Yhteystiedot ja asiointi

Palaute virtuaalivirkamiehelle

Enligt undervisningsminister Henna Virkkunen har arbetsgruppen lyckats i sitt försök att slå fast vilka kunskaper och färdigheter som behövs i framtidens grundskola. Virkkunen tackar särskilt för arbetsgruppens omfattande växelverkan med sakkunniga och olika samarbetsaktörer. Som grund för arbetet genomförde man bl.a. en webbintervju som 60 000 ungdomar som fyllt 13 svarade på.

- Arbetsgruppens förslag skickas nu ut på en omfattande remissbehandling. På basis av den bereds statsrådets förordning som avlåts i början av 2011, säger Virkkunen.

Arbetsgruppen har slagit fast de allmänna riksomfattande målen för den grundläggande utbildningen. Som utgångspunkt har arbetsgruppen haft målen i lagen om grundläggande utbildning och arbetsgruppens mål som gäller reformen av den grundläggande utbildningen. De allmänna målen som gäller den grundläggande utbildningen beskriver undervisningens bildningsuppgift: elevernas utveckling till humana människor och till samhällsmedlemmar, behövliga kunskaper och färdigheter i undervisningen, livslångt lärande samt främjande av jämlikhet i utbildningen. De allmänna riksomfattande målen styr undervisningen samt ordnande och planering av utbildning.

Den grundläggande utbildningen bör stärka de medborgerliga färdigheter som behövs i samhället. Dessa är enligt arbetsgruppen tankefärdighet, färdigheter i arbete och växelverkan, handens färdigheter och uttrycksförmåga, färdigheter i deltagande och påverkan samt färdigheter i självkännedom och ansvar. Dessa skulle i undervisningen kopplas till mål för läroämneshelheter och enskilda läroämnen, vilka beskrivs i tabellen:

Arbetsgruppen understryker förpliktelserna i lagen om grundläggande utbildning att ordna undervisning enligt elevernas åldersstadium och förutsättningar samt att uppmärksamma inlärningsmiljön och ett mångsidigt arbetssätt. Läroplanens grunder skall få kunskapskriterier för de färdighets- och kunskapsmål som gäller läroämneshelheter och läroämnen.

Arbetsgruppen föreslår att det kunskapsmässiga innehållet i läroämnena fokuseras och att timantalet granskas. Enligt arbetsgruppen finns det för närvarande märkbara regionala skillnader i undervisningens timfördelning. För att öka den riksomfattande jämlikheten i den grundläggande undervisningen föreslår man att minimitimantalet höjs med fyra årsveckotimmar, dvs. 152 lärotimmar. Det ökade timantalet skulle gälla årskurserna 1 och 2 samt 5 och 6.

Etik och drama förslås som nya läroämnen. Etikens mål är att uppmuntra till dryftande av frågor som gäller samhällets grundläggande värden och mänsklighet. Målet med lärokurser i drama är att understöda en bred konstfostran.

Flera timmar i konstämnen och gymnastik

Arbetsgruppen föreslår att förverkligandet av en jämlik valfrihet stärks och att valfriheten ökas betydligt i årskurserna 3-9. Meningen med en ökad valfrihet är att ge eleverna och anordnare av undervisning ytterligare möjligheter till olika alternativ och flexibla lösningar samt att öka studiemotivationen.

För att stärka elevens individuella handledning och stöd föreslår man att elevens studier bygger på gemensamma studier enligt läroämneshelheterna samt av valfria ämnen. Valfriheten ökas i årskurserna 3-6 samt 7-9 och meningen är att stärka de gemensamma målen för läroämneshelheterna samt att fördjupa elevens studier.

Timantalet för konst- och färdighetsämnen samt elevens möjlighet att välja ökar för att eleven ska kunna koncentrera sig på de ämnen som passar elevens läggning och inriktning. Inom läroämneshelheten för konst och handarbete väljer en elev i årskurs 8-9 två av följande ämnen: musik, bildkonst, handarbete och drama. Dessa två ämnen studerar eleven totalt minst 6 årsveckotimmar. I årskurserna 3-6 finns det dessutom totalt minst 8 årsveckotimmar valfria studier inom läroämneshelheten och i årskurserna 7-9- totalt minst 2 årsveckotimmar.

Också gymnastikens timantal ökas med totalt fyra årsveckotimmar. En i årskurserna 1-2, en i årskurserna 3-6 och två i årskurserna 7-9. I läroämneshelheten Hälsa och handlingsförmåga får årskurserna 3-6 dessutom totalt minst 2 årsveckotimmar valfria studier och årskurserna 7-9 totalt minst 2 årsveckotimmar.

Mångsidigare språkstudier

För att göra språkstudierna mera mångsidiga och tidigarelägga språkstudierna samt för att trygga nationalspråkens ställning föreslår arbetsgruppen att studier i A1-språken inleds senast i årskurs 2. Eleven bör erbjudas minst tre alternativ till A1-språk, varav ett är det andra inhemska språket. Anordnaren av undervisning skall grunda en studiegrupp, såvida tio elever väljer språket. Studier i A2-språket skall inledas senast i årskurs 5 och B1-språken i årskurs 6. Studier i det andra inhemska språket skall inledas senast i det här skedet.

Förslaget innehåller ett utlåtande samt avvikande åsikter.

- - -

Ytterligare information:
-ordförande för arbetsgruppen, generaldirektör för Utbildningsstyrelsen Timo Lankinen, tfn 040 348 7154
- sekreterare för arbetsgruppen, undervisningsrådet Irmeli Halinen (UBS), tfn 040 348 7297 och undervisningsrådet Ritva Järvinen (UBS), tfn 040 348 7337

• Arbetsgruppens förslag Den grundläggande utbildningen 2020 – allmänna riksomfattande mål och timfördelning   (på finska)
• Mer information om arbetsgruppens sammansättning och arbete (Utbildningsstyrelsens webbplats):