferensen
skulle även förbereda Nordiska Ministerrådets samnordiska program
för kultursamarbete med nordvästra Ryssland.
Kultur och idrottsminister Stefan Wallin öppnade konferensen
och konstaterade att det kulturella partnerskapet mellan EU och Ryssland
är ett tecken på att kultur har blivit en del av de yttre
förbindelserna.
I konferensens slutsatser poängterades betydelsen och behovet av
regionalt samarbete på kulturens område. Enligt konferensen kan man
genom nordligt kulturellt partnerskap finna nytt innehåll och nya
verksamhetsmodeller för samarbetet. Som en praktisk åtgärd föreslås
att man tillsätter en arbetsgrupp som ska skissa upp innehållet,
strukturerna och verksamheten för kulturpartnerskapet. I arbetet deltar
kulturmyndigheter och -aktörer från det nordliga området.
Till början
Finlands yrkeslandslag till världsmästerskapen i
yrkesskicklighet i Japan
Världsmästerskapen i yrkesskicklighet, World Skills Competition,
går av stapeln i Shizuoka Japan i november i år. Finlands
yrkeslandslag inledde sitt sista landslagsläger innan tävlingen med
statsrådets mottagning i Ständerhuset den 18 oktober där
undervisningsminister Sari Sarkomaa önskade laget lycka till.
World Skills världsmästerskapen ordnas i år för 39 gången, nu i
Shizuoka, Japan. Världsmästerskapen anordnas vartannat år och år
2005 var Helsingfors tävlingsvärd. I samband med World Skills
-tävlingarna ordnas nu för sjunde gången även
Abilympics-tävlingarna, som är yrkesskicklighetstävlingar för
handikappade och specialgrupper. Abilympics arrangeras vart fjärde år.
Finland deltar i världsmästerskapen med ett stort lag. Totalt 43 unga
finländare tävlar om medaljer i Japan. 39 av dem deltar i World Skills
och fyra i Abilympics - sammanlagt 830 ungdomar från nästan 50 olika
länder deltar i World Skills och Abilympics-tävlingarna har 425
deltagare. World Skills deltagarna skall vara under 23 år gamla men det
finns ingen åldersgräns för Abilympics-deltagarna.
Finland kan vänta sig framgång i världsmästerskapen i Japan. För
två år sedan i Helsingfors kammade landslaget hem ett guld, ett silver
och tre brons.
Till början
Undervisningsministeriet främjar fostran till
globalt ansvar
Våren 2007 tillsatte kultur- och idrottsminister Stefan Wallin
projektet Fostran till globalt ansvar. Med global fostran avses i
detta sammanhang fostran, utbildning samt övrig verksamhet som öppnar
människors ögon och sinne för realiteterna i världen och väcker dem
att arbeta för en värld med större rättvisa, jämlikhet och
mänskliga rättigheter för alla. Med global fostran förstås
åtgärder särskilt för att främja utvecklingssamarbete, hållbar
utveckling, fred och interkulturell förståelse, vilka alla utgör
dimensioner i ett världsmedborgarskap. (The "Maastrich Global
Education Declaration", 2002)
Publikationen "Education for Global Responsibility - Finnish
Perspectives" är det första konkreta resultatet av det
treåriga projektet. Publikationen består av artiklar skrivna av
forskare från olika områden. Den har redigerats av docent Taina
Kaivola och undervisningsrådet Monica Melén-Paaso.
Publikationen har illustrerats med verk av den svenska konstnären Lily
Maria Ehnborg och kan ses som en berättelse om globalt ansvar på
två språk - vetenskapens och konstens.
Då publikationen överlämnades till statssekreterare Stefan
Johansson 15.10.2007 betonade Johansson att globalt ansvar förutsätter
att man utövar tvärsektoralt samarbete inom vårt samhälle - hur
annars vore det möjligt för både organisationer och gemene man att
främja det världsmedborgarskap som globaliseringen av vår värld
fört med sig? Projektet fostran till globalt ansvar gäller inte enbart
utbildnings- och forskningssamfundet, utan även övriga
samhällssektorer så som media, medborgarorganisationer och företag.
Kasvaminen maailmanlaajuiseen vastuuseen / Fostran till
internationellt ansvar projektet öppnar idag en diskussion i
ministeriets webbtidning Etusivu om teman i anslutning till projektet.
Skicka in dina synvinklar på adressen opmkirjaamo@minedu.fi under
rubriken "globalt ansvar" eller global fostran".
Tilläggsuppgifter: projektets ledare, undervisningsrådet Monica
Melén-Paaso, undervisningsministeriet, tel. (09) 160 77439.
Till början
Internationalisering gav upphov till språkstrategi
vid Joensuu universitet
Högskolornas internationalisering är en utmaning som har lett till
att det i högskolorna har uppstått ett behov av en språkstrategi.
Joensuu universitet inledde strategiarbetet på hösten 2005 och
strategin godkändes följande höst.
I och med att universitetet och dess verksamhetsmiljö har blivit mer
internationellt och mångkulturellt har man varit tvungen att granska
universitetets funktioner och kvalitet även ur ett språkperspektiv.
Arbetet med att ta fram en språkstrategi hänför sig till strävan att
utveckla forskningens, undervisningens och examinas kvalitet samt
främja internationell undervisning och forskningsverksamhet.
Vid Joensuu universitet har man granskat språkfrågorna
ändamålsenligt och ur ett brett perspektiv. Strategin är upplagd
enlig universitetens huvudfunktioner, dvs. vetenskaplig forskning och
forskningsbaserad undervisning. Övriga teman för strategin är
språkundervisning och -inlärning samt tjänster. Språkstrategin
innehåller både principiella riktlinjer som hänför sig till språket,
språkbruket och språkundervisningen och förslag på praktiska
åtgärder som konkretiserar riktlinjerna.
Universitetets internationaliseringsstrategi, kommunikationsstrategi
och språkstrategi utgör en helhet. Språkstrategin samt hur den
verkställs följs upp och riktlinjerna och rekommendationerna
uppdateras som en del av kvalitetsarbetet vid Joensuu universitet.
Språkstrategin finns tillgänglig på universitetets
webbplats.
Till början
Riksdagsledamöterna frågar - statsrådet svarar
Det krävs pengar för att bevara de finländska slotten
Riksdagsledamoten Timo Heinonen (saml) undrar i sitt
skriftliga spörsmål vilka åtgärder regeringen avser vidta för att
trygga bevarandet av de finländska slotten.
Kultur- och idrottsminister Stefan Wallin, som svarade
på spörsmålet menar, att man är väl medveten om renoveringsbehovet
men anslaget för grundliga renoveringar är trots höjningar
fortfarande för litet i relation till behovet.
Skriftligt spörsmål 307/2007
Verksamheten med eftermiddagsklubbar utvärderas nästa år
Riksdagsledamot Esa Lahtela (sd) och ett antal andra
riksdagsledamöter har lämnat in ett skriftligt spörsmål angående
verksamheten med eftermiddagsklubbar. Riksdagsledamöterna frågar vilka
åtgärder regeringen tänker vidta för att eftermiddagsklubbarna
tilldelas normer för hur många barn per övervakare får vistas i
klubben med beaktande av specialfallen och vilka åtgärder tänker
regeringen vidta för att trygga finansieringen så att kommunerna på
ett tryggt sätt kan ordna klubbverksamhet på eftermiddagen för alla
barn som det.
Undervisningsminister Sari Sarkomaa svarade på
spörsmålet och hon berättade att en utvärdering av den lagstiftning
som reglerar morgon- och eftermiddagsverksamheten samt verksamhetens
kvalitet och förändringsbehov kommer att utföras under loppet av år
2008.
Skriftligt spörsmål 313/2007
Systemet med stöd för skolresor utvärderas
Riksdagsledamot Raimo Vistbackas (saf) spörsmål hänför sig
till för beviljande av stöd för skolresor. Studerande som är bosatta
i Finland och bedriver studier inom gymnasieutbildning och
grundläggande yrkesutbildning är berättigade till skolresestöd. En
central förutsättning för att stöd skall beviljas är att den
studerandes skolväg i ena riktningen är minst 10 kilometer och att
skolresekostnaderna per månad överstiger 54 euro. Ca 51 000 studerande
får skolresestöd varje år.
Inom ramen för det anslag som reserverats för skolresestödstöd
är det inte möjligt att luckra upp grunderna för hur stödet beviljas
så att det utsträcks också till studerande vars dagliga skolresa
understiger 10 kilometer, konstaterade kultur- och idrottsminister
Stefan Wallin i sitt svar. Undervisningsministeriet tillsatte den 20
juni en arbetsgrupp för att utvärdera systemet med stöd för
skolresor.
Skriftligt spörsmål 320/2007
Till början
Råd och delegationer
Ny mandatperiod för delegationen för världsarvsfrågor
Undervisningsministeriet har tillsatt delegationen för
världsarvsfrågor för en ny mandatperiod som löper ut i slutet av år
2010.
Delegationen är ett nationellt samarbetsorgan som främjar de
nationella och internationella kontakterna i anslutning till
världsarvet, följer och främjar beredningen, underhållet och
skötseln av de finländska världsarvsobjekten samt utvecklar
förvaltningen och finansieringen av dem. Ordförande för delegationen
är överdirektör Riitta Kaivosoja från undervisningsministeriet.
Finland har år 1987 ratificerat Unescos konvention om skydd för
världens kultur- och naturarv från år 1972.
Statsgarantinämnden för utställningar tillsattes
Statsrådet har tillsatt statsgarantinämnden för utställningar
för mandatperioden som löper ut den 31.10.2010. Nämnden bistår
undervisningsministeriet i ärenden som hänför sig till frågor kring
beviljande av statsgarantier. Ordförande för nämnden är
förvaltningsdirektör Håkan Mattlin från undervisningsministeriet.
- ch
Till början
|