Arbetsgrupp: Det tväradministrativa samarbetet inom vägledningstjänster för unga skall stärkas
En del av de ungdomar mellan 15 och 17 år som varken studerar eller arbetar blir utan vägledningstjänster. Detta leder till att risken att inte få studieplats för fortsatta studier eller arbete, efter t.ex. den grundläggande utbildningen, ökar ytterligare. Utbildnings- och samhällsgarantin för unga förverkligas således inte jämlikt. Arbetsgruppen som utrett vägledningstjänsterna för unga anser att man når dessa unga på bästa sätt då olika aktörer, så som undervisningsväsendet, arbetsförvaltningen och andra förvaltningsområden, samarbetar i nätverk. För att klarlägga de olika samarbetsmodellerna skall undervisningsväsendet, arbetsförvaltningen och de andra aktörerna göra upp kommun- eller regionvisa planer för vägledning, i vilka principerna, målen för och utvärderingen av samarbetet kring vägledning för unga definieras. Arbetsgruppen överräckte sin promemoria till undervisningsminister Sari Sarkomaa på fredagen.
Enligt den utredning arbetsgruppen lät göra under våren 2007 finns det på många områden goda
verksamhetsmodeller för hur vägledningstjänster för 15–17-åringar skall organiseras, men
vägledningen skall systematiseras och samarbetet mellan de olika aktörerna skall intensifieras.
Arbetsgruppen rekommenderar att de större städerna grundar servicepunkter som erbjuder vägledning
för unga, i likhet med Ohjaamo i Åbo och Kompassen – Infocentrum för unga i Helsingfors. I dessa
servicepunkter är det lätt att organisera tväradministrativt samarbete i nätverk. Servicepunkterna
är lättillgängliga för unga och de erbjuder vägledning såväl inför studier som arbetslivet. Enligt
arbetsgruppen skall man i servicepunktens verksamhet beakta tjänsternas lättillgänglighet och
åtkomlighet, att det finns professionell personal samt möjlighet till elektroniska
informationssökningstjänster.
Arbetsgruppen anser att vägledningstjänsterna bör utvecklas på flera punkter. Bland annat
skall en smidig studieväg tryggas, avbrotten skall minskas samt kompetensen hos och fortbildningen
av rådgivningspersonalen skall utvecklas. Enligt arbetsgruppen kan utvecklingen av
vägledningstjänsterna finansieras med medel ur Europeiska socialfonden (ESF). Det är viktigt att
man i utvecklingsarbetet finner flexibla lösningar med hjälp av vilka man kan svara på olika slags
vägledningsbehov och vägledningsbehov som infaller på olika tidpunkter samt stöda ungas inträde i
arbetslivet. Arbetsgruppen föreslår bl.a. att försöket med Ammattistartti, en utbildning som
förbereder unga på och bättre orienterar dem i yrkesutbildning, som inleddes på hösten 2006, blir
ett permanent alternativ.
Enligt arbetsgruppen skall man kartlägga tillräckligheten av och tillgången till
vägledningstjänster samt effektiviteten av de nuvarande verksamhetsmodellerna. Den förra
utvärderingen av vägledningstjänster på grund- och andra stadiet gjordes som en enkät år 2000.
Vidare föreslår arbetsgruppen att man gör en utredning om hur studiehandledningen fungerar i
slutskedet av den grundläggande utbildningen samt i gymnasier och yrkesläroanstalter. Utredningen
skall kartlägga hur studerandena uppfattar den handledning de fått i slutskedet av studierna.
För att följa upp det nationella utvecklingsarbetet av vägledningstjänster för unga föreslår
arbetsgruppen att undervisningsministeriet tillsätter en omfattande samarbetsgrupp, där olika
förvaltningsområden samt arbets- och näringslivet är representerade. Gruppen fungerar som en
styrgrupp för vägledningstjänsternas utvecklingsprojekt och för den nationella utvecklingen av
vägledning för unga.
- - -
Att effektivera vägledningstjänsterna för ungdomar. Samarbetsgrupp för studiehandledningens
och arbetskraftsförvaltningens vägledningstjänster
(Undervisningsministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2007:39) kan läsas efter
att den överräckts till ministern på adressen
- - -
Ytterligare information:
- undervisningsrådet Helena Kasurinen, Utbildningsstyrelsen, tfn 050 4324 743
- överinspektör Anneli Tallqvist, arbetsministeriet, tfn. 010 60 49079