Hemsidan
Pressmeddelanden
Internationella utvärderingspanelen: Det finländska forsknings- och innovationssystemet i behov av stora reformer
Internationella utvärderingspanelen: Det finländska forsknings- och innovationssystemet i behov av stora reformer
tiedote
/ pressmeddelande
/ press release
28-10-2009
Det finländska forsknings- och innovationssystemet undergår stora förändringar och är i behov av
stora reformer. Den nya nationella innovationsstrategin, universitetsreformen samt de talrika
ändringarna i forsknings- och finansieringssystemet ger ny riktning åt innovations- och
forskningspolitiken. Detta konstateras i en omfattande internationell utvärdering som
offentliggjordes vid ett seminarium i Helsingfors den 28 oktober 2009. Den internationella
utvärderingen av det finländska forsknings- och innovationssystemet har gjorts av en stor grupp
internationella experter som arbetat under ledning av professor Reinhilde Veugelers.
I internationella jämförelser har det finländska forsknings- och innovationssystemet betraktats som
välfungerande och effektivt. Enligt många indikatorer som används inom vetenskap, forskning och
innovationsverksamhet har dock Finlands internationella position börjat försämras på 2000-talet.
Utvärderingspanelen tar i sin rapport upp problemområden som man måste ta tag i med tanke på forsknings- och innovationssystemets framtida funktionsduglighet. Rapporten presenterar lösningar på och rekommendationer angående dessa utifrån hela systemets synvinkel. Utvärderingen inriktade sig inte på enskilda organisationer utan på systemet som helhet och dess sätt att fungera.
Forsknings- och innovationssystemet är splittrat och svagt internationaliserat
Enligt utvärderingen är vårt forsknings- och innovationssystem invecklat och splittrat. Detta gäller i synnerhet systemet för företagsstöd. Också företagen – särskilt de små och nyetablerade företagen – uppfattar systemet som invecklat.
Särskilt det regionala stödjandet av innovations- och företagsverksamheten innebär utmaningar. Det förekommer överlappningar i systemet och arbetsfördelningen mellan aktörerna är oklar. Utvärderingspanelen föreslår strukturering vilken möjliggör en omorganisering av hela näringspolitiken samt av stöden och tjänsterna i anslutning därtill. Detta innebär också sammanslagning eller indragning av vissa befintliga organisationer.
Den finländska forsknings- och innovationsverksamheten är inte i så hög grad internationaliserad som man ofta tror. Finland som ekonomi är inte lika internationell som till exempel de övriga nordiska länderna. Finland är inte något lockande land för utländska forskare eller välutbildade experter. Finland lockar inte till sig utländska kunskapsintensiva företag eller deras forskningsaktiviteter. Forskares rörlighet till och från Finland har minskat under de senaste åren. Globalt inriktad företagsverksamhet har uppstått endast i liten utsträckning i Finland.
Panelen föreslår kraftiga incitament i syfte att öka rörligheten bland forskarna samt internationaliseringen av universitet och forskningsinstitut. Också främjandet av företags internationalisering bör effektiviseras. För tillfället är främjandet av internationaliseringen utspritt på alltför många organisationer. Ett litet land som Finland borde så effektivt som möjligt utnyttja kunskap som producerats globalt. Trots att volymen av investeringar i forskning och utveckling i förhållande till landets bruttonationalprodukt är bland de högsta i världen står Finland endast för ca en halv procent av all den kunskap som produceras i världen.
Den regionala dimensionen i innovationspolitiken är stark men den är svagt förankrad i den nationella politiken
Innovationspolitiken har en stark regional dimension, men den saknar stark förankring i den nationella politiken. Utbildningssystemet är regionalt sett mycket täckande: Finland har ca ett hundratal verksamhetsställen för högre utbildning när universitet, yrkeshögskolor samt universitetens filialer räknas med. Landet har också flera hundra organisationer för regional innovationspolitik.
Kommunerna har blivit aktiva aktörer inom innovationspolitiken. Det nationella stödet för innovation har dessutom en regional dimension: Enligt den analys som gjorts i samband med utvärderingen verkar det stöd som beviljas utanför tillväxtcentra att bromsa upp produktivitetstillväxten. Detta beror huvudsakligen på att regionerna inte har en sådan produktionsstruktur eller sådana produktionsmekanismer genom vilka den offentliga FoU-finansieringen skulle öka produktivitetstillväxten.
Utvärderarna anser att den nationella innovationspolitiken inte ska användas som ett regionalpolitiskt instrument. Skillnaderna mellan regionerna bör utjämnas med andra medel. Innovationspolitiken ska vara genomsynlig.
Stödet för tillväxtföretagande och etablering av tillväxtorienterade företag är utspritt på olika organisationer. Utvärderingspanelen föreslår radikala ändringar i detta hänseende. Företags tillväxt bör främjas genom skatteincitament för både individer och företag. Incitamenten bör belöna direkt tillväxt och inte vara riktade till produktionsinsatser. Finansministeriet bör delta aktivt i främjandet av tillväxtföretagande samt i innovationspolitiken i allmänhet.
Från universitetsreform till reform av högskolesektorn
Enligt utvärderingspanelen är den pågående universitetsreformen mycket viktig från hela forsknings- och innovationssystemets synpunkt. Den stöder många andra pågående reformer och målet att utveckla hela forsknings- och innovationssystemet.
Efter universitetsreformen bör man snabbt gå vidare till nästa skede vilket är reformering av strukturerna inom högskolesektorn. Detta skulle innebära precisering av yrkeshögskolornas roll och minskning av splittringen av högskolesystemet.
Som enheter betraktade är universiteten i Finland mycket små och specialiseringsgraden är låg. Detta förklarar delvis den låga internationaliseringsgraden och trycket att höja forskningens kvalitet. I enlighet med sin ursprungliga uppgift borde yrkeshögskolorna koncentrera sig på tillgodoseende av regionala behov, dvs. på tillämpad forskning och utbildning som tjänar praktiska syften.
Ett mer experimentellt tillvägagångssätt och större risktagande i forsknings- och innovationspolitiken efterlyses
Reformen av sektorsforskningen har framskridit långsamt trots uppsatta mål. Panelen föreslår att den del av sektorforskningsinstitutens arbete som ligger närmare grundforskningen flyttas över till universiteten och att man i stället för de nuvarande 18 instituten grundar 4—5 forskningsinstitut till vilka resten av forskningsverksamheten koncentreras.
Tillräcklig samordning och tillräckligt beslutsfattande över ministeriegränserna saknas i den finländska forsknings- och innovationspolitiken. Detta syns exempelvis i de problem som uppstått med reformeringen av sektorsforskningen. Utvärderingspanelen föreslår att problemet ska lösas genom att forsknings- och innovationsrådets uppgifter ändras.
Finlands ekonomi är inom många sektorer så gott som i det främsta ledet när det gäller teknik och produktivitet varför man inom forsknings- och innovationspolitiken bör övergå till ett tillvägagångssätt som är mer experimentellt och som innebär större risktagande.
Finland har förutsättningar att reformera sitt forsknings- och innovationssystem
Klarhet bör skapas i det finländska forsknings- och innovationssystemet så att det bättre svarar mot framtida behov samt minskar systemets komplexitet och överlappningarna inom det. Genomförandet av ändringarna kommer att vara en lång och delvis också smärtsam process. Processen är dock nödvändig. Enligt en omfattande enkätundersökning som panelen genomfört är man i Finland beredd på att förnya systemet och reformerna välkomnas. Med andra ord är utgångspunkterna för reformerna goda.
När reformer genomförs bör särskild uppmärksamhet fästas vid samarbetet och arbetsfördelningen mellan de olika ministerierna, särskilt mellan undervisningsministeriet, arbets- och näringsministeriet samt finansministeriet.
Den internationella utvärderingen av det finländska forsknings- och innovationssystemet grundar sig på flera bakgrundsstudier och –analyser samt på internationellt referensmaterial. Till stöd för utvärderingsarbetet genomfördes drygt tio specialutredningar samt en omfattande enkätundersökning som riktades till aktörerna och företagen inom det finländska innovationssystemet.
Som resultat av utvärderingen publicerades sju delutredningar samt två omfattande rapporter den 28 oktober 2009: Veugelers, Aiginger, Breznitz, Edquist, Murray, Ottaviano, Hyytinen, Kangasharju, Ketokivi, Luukkonen, Maliranta, Maula, Okko, Rouvinen, Sotarauta, Tanayama, Toivanen, Ylä-Anttila: Evaluation of the Finnish National Innovation System – Policy Report. Taloustieto Oy (93 sidor). Samtidigt publicerades dessutom en fullständig rapport (Full Report) av samma författare och förläggare.
Utvärderingsmaterialet i dess helhet finns tillgängligt på adresserna http://www.tem.fi/?l=sv och www.evaluation.fi.
Ytterligare upplysningar:
konsultative tjänstemannen Pirjo Kutinlahti, arbets- och näringsministeriet, tfn 010 606 3548
konsultative tjänstemannen Ilkka Turunen, undervisningsministeriet, tfn 09 1607 7299
forskningsdirektör Petri Rouvinen, Etlatieto Oy, tfn 09 6099 0202
Utvärderingspanelen tar i sin rapport upp problemområden som man måste ta tag i med tanke på forsknings- och innovationssystemets framtida funktionsduglighet. Rapporten presenterar lösningar på och rekommendationer angående dessa utifrån hela systemets synvinkel. Utvärderingen inriktade sig inte på enskilda organisationer utan på systemet som helhet och dess sätt att fungera.
Forsknings- och innovationssystemet är splittrat och svagt internationaliserat
Enligt utvärderingen är vårt forsknings- och innovationssystem invecklat och splittrat. Detta gäller i synnerhet systemet för företagsstöd. Också företagen – särskilt de små och nyetablerade företagen – uppfattar systemet som invecklat.
Särskilt det regionala stödjandet av innovations- och företagsverksamheten innebär utmaningar. Det förekommer överlappningar i systemet och arbetsfördelningen mellan aktörerna är oklar. Utvärderingspanelen föreslår strukturering vilken möjliggör en omorganisering av hela näringspolitiken samt av stöden och tjänsterna i anslutning därtill. Detta innebär också sammanslagning eller indragning av vissa befintliga organisationer.
Den finländska forsknings- och innovationsverksamheten är inte i så hög grad internationaliserad som man ofta tror. Finland som ekonomi är inte lika internationell som till exempel de övriga nordiska länderna. Finland är inte något lockande land för utländska forskare eller välutbildade experter. Finland lockar inte till sig utländska kunskapsintensiva företag eller deras forskningsaktiviteter. Forskares rörlighet till och från Finland har minskat under de senaste åren. Globalt inriktad företagsverksamhet har uppstått endast i liten utsträckning i Finland.
Panelen föreslår kraftiga incitament i syfte att öka rörligheten bland forskarna samt internationaliseringen av universitet och forskningsinstitut. Också främjandet av företags internationalisering bör effektiviseras. För tillfället är främjandet av internationaliseringen utspritt på alltför många organisationer. Ett litet land som Finland borde så effektivt som möjligt utnyttja kunskap som producerats globalt. Trots att volymen av investeringar i forskning och utveckling i förhållande till landets bruttonationalprodukt är bland de högsta i världen står Finland endast för ca en halv procent av all den kunskap som produceras i världen.
Den regionala dimensionen i innovationspolitiken är stark men den är svagt förankrad i den nationella politiken
Innovationspolitiken har en stark regional dimension, men den saknar stark förankring i den nationella politiken. Utbildningssystemet är regionalt sett mycket täckande: Finland har ca ett hundratal verksamhetsställen för högre utbildning när universitet, yrkeshögskolor samt universitetens filialer räknas med. Landet har också flera hundra organisationer för regional innovationspolitik.
Kommunerna har blivit aktiva aktörer inom innovationspolitiken. Det nationella stödet för innovation har dessutom en regional dimension: Enligt den analys som gjorts i samband med utvärderingen verkar det stöd som beviljas utanför tillväxtcentra att bromsa upp produktivitetstillväxten. Detta beror huvudsakligen på att regionerna inte har en sådan produktionsstruktur eller sådana produktionsmekanismer genom vilka den offentliga FoU-finansieringen skulle öka produktivitetstillväxten.
Utvärderarna anser att den nationella innovationspolitiken inte ska användas som ett regionalpolitiskt instrument. Skillnaderna mellan regionerna bör utjämnas med andra medel. Innovationspolitiken ska vara genomsynlig.
Stödet för tillväxtföretagande och etablering av tillväxtorienterade företag är utspritt på olika organisationer. Utvärderingspanelen föreslår radikala ändringar i detta hänseende. Företags tillväxt bör främjas genom skatteincitament för både individer och företag. Incitamenten bör belöna direkt tillväxt och inte vara riktade till produktionsinsatser. Finansministeriet bör delta aktivt i främjandet av tillväxtföretagande samt i innovationspolitiken i allmänhet.
Från universitetsreform till reform av högskolesektorn
Enligt utvärderingspanelen är den pågående universitetsreformen mycket viktig från hela forsknings- och innovationssystemets synpunkt. Den stöder många andra pågående reformer och målet att utveckla hela forsknings- och innovationssystemet.
Efter universitetsreformen bör man snabbt gå vidare till nästa skede vilket är reformering av strukturerna inom högskolesektorn. Detta skulle innebära precisering av yrkeshögskolornas roll och minskning av splittringen av högskolesystemet.
Som enheter betraktade är universiteten i Finland mycket små och specialiseringsgraden är låg. Detta förklarar delvis den låga internationaliseringsgraden och trycket att höja forskningens kvalitet. I enlighet med sin ursprungliga uppgift borde yrkeshögskolorna koncentrera sig på tillgodoseende av regionala behov, dvs. på tillämpad forskning och utbildning som tjänar praktiska syften.
Ett mer experimentellt tillvägagångssätt och större risktagande i forsknings- och innovationspolitiken efterlyses
Reformen av sektorsforskningen har framskridit långsamt trots uppsatta mål. Panelen föreslår att den del av sektorforskningsinstitutens arbete som ligger närmare grundforskningen flyttas över till universiteten och att man i stället för de nuvarande 18 instituten grundar 4—5 forskningsinstitut till vilka resten av forskningsverksamheten koncentreras.
Tillräcklig samordning och tillräckligt beslutsfattande över ministeriegränserna saknas i den finländska forsknings- och innovationspolitiken. Detta syns exempelvis i de problem som uppstått med reformeringen av sektorsforskningen. Utvärderingspanelen föreslår att problemet ska lösas genom att forsknings- och innovationsrådets uppgifter ändras.
Finlands ekonomi är inom många sektorer så gott som i det främsta ledet när det gäller teknik och produktivitet varför man inom forsknings- och innovationspolitiken bör övergå till ett tillvägagångssätt som är mer experimentellt och som innebär större risktagande.
Finland har förutsättningar att reformera sitt forsknings- och innovationssystem
Klarhet bör skapas i det finländska forsknings- och innovationssystemet så att det bättre svarar mot framtida behov samt minskar systemets komplexitet och överlappningarna inom det. Genomförandet av ändringarna kommer att vara en lång och delvis också smärtsam process. Processen är dock nödvändig. Enligt en omfattande enkätundersökning som panelen genomfört är man i Finland beredd på att förnya systemet och reformerna välkomnas. Med andra ord är utgångspunkterna för reformerna goda.
När reformer genomförs bör särskild uppmärksamhet fästas vid samarbetet och arbetsfördelningen mellan de olika ministerierna, särskilt mellan undervisningsministeriet, arbets- och näringsministeriet samt finansministeriet.
Den internationella utvärderingen av det finländska forsknings- och innovationssystemet grundar sig på flera bakgrundsstudier och –analyser samt på internationellt referensmaterial. Till stöd för utvärderingsarbetet genomfördes drygt tio specialutredningar samt en omfattande enkätundersökning som riktades till aktörerna och företagen inom det finländska innovationssystemet.
Som resultat av utvärderingen publicerades sju delutredningar samt två omfattande rapporter den 28 oktober 2009: Veugelers, Aiginger, Breznitz, Edquist, Murray, Ottaviano, Hyytinen, Kangasharju, Ketokivi, Luukkonen, Maliranta, Maula, Okko, Rouvinen, Sotarauta, Tanayama, Toivanen, Ylä-Anttila: Evaluation of the Finnish National Innovation System – Policy Report. Taloustieto Oy (93 sidor). Samtidigt publicerades dessutom en fullständig rapport (Full Report) av samma författare och förläggare.
Utvärderingsmaterialet i dess helhet finns tillgängligt på adresserna http://www.tem.fi/?l=sv och www.evaluation.fi.
Ytterligare upplysningar:
konsultative tjänstemannen Pirjo Kutinlahti, arbets- och näringsministeriet, tfn 010 606 3548
konsultative tjänstemannen Ilkka Turunen, undervisningsministeriet, tfn 09 1607 7299
forskningsdirektör Petri Rouvinen, Etlatieto Oy, tfn 09 6099 0202
Hemsidan
Pressmeddelanden
Internationella utvärderingspanelen: Det finländska forsknings- och innovationssystemet i behov av stora reformer