Resumé på svenska
Regeringsprogrammets
riktlinjer
Den nya regeringens programarbete inleds. Ett förhandlingsresultat
om den nya regeringens program och fördelningen av ministerposterna
nåddes den 15 april och presidenten utnämnde den nya regeringen
torsdagen den19 april. Riksdagen behandlar nästa vecka statsrådets
meddelande om regeringsprogrammet och röstar om regeringens förtroende.
I det blågröna regeringsprogrammet kommer de förenade värdena
bl.a. att vara bildning och kompetens. I regeringsprogrammet konstateras
att kreativitet, kompetens och en hög bildningsnivå är
förutsättningar för Finlands och finländarnas välgång.
Regeringen har som mål att öka välfärden genom att förbättra
sysselsättningen och produktiviteten. I regeringsprogrammet konstateras
att genom att skapa ny, effektiv produktion som baserar sig på gediget
kunnande kan Finland öka sysselsättningen. Produktiviteten kan
förbättras bara om nya idéer utnyttjas, ny teknik tas fram och snabbt
införs, arbetskraften är kunnig och arbetet organiseras på ett
förnuftigt sätt.
I Matti Vanhanens andra regering svarar undervisningsminister Sari
Sarkomaa för ärenden som hänför sig till utbildningspolitik och
kultur- och idrottsminister Stefan Wallin svarar för kulturpolitiken.
Tväradministrativta politikprogram
Praxisen med tväradministrativa politikprogram får fortsättning
under Matti Vanhanens andra regering. Under regeringsförhandlingarna
kom man överens om tre politikprogram, som alla tangerar
undervisningsministeriets verksamhet.
Politikprogrammen är omfattande tväradministrativa uppgiftshelheter
som fastställs i regeringsprogrammet för uppnående av de centrala
mål som regeringen ställt. Politikprogrammen består av åtgärder,
projekt och anslag som hör till de olika ministeriernas ansvarsområden.
Den nya regeringen skall verkställa tre politikprogram;
politikprogrammet för arbete, företagande och arbetsliv,
politikprogrammet för hälsofrämjande samt politikprogrammet för
barns, ungas och familjers välfärd.
Politikprogrammet för arbete, företagande och arbetsliv bereds och
genomförs i samarbete med arbetsmarknads- och
företagarorganisationerna. Bland de centrala riktlinjerna finns bl.a.
åtgärder som förbättrar tillgången på arbetskraft, åtgärder som
siktar till att förkorta studietiderna, åtgärder som förlänger
tiden i arbetslivet samt åtgärder som ökar den sociala trygghetens
effekt när det gäller att sporra till arbete och främja
arbetskraftsinvandring.
Målen för politikprogrammet för hälsofrämjande är ett bättre
hälsotillstånd för befolkningen och minskade hälsoskillnader. I
politikprogrammet fäster man avseende vid främjande av strukturerna
för hälsofrämjande och utveckling av den lagstiftning som tryggar dem,
vid främjande av barns och ungas hälsa och välfärd, vid arbets- och
funktionsförmågan samt arbetstrivseln hos dem som är i arbetsför
ålder, vid främjande av hälsan och funktionsförmågan hos de äldre,
vid ansvars- och resursfördelningen för hälsofrämjande och
förebyggande arbete, vid idrottens och kulturens betydelse som
förutsättning för välfärd samt vid en hälsosam fysisk miljö.
Med politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd
förebygger och minskar man illamåendet och marginaliseringen samt
stärker den sociala gemenskapen, föräldraskapet och det gemensamma
ansvaret för barns och ungas välfärd.
Till början
300 år av friexemplar
I år har det
gått 300 år sedan Kungliga kanslikollegiet i Sverige bestämde att
Åbo Akademis bibliotek skulle ha rätt att få friexemplar från
samtliga tryckerier i landet. Nuförtiden är rätten skriven i lagen on
friexemplar (420/1980), som pliktar alla som framställer tryckalster
samt ljud- och bildupptagningar i Finland att överlämna friexemplar av
sina produkter till Nationalbiblioteket. Nationalsamlingen är mycket
omfattande även i internationella mått och den kompletteras varje år.
Jubileumsåret till ära ordnar Nationalbiblioteket en utställning
med namnet Från Agricola till Kalle Anka. Utställningen pågår i
Nationalbibliotekets galleri från 19.4 - 2.11.2007. Bl.a. det äldsta
verket i Finlands litteratur, Missale Aboense samt Agricolas ABC-bok
ställs ut. Båda verken är från 1500-talet. I friexemplarens anda är
det fritt inträde till utställningen.
Till början
Nätförfrågan om bibliotekens elektroniska
material
Det nationella
elektroniska biblioteket FinELib kartlägger användningen av
elektroniska material vid universiteten genom en enkät på webben.
Resultaten av enkäten utnyttjas t.ex. när man fattar beslut om
anskaffning av e-material eller när man försöker förbättra
användbarheten av e-material på nätet.
Med e-material avses elektroniska tidskrifter, e-böcker, ordböcker,
uppslagsverk, referensdatabaser m.m. som kan användas på
universitetens webb. Svarstiden gäller t.o.m. den 30 april och
resultaten offentliggörs sektorvis på FinELibs webbplats.
Till början
Flertalet av eleverna äter skollunch
Utbildningsstyrelsen
och Folkhälsoinstitutet vill förbjuda sötsaks- och läskautomaterna i
skolorna
Skollunchen i Finland har långa anor. Redan på 1920-talet erbjöd
vissa skolor sina elever en gratis lunch och 1943 stiftades en lag om
att kommunerna inom fem år måste ordna avgiftsfri lunch för
folkskoleeleverna. Således räknar man att 1948 är året då den
avgiftsfria skollunchen fick sin början. Skollunchen är en del av
skolans elevvård och den finns inskriven i läroplanen.
Alla som deltar i den grundläggande utbildningen skall varje arbetsdag få en
komplett, avgiftsfri lunch. Med skollunchen vill man främja elevens
hälsa och arbetseffektivitet och som bäst är skollunchen mångsidig
och balanserad. Ett av skolbespisningens mål är att vänja eleven vid
näringsmässigt god mat. En god skollunch består av en varm måltid,
sallad eller råkost, bröd, margarin och dryck.
Enligt enkäten Hälsa i skolan äter de flesta elever skollunch. År
2005 meddelade 93 procent av pojkarna i högstadiet och 86 procent av
flickorna i högstadiet att de äter huvudrätten under skollunchen. Vid
en närmare granskning av måltidens sammansättning är siffrorna inte
lika ljusa. 59 procent av pojkarna och 81 procent av flickorna meddelade
att de vanligtvis äter sallad i skolan. 27 procent av pojkarna och 47
procent av flickorna låter bli att dricka mjölk eller surmjölk i
skolan.
Över hälften av högstadieeleverna äter under skoldagen någonting
annat utöver skollunchen. Var tredje pojke och var fjärde flicka äter
ohälsosamma mellanmål minst ett par gånger under skolveckan.
Utbildningsstyrelsen och Folkhälsoinstitutet rekommenderar därför,
att man inte i skolor och läroinrättningarna under skoltid regelbundet
har till salu sötsaker och läsk. I skolorna och läroanstalterna har
sötsaks- och läskautomaterna blivit allt vanligare, och detta ger ett
budskap som är i konflikt med hälso- och näringsfostran och med
skolbespisningen.
Till början
En landsomfattande skrivtävling för unga
Suomen
kirjainstituutti ordnar en skrivtävling som är öppen för alla
13-18-åringar. Tävlingen hänför sig till institutets utställning
'Kirja kotona ja kylillä' och till material på webben. Deltagarna
skall bekanta sig med persongallerian på institutets webbplats. Från
gallerian skall deltagarna välja en personfigur som intresserar dem och
skiva något sådant om personens liv, som ingen annan vet. I gallerian
finns personfigurer allt från 1500-talet fram till idag. I gallerian
finns bl.a. Mikael Agricola, F. E. Sillanpää, Väinö Linna, Hannu
Salama och Heli Laaksonen.
Texten skall vara fiktiv och skönlitterär. Den skall påminna om en
novell, en dikt eller ett dramamanus. Texten får vara experimentell.
Maximilängden på texten är tre ark skrivet på maskin. Deltagaren
deltar i tävlingen med en signatur. Tävlingen pågår fram till
31.5.2007.
Ytterligare information om tävlingen finns på adressen http://www.kirjainstituutti.fi/kirja.htm#kirjoituskilpailu
Till början
Lediga tjänster
Undervisningsministeriet svarar som en del av statsrådet för
utvecklingen och det internationella sam-arbetet när det gäller
utbildnings-, forsknings-, kultur-, idrotts- och ungdomspolitiken.
Ministeriet främ-jar bildning och kultur, skapar förutsättningar för
kunskap och kompetens, livslångt lärande, kreativitet och medborgarnas
deltagande och välfärd.
Vi söker en avdelningssekreterare
till högskole- och forskningsenheten vid ministeriets utbildnings-
och forskningspolitiska avdelning. Tjänsten är gemensam för
ministeriet. Tjänsten har kravprofil 5 i ministeriets lönesystem (uppgiftsbaserad
lön 1 785,42 euro/mån.). Dessutom betalas lön enligt individuell
arbetsprestation som uppgår till högst 50 % av den uppgiftsbaserade
lönedelen.
Avdelningssekreteraren arbetar i huvudsak med sekreteraruppgifter
för enhetens chef och med uppgifter som ansluter sig till ekonomi och
anslagsuppföljning samt kommunikation. Personalärenden samt intern och
extern kundbetjäning hör också till avdelningssekreterarens arbete.
För att uppgiften skall kunna skötas med framgång behövs lämplig
examen, helst yrkeshögskoleexamen, och erfarenhet av
sekreteraruppgifter i en stor enhet. Erfarenhet av statsförvaltningen
och kännedom om högskoleväsendet behövs också liksom IT-kompetens,
goda språkkunskaper och samarbetsförmåga.
Undervisningsministeriet ser gärna både kvinnliga och manliga
sökande.
Ytterligare upplysningar om tjänsten ger direktör Anita Lehikoinen
(09) 1607 7353.
Helsingfors den 28 mars 2007
Förvaltningsdirektör Håkan Mattlin
Ansökningarna riktas till undervisningsministeriet och skall
inklusive matrikelutdrag eller kopior av be-tyg och intyg vara
inlämnade på undervisningsministeriets registratorskontor,
Sjötullsgatan 10, 00170 Helsingfors senast 24.4.2007 före
tjänstetidens slut (kl. 16.15). Ansökan kan också sändas
elektroniskt under adress opmkirjaamo@minedu.fi inom samma tid.
Diarienumret 37/111/2007 skall nämnas i ansökningarna.
Ansökningshandlingarna återsänds inte.
Till början
|