Resumé på svenska
Vetenskapsforumet ordnades för andra gången
Försök skall förbereda unga för den grundläggande
yrkesutbildningen
Information på nätet allt viktigare
undervisningsmaterial
Unga deltar flitigt i
idrottsföreningarnas verksamhet
Europeiska kommissionens ungdomskampanj Alla olika -
alla lika värda startar i Finland
Museiveckan riktar sig speciellt till unga
Riksdagsledamöterna frågar - statsrådet svarar
Vetenskapsforumet ordnades för andra
gången
Undervisningsministeriet och Finlands Akademi ordnade i början av
maj för andra gången Vetenskapsforumet i Finlandiahuset. Forumet
inspirerade deltagarna att diskutera aktuella frågor inom forskningen
och dess framtid. Speciellt forskarbanan diskuterades mycket.
- Vi hoppas att vetenskapsforumet skall bli ett återkommande
vårtecken i forskarkretsar. Forumet kan ses som en slags avslutning på
det akademiska året och ger en möjlighet att blicka såväl framåt
som bakåt. Vetenskapsforumet ger aktörer inom forskning och vetenskap
ett utrymme där man kan diskutera viktiga forskningspolitiska frågor,
sade direktör Sakari Karjalainen vid undervisningsministeriets
forskningspolitiska enhet.
Vart annat år delas även Finlands vetenskapspris ut. Förra året
gick priset till professor Bjarne Holmbom vid Åbo Akademi.
Nästa år kommer vetenskapspriset att delas ut igen.
Undervisningsminister Antti Kalliomäki öppnade forumet. Han
konstaterade bl.a. att Finland internationellt sett är en liten aktör
inom forskningen, och måste därför agera effektivt för att vara
framgångsrik.
- Finland har inte råd med ineffektivitet eller medelmåttig
forskning, sade Kalliomäki.
Raimo Väyrynen vid Finlands Akademi sade i sitt tal att det
finländska forskningssystemet internationellt sett är starkt och
progressivt. Den finländska forskningen har enligt Väyrynen under de
senaste tjugo åren stigit till en helt ny nivå.
Veteskapsforumets panel diskuterade under kansler Eero Vuorios
ledning forskarbanans dilemma. Diskussionen baserade sig till en del på
den promemoria som en forskararbetsgrupp hade överlämnat till
undervisningsministern samma dag. Snuttjobb, rörlighet, meriter,
forskningsfinansiering och karriär inom forskarbanan togs bl.a. fram.
Till början
Försök skall förbereda unga för den
grundläggande yrkesutbildningen
Efter den trygga perioden i grundskolan blir unga tvungna att göra
stora val i fråga om sin egen framtid. De flesta hittar sin egen plats,
men det finns också de som helt och hållet låter bli att göra dessa
val eller som snart märker att de valt fel. För att hjälpa dessa unga
ordnas hösten 2006 ett försök med förberedande och orienterande
utbildning. 56 anordnare av utbildning deltar i försöket.
Målet med utbildningen är att sänka tröskeln för övergången
från grundläggande utbildning till yrkesutbildning och minska på
studieavbrotten i början av yrkesutbildningen. Försöket börjar
1.8.2006.
Den orienterande och förberedande utbildningen riktar sig till unga
som avslutat sin grundläggande utbildning och som inte ännu har en
klar uppfattning om yrkesval eller som inte har tillräckliga
färdigheter för att söka sig till en yrkesutbildning eller för att
klara av studier. Dessa unga blir lätt utan utbildning och
marginaliseras.
Utbildningens omfattning är, beroende på den studerandes behov,
20-40 studieveckor. En studerande kan, efter att ha genomgått den
orienterande och förberedande utbildningen inom den grundläggande
yrkesutbildningen, söka eller smidigt övergå till examensinriktad
utbildning då det bäst passar den studerande.
- Det görs upp en individuell studieplan för varje studerande (HOPS).
Den individuella planen gör det möjligt för den studerande att
förverkliga sina egna önskemål och förväntningar under studiernas
gång. Att framskrida individuellt i sina studier utesluter dock inte
arbete i grupp, vilket spelar en stor roll för den ungas utveckling och
fortsatta studier, säger regeringsrådet Timo Lankinen vid
undervisningsministeriet.
Till början
Information på nätet allt viktigare
undervisningsmaterial
Nätmaterial har blivit allt viktigare i undervisningen. I
undervisningsministeriets och upphovsrättsorganisationen Kopiostos
undersökning utreddes bl.a. hur digitalt material kan utnyttjas i
undervisningen och om det digitala materialet håller på att ändra
användningen av undervisningsmaterialet.
Enligt en färsk opinionsundersökning anser lärarna att det
digitala materialet näst efter det tryckta är det viktigaste
undervisningsmaterialet. Nästan en tredjedel (28 %) av det
tilläggsmaterial som används härstammar från internet.
Nätmaterialet är idag viktigare som undervisningsmaterial än radio
och tv. 1 587 lärare från grundskolor, gymnasier, yrkesskolor,
yrkeshögskolor samt universitet och högskolor deltog i undersökningen.
Opinionsundersökningen gjordes på nätet.
Tillsvidare har digitalt material inte hört till läroanstalternas
allmänna lov. Användningen har dock stadigt ökat. Det är ofta oklart
för lärarna hur man får använda och dela ut nätmaterial i
undervisningen. Den nya upphovsrättslagen gör det möjligt för skolor
och läroanstalter att få licens för användande av digitalt material
i undervisningen från och med början av 2007. Det innebär att
lärarna för nya möjligheter att använda digitalt material, och
upphovsmännen och utgivarna får ersättning för det digitala
materialet.
Se även (på finska):
Tekijänoikeudella
suojattujen aineistojen käyttötarpeet oppilaitoksissa (pdf)
Undervisningsministeriets publikationer 2006:12
Källa: Kopiosto
Till början
Unga deltar flitigt i idrottsföreningarnas
verksamhet
Idrottsföreningarna spelar en allt viktigare roll då det gäller
att få barn att röra på sig. Närmare hälften av landets barn och
ungdomar deltar i idrottsföreningarnas verksamhet, vilket är en
ökning på 15 % under de senaste tio åren. Sedan 1970-talet har
deltagandet i idrottsföreningars verksamhet fördubblats. Förra veckan
publicerades en undersökning om barns och ungdomars idrottsvanor.
De vanligaste idrottsgrenarna är populära. Finländska barn och
ungdomar håller mest på med fotboll, cykling, skidåkning, simning och
joggning. Pojkar i åldern 11-12 år är de mest aktiva inom
idrottsföreningarna.
De regionala skillnaderna är dock stora. I Södra Finland och i
städerna växer aktiviteten, men i Norra Finland har tillväxten
avstannat och i vissa fall till och med minskat. I undersökningen antar
man att det bl.a. beror på ett knappt utbud av idrottsgrenar, problem
att få ihop hela bollspelslag, verksamhetens kvalitet och
omständigheter.
- De regionala skillnaderna är oroväckande. Man bör fästa
uppmärksamhet vid detta i högre grad än tidigare för att barn och
ungdomar skall kunna garanteras lika möjligheter till motion och idrott,
säger överinspektör Hannu Tolonen vid undervisningsministeriet.
Källa: Nuori Suomi
Till början
Europeiska kommissionens ungdomskampanj Alla olika -
alla lika värda startar i Finland
Europeiska kommissionens ungdomskampanj Alla olika - alla lika
värda hade framgång i Finland även för tio år sedan. Kampanjen
skall ny köra igång igen och fortsätta till sommaren 2007. Meningen
med kampanjen är att främja mångfald och ungas deltagande i hela
Europa. Kampanjens Finlandsöppning går av stapeln 27.-28.5. i
Helsingfors på festivalen Maailma kylässä.
Kampanjen syns på många sätt i den årliga gratisfestivalen som
ordnas av Servicecentralen för utvecklingssamarbete. Kampanjen har bl.a.
ett eget tält på järnvägstorget där det ordnas verksamhet för unga
och presentationer av ungdomsorganisationers verksamhet. Tältet rymmer
även Finlands första Levande bibliotek. Istället för att låna en
bok kan man låna människor som ofta är utsatta för stereotypier och
fördomar. Den nordiska metodens syfte är att motarbeta fördomar.
Alla olika - alla lika värda baserar sig på respekt för
mångfald och allas rätt att få vara sig själva. Kampanjen riktar sig
speciellt till unga.
Till början
Det händer på förvaltningsområdet:
Museiveckan riktar sig speciellt till unga
Den riksomfattande museiveckan pågår som bäst med temat "Museums
and young people". Finlands museiförbund koordinerar evenemang,
guidningar och verkstäder i närmare 120 olika museer runtom i landet.
Under den internationella museidagen på torsdagen har de flesta museer
fritt inträde. På lördagen firas Museinatten som lanserats av
Frankrikes kulturministerium. Den europeiska museinatten firas i
närmare 30 länder. De finländska museer som deltar i museinatten är
Sinebrychoff konstmuseum, Satakundas museum i Björneborg, Björneborg
konstmuseum, Rauma konstmuseum, Verla fabriksmuseum, Jyväskylä
konstmuseum samt Finlands hantverksmuseum. Museiveckan ordnas i år för
nionde gången 15.-21.5.
Program ordnas för såväl barn som ungdomar. På olika håll i
Finland funderar man tillsammans med ungdomar på t.ex. vad som är
värt att bevara idag och på hur ungdomskulturen så ut förut. Barn
får vara med om dramaguidningar, sagoorientering och pysselverkstäder.
Till början
Riksdagsledamöterna frågar
- statsrådet svarar
Riksdagsledamot Janina Andersson (gröna m.fl) undrar om
regeringen har vidtagit de åtgärder för att införa en kultursedel
som Ralf Sund föreslagit i sin rapport och som ligger i linje
med regeringens eget konst- och konstnärspolitiska program. Hon undrar
också enligt vilken tidtabell regeringen ämnar förelägga riksdagen
en proposition i saken.
Skriftligt spörsmål 279/2006
Riksdagsledamot Toini Kankaanniemi (kd) undrar om regeringen
ämnar vidta åtgärder för att ändra inkomstskattelagen så att
kultursedeln på samma sätt som motionssedeln godkänns som skattefri
anställningsförmån. Kankaanniemi anser att detta främjar den åldrande arbetskraftens
psykiska arbetsförmåga och förbättrar på ett sunt sätt ekonomin
och sysselsättningen inom kultursektorn.
Skriftligt spörsmål 266/2006
Andra finansminister Ulla-Maj Wideroos svarade på båda
spörsmålen.
|
