Kontaktuppgifter och ärenden

Kommentarer till nättjänstemannen

Tillbaka

på finska (1270 kb)

Sammandrag

I enlighet med sitt uppdrag har arbetsgruppen följt upp hur statsandelsreformen för museer, teatrar och orkestrar 2008–2010 har genomförts. Riksdagen godkände år 2005 regeringens proposition till lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamheten. Enligt lagen ses enhetspriserna för museer, teatrar och orkestrar över vart fjärde år så att det motsvarar kostnadsnivån. Detta gjordes första gången i början av 2008. Till följd av reformen höjdes statsandelarna för ovannämnda institutioner med uppskattningsvis 50 miljoner euro, dvs. nästan 80 procent, under 2008–2010. Höjningen av enhetspriserna som genomfördes under loppet av tre år var den mest betydelsefulla reformen sedan systemet togs i bruk. Arbetsgruppen har granskat hur höjningen av statsandelarna för museer, teatrar och orkestrar har allokerats till institutionernas verksamhet under 2008–2010. Utgående från en enkät som skickades till de institutioner som åtnjuter statsandelar konstaterade arbetsgruppen att situationen beträffande allokeringen av statsandelarna är bättre än år 1993 då statsandelssystemet infördes. När statens finansiering då ökade kraftigt skar en del kommuner ned på sina egna understöd och t.o.m. mer än statsandelshöjningen. Utifrån enkäten har kommunernas finansiering av kulturinstitutionerna i medeltal ökat något, men situationen varierar dock avsevärt mellan olika kommuner och konstområden. För teatrarna var statsandelen år 2010 för första gången större än den kommunala finansieringen. Undervisnings- och kulturministeriet har gett Stiftelsen för främjande av kulturpolitisk forskning Cupore i uppdrag att utföra en mer omfattande bedömning av konsekvenserna av reformen.

Enligt sitt uppdrag dryftade arbetsgruppen också olika modeller för att sporra museer, teatrar och orkestrar inom statsandelssystemet. De alternativ som gruppen föreslog var en sporre som beräknas utifrån statsandelsbeloppet, ändring av det prövningsbaserade utvecklingsunderstödet till tilläggsbidrag som fastställs utifrån dessa indikatorer, inrättande av ett nytt prövningsbaserat statsbidrag eller inrättande av ett särskilt kvalitetspris. Trots att det fanns understöd i arbetsgruppen för inrättande av ett prövningsbaserat utvecklingsbidrag eller sporrningsbidrag, konstaterade man likväl att alternativet inte var realistiskt. Det finns redan nu flera olika slags prövningsbaserade statsbidrag för museer, teatrar och orkestrar. Dessutom har statsandelarna till institutionerna nyligen utökats med 50 miljoner euro. I ljuset av statens ekonomiska utsikter kommer staten inte inom den närmaste framtiden att ha möjlighet att i väsentlig grad öka understöden till institutionerna. Att ändra det befintliga prövningsbaserade utvecklingsunderstödet till att delas ut som sporre skulle få relativt liten effekt. Den bästa modellen för ett incitamentssystem skulle således vara en sporre som räknas
utifrån statsandelen. Genom att inkludera sporrar i statsandelssystemet för konst- och kulturinstitutioner avser man att upprätta kvalitets- och resultatsindikatorer för institutionernas verksamhet. Därigenom vill man göra det möjligt att belöna institutioner för framgångsrik verksamhet och fastställa den uppnådda effekten i förhållande till kostnaderna. Produktionernas konstnärliga kvalitet omfattas inte av indikatorerna.

Arbetsgruppen föreslår en utredning av om det är möjligt att utarbeta en jämlik utvärderingsmetod för statsandelsinstitutionerna i syfte att göra systemet mer belönande. Metoden skulle innefatta indikatorer enligt vilka en del av statsandelarna till museer, teatrar och orkestrar allokeras i fortsättningen.

Museisektionen föreslår ändringar i finansieringen av de riksomfattande specialmuseernas verksamhet samt en utredning av dessa museers verksamhet. Man föreslår att betalningsgrunderna för förhöjda statsandelar preciseras. Sektionen har utarbetat instruktioner för avtalsbaserat underhåll av museer som åtnjuter statsandelsfinansiering.